Jacob Lundberg

Ny bok om våldets minskning övertygar

2011-12-04T13:56:00.001+01:00

Harvardpsykologen Steven Pinker utkom i år med boken The Better Angels of Our Nature: The Decline of Violence in History and Its Causes. Med sju hundra sidor och två tusen fotnoter visar han att våld har blivit allt mindre vanligt genom historien, och försöker förklara varför.

Etableringen av statens våldsmonopol är en viktig anledning till att mord blivit betydligt mindre vanligt. Mellan medeltiden och 1900-talet minskade morden i Västeuropa med över 95 procent, i takt med att staterna konsoliderades och förbättrade ordningsmakten.

Pinker visar också att jägar-samlarsamhällen är betydligt mer våldsamma än moderna samhällen och långt ifrån "den ädle vilden". I sådana samhällen var våld orsaken till 15–30 procent av alla dödsfall, jämfört med 3 procent under 1900-talet inklusive världskrig och hungersnöder orsakade av Mao och Stalin.

En förändring i synen på våld ägde rum under 1600- och 1700-talen i Europa. Genom vad författaren kallar den humanitära revolutionen minskade förekomsten av tortyr och dödsstraff till en bråkdel av vad den varit tidigare. Detta tillskriver Pinker till stor del tryckkonstens och läskunnighetens framväxt som gjorde det möjligt för européer att utveckla empati genom att läsa om andra människors upplevelser.

Pinker lägger stor möda på att förklara de få tillfällen då våldet ser ut att ha ökat. Han gör en intressant syntes av materialistisk och idealistisk historiesyn genom att anamma en syn på historien som slumpmässig statistisk process. Vid varje tidpunkt finns det en viss sannolikhet för att krig utbryter men den sannolikheten minskar över tid. På så sätt blir världskrigen och de kommunistiska massmorden förenliga med tesen om minskande våld.

Trots att Pinker vid flera tillfällen frågar sig om 1900-talet var ovanligt våldsamt ger han aldrig något klart svar på frågan. Han menar att krig tenderar att matematiskt följa en potenslag. En av egenskaperna hos en sådan statistisk process är att majoriteten av dödsfallen orsakas av ett fåtal stora krig (exempelvis världskrigen). Därmed menar sig Pinker kunna gissa hur många dödsfall som inträffat i de mängder av mindre krig genom historien som vi inte har några dödsfallsuppgifter om. Detta är dock inte helt övertygande. Det tycks snarare sannolikt att Pinker underskattar dödsfallen i exempelvis det medeltida Europa och det förkoloniala Afrika. Samtidigt visar detta att författaren inte räds att redovisa uppgifter som går emot hans tes.

Ett annan episod som verkar motsäga tesen om minskande våld är ökningen av mord (och troligtvis andra typer av våldsbrottslighet) i hela Västvärlden mellan 1950-talet och 1970-talet. Pinker förklarar detta som en olycklig konsekvens av efterkrigstidens ifrågasättande av auktoriteter och uppkomst av ungdomskultur.

Att USA, även om man bara tittar på den vita befolkningen, sticker ut i mordstatistiken bland de rika länderna – men fortfarande under världsgenomsnittet och under länder som Brasilien, Ryssland och Indien – förklaras av en hederskultur i södra och västra USA som gör att invånarna är mer benägna att ta till våld när de anser sig förolämpade eller svikna. Denna hederskultur har sin grund dels i de laglösa förhållanden som rådde i de brittiska högländerna när man utvandrade därifrån till den amerikanska södern och västern, dels i den anarkistiska machokultur som rådde när exempelvis den amerikanska västern koloniserades på 1800-talet. I de skandinaviska och tyska bygderna i Minnesota och Dakota ligger morden på europeiska nivåer.

Överlag är The Better Angels of Our Nature en mycket övertygande bok, både när Pinker med diagram och anekdoter visar att våldet minskar och när han förklarar varför undantagen är inget annat än undantag. Boken är dessutom välskriven och lättillgängling trots att Pinker avhandlar många olika tidsperioder och förklarar avancerade teorier. Han citerar Bibeln, Shakespeare och Kant och rör sig vant mellan matematisk statistik, kriminologi, psykologi, neurovetenskap, spelteori och internationella relationer. Steven Pinker är sannerligen en av samtidens intellektuella giganter.

Liberaler: upp till kamp för verklighetens folk!

2011-09-27T19:31:00.000+02:00

Det är nu över två år sedan Kd-ledaren Göran Hägglund startade debatten om Verklighetens folk genom sitt tal i Almedalen:

Jag har sagt att vi kristdemokrater är verklighetens folk. Med det menar jag inte bara de som är aktiva i partiet utan alla svenskar som lever på ett sätt vänstern inte vill att de ska leva. De som har familj, arbetar, tar semester och lever sina liv som folk gör mest. Men dem hittar vänstern av någon anledning alltid något fel på. Krönikörerna talar om för dem att de ska skämmas för att de är inskränkta. Teaterregissörerna talar om för dem att deras tillvaro är falsk och förljugen. Och i förskolan får barnen veta att lekarna måste vara könsrollsneutrala.
Vänstern tycker att det vanliga samhället är ett förtryckande samhälle och därför ska det vanliga klandras och motarbetas.

Debatten har svalnat något sedan dess, men är icke desto mindre angelägen. Alla som bryr sig om frihet har intresse av att ta den intellektuella kampen mot postmodernismen, som beskriver samhället som i grunden orättvist och förtryckande.

I läroböckerna i nationalekonomi står det att marknadsmisslyckanden – som monopol, kollektiva varor och externa effekter – är en anledning till statligt ingripande i ekonomin. Liberaler måste därför visa att den fria ekonomin i allmänhet fungerar väl och att marknadsmisslyckanden inte är normen.

På samma sätt kan "sociala misslyckanden" – som strukturell diskriminering, förtryckande normer, begränsande könsroller, ytlighet och statusjakt – användas som argument för statligt ingripande i samhället. Tvångsdelad föräldraförsäkring är det klassiska exemplet. Vi liberaler måste därför argumentera för att sociala misslyckanden är ovanliga och att samhället i allmänhet är rättvist och välfungerande.

Många försöker leda in debatten på sidospår genom att påpeka att Göran Hägglund inte försvarar sexuella minoriteters rättigheter. Men man kan göra en skillnad mellan att försvara friheten att vara annorlunda och friheten att vara vanlig – att leva medelklassliv i en villa med platt-tv och gasolgrill. Det är bra att Hägglund försvarar friheten att vara vanlig, för det gör ingen annan.

Den som påstår att de postmodernister vi pratar om inte existerar får gärna titta på den här musikvideon:

"tillsammans har vi styrka nog att krossa varje norm / att rädda livet som förtvinar i varuform / vi sprider våra kamper och möts i enat hat / vi tar ingen gisslan när vi störtar er stat"

Detta är, i något karikerad form, vad som framförs dagligen av kulturjournalister, vänsterpolitiker, sociologer och litteraturvetare.

Debatten är förstås inte begränsad till Sverige. Joseph Epstein skriver väl i Wall Street Journal om hur USA:s professorer i engelskspråkig litteratur blivit allt mer världsfrånvända – engelskinstitutionen är numera den enda institution på universitetet där marxister tas på allvar.

A stranger, freshly arrived from another planet, if offered as his introduction to the United States only this book [The Cambridge History of the American Novel], would come away with a picture of a country founded on violence and expropriation, stoked through its history by every kind of prejudice and class domination, and populated chiefly by one or another kind of victim, with time out only for the mental sloth and apathy brought on by life lived in the suburbs and the characterless glut of American late capitalism. The automatic leftism behind this picture is also part of the reigning ethos of the current-day English Department.

Mina tidigare blogginlägg i ämnet: "Nu går vi till motreaktion mot kultureliten", "Hägglund har bra poänger", "Radikala samhällsanalyser kan inte vara en del av liberalismen"

Timbro skrämmer om ekonomisk frihet

2011-09-20T13:13:00.001+02:00

Ekonomisk frihet är ett mått på graden av fri marknadsekonomi i ett samhälle. Jag har tidigare skrivit mer utförligt om ekonomisk frihet och om bevisen för att ekonomisk frihet gör länder rikare. Det finns två index som mäter ekonomisk frihet: Index of Economic Freedom och Economic Freedom of the World. 2011 års upplaga av Economic Freedom of the World, med data för 2009, publicerades i dag.

Tankesmedjan Timbro, som ansvarar för bedömningen av Sveriges ekonomiska frihet, skriver i dag i ett pressmeddelande: "Totalt sett har den ekonomiska friheten minskat i världen. Årets rapport visar att den ekonomiska friheten faller från 6,67 år 2008 till 6,64. Det är den lägsta noteringen på nästan trettio år." Uppgiften om den lägsta noteringen på trettio år förekommer även i pressmeddelandet från kanadensiska Fraser Institute som sammanställer statistiken. Lyckligtvis är den felaktig. Den ekonomiska friheten har stigit kraftigt sedan 1980:

Befolkningsvägd ekonomisk frihet i 102 länder med 86 procent av världens befolkning. Källa: Egna beräkningar utifrån Economic freedom of the World

Se mer detaljerade diagram, dock med äldre data, här.

Uppgiften om bottennoteringen handlar troligtvis om förändringen i ekonomisk frihet, inte den absoluta nivån. Det är korrekt att försämringen med 0,1 på en tiogradig skala mellan 2007 och 2009 är den största som uppmätts, men då måste man komma ihåg att årliga data för ekonomisk frihet bara finns tillgängliga från år 2000 och framåt. Mellan 1970 och 2000 finns data för vart femte år. Då ser svängningarna naturligvis mindre kraftiga ut.

Även på lite kortare sikt är det tydligt att trenden är uppåtgående:

Befolkningsvägd ekonomisk frihet i 123 länder med 91 procent av världens befolkning. Källa: Egna beräkningar utifrån Economic freedom of the World

Index som detta är inte perfekta och man bör inte stirra sig blind på enskilda år. Allt tyder på att den långvariga trenden av ökande ekonomisk frihet kommer att hålla i sig.

DN (TT)

"Jämlikhet inte omfördelning"

2011-09-08T11:19:00.000+02:00

I dag skriver jag i Norran om boken The Spirit Level:

Den brittiska boken ”Jämlikhetsanden” har blivit en favorit hos vänstern. Så även hos Seko:s Kurt Karlsson (Norran 6/9). Boken bygger sin argumentation för ökad jämlikhet på ett antal diagram som visar att rika länder har sämre hälsa, högre brottslighet och mer sociala problem om inkomsterna är ojämnt fördelade mellan människor.
Men bara för att man kan visa att ojämlika länder har mer sociala problem betyder det inte att det finns ett orsakssamband. Det kan finnas en tredje faktor som påverkar både ojämlikhet och sociala problem. Den svenska jämlikheten är äldre än välfärdsstaten – som växte till sin nuvarande storlek på 1960- och 1970-talen – och går tillbaka till landets historia av självägande bönder och hög läskunnighet. Än i dag har svenskamerikaner lägre spädbarnsdödlighet än andra vita amerikaner.
Det råder ingen tvekan om att jämlikhet är eftersträvansvärt, av den enkla anledningen att pengar gör mer nytta hos fattiga än hos rika. Det betyder dock inte att staten bör omfördela från rik till fattig, eftersom det minskar incitamenten att jobba och investera och gör oss fattigare som samhälle. Ekonomisk tillväxt är en betydligt mäktigare kraft än omfördelning när det gäller att höja de fattigas inkomster.
Vägen framåt för att minska ojämlikheten är i stället att skapa möjligheter för fler att göra en klassresa, genom att exempelvis få fler ungdomar – inte minst i en industristad som Skellefteå – att inse vikten av högskoleutbildning. Därför har MUF föreslagit platt skatt, något som skulle göra utbildning mer lönsamt eftersom alla har samma skattesats.
”Jämlikhetsandens” perspektiv är ensidigt nationellt, trots att de stora ojämlikheterna i världen är mellan människor i fattiga och rika länder. MUF förespråkar fri invandring, vilket skulle minska denna globala ojämlikhet genom att ge människor i fattiga länder en möjlighet att komma till Sverige och ta ett mer högavlönat jobb.

Andra som skrivit om Jämlikhetsanden: Andreas Bergh, Johan Norberg, Adam Cwejman, Nima Sanandaji.

Avskaffa kapitalskatten

2011-09-01T21:34:00.000+02:00

Den gångna helgen tillbringade jag i Jönköping för att delta i Moderata ungdomsförbundets arbetsstämma. Där försvarade jag en motion om en ny skattereform som jag skrivit och som antogs av MUF Västerbotten i våras. Motionen förespråkade enhetlig moms, platt inkomstskatt och avskaffande av all kapitalbeskattning. Så här motiverade jag det sistnämnda i motionen:

Inkomst av kapital bör inte beskattas. Det samhällsekonomiskt mest effektiva är att inte beskatta inkomst av kapital alls och därmed avskaffa bolags-, utdelnings- och reavinstskatter. Den som väljer att spara och därmed konsumera i framtiden i stället för direkt bör inte bestraffas för detta. Att beskatta inkomst av kapital blir en sorts dubbelbeskattning eftersom man redan har betalat skatt på pengarna som investeras – alla inkomster kommer ursprungligen från arbete, som ju beskattas.
Om någon har tjänat 100 kr och räntan är tio procent så kan denne lite förenklat välja att konsumera 100 kr i år eller 110 kr nästa år. Om man har en kapitalinkomstskatt på 30 procent så blir konsumtionen nästa år bara 107 kr. Därför är kapitalbeskattning snedvridande och innebär en straffskatt på sparande och investeringar, som ju är så viktiga för tillväxten.

Så här kan man illustrera hur flödet från arbete till konsumtion ser ut:

Alla inkomster kommer ursprungligen från arbete och syftet med all ekonomisk aktivitet är att konsumera. Kapitalbildning – sparande – är bara ett sätt att flytta konsumtion i tid. Därför bör inte kapital i sig beskattas.

Om man vill att skatten ska vara inkomstrelaterad bör den läggas på arbete och/eller konsumtion beroende på vad som innebär minst administrationskostnader och liknande. I teorin och på lång sikt är skatt på arbete och skatt på konsumtion samma sak eftersom man arbetar för att kunna konsumera.

Vid 34.30 presenterar jag min motion och inleder skattedebatten:

Professor Greg Mankiw beskriver i ett blogginlägg varför han föredrar konsumtionsskatt över en inkomstskatt på både arbets- och kapitalinkomster. Som konstateras ovan är det samma sak som att vilja avskaffa kapitalbeskattning. Han har också skrivit ett intressant working paper.

Västerbottens folkblad återger ett pressmeddelande om motionen och Alliansfritt Sverige kritiserar.

It's time for Africa

2011-07-13T23:39:00.000+02:00

Bilden av Afrika är omotiverat mörk. Många vet inte att det mesta blir bättre i Afrika, särskilt sedan kontinentens ekonomiska lycka vände 1995 och inkomsterna började stiga igen.

Därför har jag satt ihop en video som illustrerar den positiva utvecklingen:

"Globaliseringen har triumferat"

2011-07-08T14:46:00.001+02:00

I onsdags skrev jag på Norrans debattsida om globaliseringen. Här är en längre version av samma artikel:

I dagarna är det tio år sedan kravallerna under EU-toppmötet i Göteborg, då vänsterungdomar protesterade mot kapitalismen och globaliseringen. Med anledning av det ger Timbro ut boken Globaliseringens triumf?, där jag bidrar med ett kapitel. Jag skriver om hur världen har förändrats i grunden de senaste decennierna. Fattigdomen har minskat, demokratin gått framåt och hälsan förbättrats. För att förstå kraften i denna utveckling måste man studera statistiken.

En viktig orsak till den positiva utvecklingen är att världsekonomin har blivit betydligt friare med tiden. Tullarna har sänkts och till exempel har tre av fyra länder genomfört reformer för att göra det lättare att starta företag de senaste fem åren. Statliga företag har privatiserats och onödiga regleringar har plockats bort. 87 procent av världens befolkning bor i länder som har blivit mer ekonomiskt fria de senaste decennierna.

Om ekonomin är friare borde den ekonomiska tillväxten vara högre eftersom frihandel ger länder möjlighet att koncentrera sig på att tillverka sådant de är bra på och privata företag med vinstintresse har större anledning att effektivisera än statliga bolag. Forskningen bekräftar detta: ju friare ekonomi ett land har, desto högre är den ekonomiska tillväxten.

Den ökade ekonomiska friheten i världen har gett resultat. Under de gångna tio åren var den genomsnittliga ekonomiska tillväxten hela 4,3 procent årligen. Aldrig förr har så många människor upplevt så snabb ekonomisk utveckling som under 2000-talets första decennium.

Den starka tillväxten har medfört att andelen av världens befolkning som lever på mindre än en dollar om dagen har minskat från 42 procent till 21 procent mellan 1981 och 2005. Denna extrema fattigdom tros minska till 11 procent 2020.

Det finns en tydlig koppling mellan ekonomisk utveckling och demokrati. Under samma period som världen blev mycket rikare blev den mer demokratisk. Sedan 1980 har andelen människor som bor i demokratier ökat från en tredjedel till över hälften.

Med tanke på att demokratier inte krigar mot varandra är det inte förvånande att krig har blivit betydligt mindre vanligt. Under åren 2002–2007 beräknas risken att dö i krig ha varit 95 procent lägre än under kalla kriget.

Under samma period mer än halverades risken att omkomma i en naturkatastrof. Dödstalen i smittsamma sjukdomar minskar också. På tio år har antalet dödsfall i malaria minskat med en femtedel och sedan 2006 minskar dödsfallen i aids. Allt detta leder till att medellivslängden ökar med 2–3 år per decennium.

Människor är inte bara friskare än någonsin tidigare, utan också bättre utbildade. 1950 kunde 56 procent av mänskligheten läsa och skriva, en andel som ökade till 70 procent 1980. År 2015 tros 91 procent vara läs- och skrivkunnig. Samtidigt som fler går i skola minskar barnarbetet: mellan 2000 och 2008 minskade andelen barn i åldern 5–14 som arbetar från 16 procent till 13 procent.

Våra liv blir också allt bekvämare. Sedan 1970 har andelen människor med elektricitet i hemmet ökat från 49 procent till 79 procent. Numera har också fyra av fem hushåll en tv, en uppgång från tre av fyra 2003. I dag har 87 procent tillgång till rent vatten – en ökning från 77 procent 1990.

Under de tio år som gått sedan Göteborgskravallerna har det blivit ännu tydligare att de protesterande vänsterungdomarna hade fel. Kapitalism och globalisering minskar fattigdomen och ger människor bättre liv. Därför heter mitt kapitel ”Globaliseringens triumf”. Utan frågetecken.

Svenskt Näringsliv har startat en angelägen debatt

2011-07-01T14:25:00.000+02:00

Svenskt Näringsliv har i dagarna startat en angelägen debatt om kvaliteten och det samhälleliga värdet av vissa högskoleutbildningar. Allt för många studenter väljer kurser med tveksamt ekonomiskt värde. Detta hade inte varit något problem om det inte varit för att (a) utbildningen är helt skattefinansierad, (b) studiemedlet är mycket generöst och (c) skatte- och bidragssystemen gör att kopplingen mellan människors produktivitet och inkomst är svag. Välfärdsstaten har i sin iver att skydda människor som haft otur också skyddat människor som gjort fel val.

Men problemet finns även på gymnasienivå. Tio procent av Skellefteås gymnasieelever går estetiska programmet. Nog finns det en arbetsmarknad för musiker, skådespelare och konstnärer, men knappast tio procent av arbetskraften.

Visst kan konstkurser och liknande utveckla individens intellektuella förmåga och visst kan humaniora ha positiva externaliteter. Och USA:s liberal arts colleges är kända för att utbilda framgångsrika medborgare. Men de flesta inser nog att det är skillnad mellan litteraturvetenskap vid Harvard och Hälsa och sjukvård i film och TV vid Högskolan i Gävle ("University of Gävle").

Det fungerar inte i längden att skydda studenter från den ekonomiska verkligheten i den utsträckning som görs i dag.

SvD | SvD 2 | SvD 3 | SvD 4 | GP | HD | Expressen | Sydsvenskan | Sydsvenskan 2 | AB | SR | DN 1 | DN 2 | DN 3 | DN 4

2000-talet hade högst snittillväxt i historien

2011-06-22T16:55:00.000+02:00

Tänk dig att världen består av två länder med vardera en miljard invånare. Så här utvecklar sig de båda ländernas ekonomier:

Land	BNP per capita 2010	BNP per capita 2011	Tillväxt
I-landet	10 000	12 000	20 %
U-landet	1 000	1 100	10 %
Världen	5 500	6 550	?

Hur stor är tillväxten i världens BNP per capita? Det konventionella, och matematiskt mest korrekta, svaret är (6 550−5 500)/5 500 = 19 %.

Oftast är detta mått det mest lämpliga, men det är lätt att se att detta sätt att räkna kan vara missvisande ibland. Anledningen är att man använder BNP som vikter när man räknar ut genomsnittet, och då dominerar det rika landet.

Ett lämpligare mått i vissa sammanhang (som påpekas av Paul Collier i hans bok The Bottom Billion) kan vara befolkningsvägd tillväxt. Eftersom länderna är lika stora i detta fall är den befolkningsvägda tillväxten (10 %+20 %)/2 = 15 %. Detta mått visar hur stor tillväxt en genomsnittlig människa upplever.

Vi kan nu göra om denna räkneövning med riktiga data, närmare bestämt Angus Maddisons BNP-data för perioden 1950–2008. Så här stor var tillväxten (glidande tioårigt medelvärde):

Den vanliga BNP per capita-tillväxten räknas ut som ovan: tillväxten i världens totala BNP minus befolkningstillväxt. Den var som högst under perioden 1963–1973 med 3,2 procent per år. Näst bäst var perioden 1998–2008 med 2,9 procent per år.

Vi ser att den befolkningsvägda tillväxten har varit högre än den vanliga tillväxten sedan ungefär 1980, vilket indikerar att de fattiga länderna har växt fortare än de rika länderna och att vanlig BNP per capita-tillväxt därför har underskattat den genomsnittliga människans tillväxtupplevelse.

Per årtionde ser det ut så här:

(Eftersom Maddison saknar uppgifter för 2009 och 2010 har jag tagit IMF:s data för dessa år och antagit att skillnaden mellan befolkningsvägd och vanlig BNP-vägd tillväxt är konstant.)

Den befolkningsvägda tillväxten har hållit sig mellan 2,4 procent och 3 procent årligen under varje årtionde 1950–2000. (Tillväxten under tiden före 1950 var med största sannolikhet lägre än så.) Men under 2000-talets första decennium var tillväxten hela 4,3 procent årligen.

Slutsats: Aldrig förr har så många människor upplevt så snabb ekonomisk utveckling som under 2000-talets första decennium.

Om detta skriver jag i "Globaliseringens triumf", ett kapitel i boken Globaliseringens triumf? (red. Eva Cooper, Timbro).

Köp!

Dagens goda nyhet igång igen

2011-06-20T00:30:00.000+02:00

I augusti förra året hamnade min blogg Dagens goda nyhet i dvala. Orsaken till det var brist på tid, inte brist på goda nyheter. I fredags avslutade jag min kandidatutbildning i nationalekonomi i Oxford, så nu finns det tid igen. Därför kommer Dagens goda nyhet att sprida framstegsoptimism från och med i morgon bitti.

Besök Dagens goda nyhet!

Dags för ett gemensamt EU-försvar

2011-06-19T23:50:00.000+02:00

The Economist uppmärksammar Robert Gates sista tal som USA:s försvarsminister.

Gates konstaterar att det finns en risk att USA:s engagemang för Europas säkerhet minskar. Economist skriver:

As well as a paucity of European military resources, NATO faces two other dangers, Mr Gates said. One is the passing of his generation of American leaders, like himself, for whom the security of Europe was the over-riding pre-occupation of their careers. The second is that America, itself under pressure to cut defence spending to curb high deficits and debt, might soon give up on Europe

USA förser i nuläget världen med oerhört värdefulla säkerhetspolitiska tjänster, väl värda de 700 miljarder dollar de kostar. Hangarfartygen är ett exempel. Av USA:s elva hangarfartyg är sex i hamn för underhåll eller liknande. De övriga fem har fullt upp: Enterprise och Reagan är i Arabiska havet och hjälper bland annat till i Afghanistaninsatsen, Lincoln håller ett öga på Kina, Washington stödjer Japans krishantering efter jordbävningen och Bush finns i Medelhavet.

Så länge som USA:s skattebetalare vill betala för dessa tjänster är det bara för Europa att tacka och ta emot, men i längden bör Europa bygga upp en större egen kapacitet. För det första för att kunna ingripa i oroshärdar som Libyen, Afganistan, Syrien, Somalia och Elfenbenskusten.

För det andra för att kunna möta hotet från Ryssland och Kina. Risken att exempelvis en ultranationalistisk ledare skulle ta över efter en ekonomisk kris och starta krig är mycket liten, men konsekvenserna av det scenariot skulle vara så fruktansvärda att man bör ta med det i beräkningen.

Problemet är att Europas säkerhet är vad nationalekonomer kallar en kollektiv vara, eftersom exempelvis Sveriges försvarsförmåga påverkar Estlands säkerhetspolitiska situation positivt, men Sverige tar inte hänsyn till detta (i någon högre grad) när försvarsbudgeten bestäms.

Det uppenbara sättet att lösa detta politikermisslyckande som leder till för liten försvarsförmåga är att flytta försvarspolitiken till EU-nivå. Det skulle troligtvis också ge effektivitetsvinster. EU-ländernas försvarsbudgetar uppgår i dagsläget till knappt 300 miljarder dollar (200 miljarder euro) vilket redan det torde räcka till en hyfsad gemensam försvarsmakt med global förmåga.

Ny bok: "Globaliseringens triumf"

2011-06-16T12:18:00.001+02:00

I veckan är det tio år sedan kravallerna under EU-toppmötet i Göteborg. Vänsterungdomar protesterade mot kapitalismen och globaliseringen. Med anledning av det ger Timbro ut boken Globaliseringens triumf?, där jag bidrar med ett kapitel. Jag skriver om hur världen har förändrats i grunden de senaste decennierna. Fattigdomen har minskat, demokratin gått framåt och hälsan förbättrats.

De andra kapitlen har författats av Andreas Bergh, Adam Cwejman, Fredrik Erixon, Stefan Fölster, Annie Johansson, Lars Leijonborg, Johan Norberg, Roland Poirier Martinsson, Maria Rankka och Lydiah Wålsten. Eva Cooper är redaktör. Boken är mycket läsvärd och de olika delarna med skilda perspektiv utgör en imponerande helhet. Köp!

Färre barn i farligt arbete

2011-06-11T12:46:00.002+02:00

Internationella arbetorganisationen ILO rapporterade i går att antalet barn och ungdomar i åldrarna 5–17 som utför farligt arbete minskade från 128 miljoner till 115 miljoner mellan 2004 och 2008.

Två tredjedelar av alla barn i farligt arbete jobbar med obetalt arbete inom familjen och 59 procent arbetar inom jordbruk, fiske, skogsbruk och liknande. Bara 11 procent av barnen som har farliga jobb arbetar inom industrin.

ILO skriver:

"But farming, fishing and livestock herding have many hazards and create more injuries and illnesses than what we hear about. Given the large numbers of children in this sector, agriculture must be a priority for the elimination of hazardous work."

Nästan två av tre barn som har farliga jobb är pojkar.

SVT | SvD | DN | Norran | Expressen | GP (alla TT)

Norrbottenspolemik i världsklass

2011-06-08T13:30:00.000+02:00

I Norrbotten har en vänsterpartist hävt ur sig diverse oförskämdheter mot moderater på internet. Jesper Sandström, ordförande för Moderata studenter i Luleå, svarar så här:

Jag har, ända sedan jag var litet barn trott på varje människas förmåga att göra världen till det bättre, jag har trott på varje människas möjlighet att göra någonting fantastiskt. När jag sedan blev äldre hörde jag talas om liberalismen.

Varje människa skall ges frihet att göra det hon själv önskar, så länge hon inte tar ifrån någon annan denna frihet. Jag tyckte att det lät som en vacker idé och bestämde mig för att undersöka närmare. Överallt i världen där liberalismen och kapitalismen hade fått fotfäste spreds fred, frihet och välstånd. Människor blev rikare, levde längre och krigade mindre.

...

Jag är inte politiker för att jag kämpar för ett fåtal eller vill smörja mitt eget krås. Jag är politiker därför att jag vill skapa en bättre värld för oss alla – oavsett klass, kön eller partitillhörighet.

Jag är moderat för att jag tror på varje människas förmåga att göra just det, skapa en bättre värld.

Jag tror inte att vi har alla svaren, eller att vi kan lösa varje problem på en och samma gång.

Men jag vet att vi älskar människan – försök att göra det du också!

Tråkigt att Jämtin svänger

2011-05-07T16:14:00.000+02:00

Carin Jämtin meddelar nu att hon backar från förslaget att göra islams "julafton", eid al-fitr, till svensk helgdag. Det är ett beklagligt besked.

Eftersom alla dagens tretton helgdagar har sin grund i kristen, västerländsk eller svensk kultur är det inte mer än rätt att personer från muslimska kulturer, som med sina fem procent utgör den i särklass största minoriteten i Sverige, får åtminstone en helgdag.

Jag utvecklade mitt resonemang i ett tidigare blogginlägg. För att upprepa det jag skrev då: Om staten ska reglera helgdagarna så bör den göra det på ett sätt som avspeglar att Sverige är ett mångkulturellt land. Men det bästa vore naturligtvis att avskaffa all arbetstidsreglering.

GP | DN | SvD 1 | SvD 2 | Dagen 1 | Dagen 2

Eid al-fitr som helgdag – varför inte?

2011-05-04T15:10:00.001+02:00

Carin Jämtin förde under sitt förstamajtal fram en intressant idé – att göra ramadans festdag eid al-fitr till svensk helgdag. Tidpunkten för eid al-fitr på året varierar med tiden.

Först det självklara: Staten bör inte bestämma över när eller hur mycket vi ska arbeta. Var och en bör själv få bestämma, i diskussion med sin arbetsgivare, när man ska arbeta. De allmänna helgdagarna bör därför avskaffas. Men om staten envisas med att reglera vår arbetstid:

Ungefär en halv miljon invånare i Sverige har sin bakgrund i muslimska kulturer. Sverige är alltså ett mångkulturellt land och detta bör avspegla sig i politiken.

Frågan handlar inte om religion utan om kultur. Julen, midsommar och första maj är traditioner med hedniska ursprung, men ingen hävdar att staten därmed främjar en viss religion. Eid firas generellt av personer med muslimsk kulturell bakgrund oavsett om de är troende eller inte, liksom julen i Sverige firas av etniska svenskar och andra med bakgrund i västerländska kulturer oberoende av religiositet.

Om eid al-fitr blir helgdag bör någon annan röd dag bli svart. Trettondagen, första maj eller Kristi himmelsfärd ligger närmast till hands.

SvD 1 | SvD 2 | VLT | Expressen | Dagen | Politikerbloggen

Insändare: Mycket tyder på allt bättre hälsa

2011-04-19T11:58:00.001+02:00

I dag skriver jag på Norrans insändarsida:

Svar på "Vår livslängd blir nog kortare" (Norran 16/4). Skribenten målar upp en mörk bild av den svenska folkhälsan. Men statistiken berättar en annan historia:

Alkoholdödligheten har minskat med en tiondel på tjugo år. Narkotikadödligheten uppvisar ingen trend under 2000-talet.

Självmorden har minskat med tjugo procent sedan början av 1990-talet. Risken att mördas har minskat med en femtedel sedan 1970-talet.

Vår kost har på många sätt blivit mer varierad – vi äter 57 procent mer frukt och grönt i dag än 1960.

Andelen rökare har mer än halverats sedan 1981. Det har bidragit till att dödstalet i cancer minskat med tio procent sedan 1970 och att dödligheten i hjärt–kärlsjukdomar halverats sedan 1980-talet.

Allt tyder på att denna positiva utveckling kommer att fortsätta.

Fattigdomen minskar mer än väntat

2011-04-19T11:54:00.001+02:00

I dagarna släppte Världsbanken Global Monitoring Report 2011. Där finns nya prognoser för den extrema fattigdomen – när man lever på mindre än 1,25 dollar per dag i 2005 års penningvärde. Världsbanken skriver ner prognosen för antalet fattiga 2015 med 35 miljoner. Detta beror främst på att inkomsterna i Indien ökar snabbare än man tidigare trott, men även i Afrika och Kina förbättras framtidsutsikterna.

Detta innebär att 12,1 procent av mänskligheten kommer att vara extremt fattig 2015, jämfört med tidigare prognosen 12,6 procent. År 2005 levde 21,1 procent i extrem fattigdom.

En allt äldre och rikare arabvärld kräver demokrati

2011-02-11T02:01:00.000+01:00

Vi möts av dagliga rapporter om Egyptens resa mot demokrati, efter att tidigare ha bevittnat diktaturens fall i Tunisien. Denna positiva utveckling mot demokrati i arabvärlden, som startade med Irak 2003 och Libanon 2005, kommer sannolikt att nå regionens alla icke-oljeproducerande länder på medellång sikt. Prognosen är inte lika god för oljeproducenter, dessvärre.

Rapporteringen kring orsakerna till de folkliga resningarna tenderar ofta att vara negativt vinklad. Det hävdas att regionen lider av ekonomiska problem. Men sanningen är att de flesta länder haft en hyfsad tillväxt: Jordanien växte med 4,2 procent per år 2000–2008, Algeriet med 2,6 procent, Egypten med 3 procent och Tunisien med 3,7 procent (en ökning av medelinkomsten från 40 000 kr till 55 000 kr).

En troligare förklaring är därför att det är den ekonomiska utvecklingen som har skapat grogrunden för viljan till demokrati, även om tillfälliga kriser kan vara det som sätter bollen i rullning. Överlag i världen är det ju tydligt att rikare länder är mer demokratiska.

Det finns också anledning att vara kritisk mot rapporteringen om regionens unga befolkning. Siffror från FN visar att andelen som är under 24 i Nordafrika har minskat sedan 1975 och andelen i åldern 15–24 var som störst 2005 och har därefter minskat. Högre medellivslängd och lägre födelsetal driver denna utveckling.

Källa: FN

SvD 1 | SvD 2 | SvD 3 | SvD 4 | SvD 5 | DN 1 | DN 2 | DN 3 | DN 4 | HD

LO förnekar grundläggande nationalekonomi, igen

2010-12-26T16:11:00.000+01:00

Kloka synpunkter från Långtidsutredningen:

Tre nya delrapporter i den statliga Långtidsutredningen har presenterats. En av de mer kontroversiella delarna var författade av professor Nils Gottfries vid Uppsala universitet. Han förespråkade sänkta löner för äldre och lägre löneökningar för att skapa fler jobb.

– Arbetslösheten beror på för höga löner, sade Nils Gottfries vid presskonferensen.

Han sade att dagens ekonomer är överens om att utbudet på arbete är beroende av lönenivåerna, och att lägre löner alltså leder till färre arbetslösa.

Nils Gottfries menade också att vi behöver en löneflexibilitet på individnivå, vilket skulle innebära att 55–65-åringar skulle få lägre lön än 40-åringar eftersom produktiviteten sjunker med åldern.

LO-"ekonomerna" håller förstås inte med. "Det här härstammar från ekonomisk teori och har ingen verklighetsförankring", säger en av dem, utan att komma med några verkliga argument. Nu väntar vi på att LO-fysikerna ska såga den arbetarklassfientliga relativitetsteorin och på att LO-geograferna ska deklararera att jorden är platt. Jordens rundhet är förstås bara en kapitalistisk konspiration för att kunna importera billiga varor från Kina som dumpar lönerna i Sverige.

Timbro granskar julhandeln

2010-12-18T11:25:00.000+01:00

Tankesmedjan Timbro släpper i dag en rapport av Lydiah Wålsten som granskar Svensk Handels och andras retorik kring julhandeln. Wålsten noterar att Svensk Handel inte justerar för inflation (eller befolkningsökning) när de proklamerar att julhandeln slagit nytt rekord (i år igen). Därför är siffrorna vilseledande.

Dagens goda nyhet tog naturligtvis hänsyn till priser och befolkning när sajten konstaterade nytt julhandelsrekord 2009. Även i år kommer den inflationsjusterade julhandeln att slå rekord. Igen.

Invandrare oftare brottsoffer

2010-11-08T17:37:00.000+01:00

Uppdaterad statistik från Brottsförebyggande rådet kan kanske medverka till att debatten om invandrare och brottslighet blir mer nyanserad. BRÅ:s siffror visar nämligen tydligt att personer födda utanför Sverige i betydligt högre utsträckning än svenskfödda uppger sig vara utsatta för brott.

Det finns också anledning att tro att invandrare underrapporterar sin utsatthet, eftersom människor som lever i en brottsutsatt miljö sannolikt vänjer sig vid detta i någon grad.

Överrisk för invandrare 2009

Misshandel: 55%
Allvarlig misshandel: 80%
Hot: 24%
Sexualbrott: 88%
Personrån: 0%
Trakasserier: 110%
Bedrägeri: 96%

Alla brott mot person: 48%

Procent större risk en utlandsfödd person hade att anse sig vara utsatt för brott jämför med svenskfödda personer med minst en förälder född i Sverige. Källa: BRÅ, tabell A

Överrisken för invandrare att vara brottsoffer är dock lägre än överrisken för invandrare att vara misstänkta för brott.

GP | TV 4 | SR | HD

The world's ten most important diagrams

2010-10-20T15:17:00.000+02:00

It is difficult to find good data about the state of humanity. For this reason, this blog post contains the latest figures – and prognoses in some cases – for the ten most important indicators of the state of the world: economic freedom, income, poverty, hunger, water, electricity, literacy, life expectancy, democracy and war. Those who want to know more are recommended to read In Defence of Global Capitalism by Johan Norberg, even if some of the statistics are a bit outdated.

Economic freedom is the freedom to own things, not pay high taxes, trade with other people and countries and run businesses without government restrictions. Economic freedom has increased substantially over the last few decades:

Economic freedom. Weighted average for countries with 86 percent of world population on a scale 1–10.
Source: Own calculations based on Economic Freedom of the World (Swedish)

And since more economic freedom causes higher growth, it is not surprising that world income (GDP) per person has increased. Can you spot the financial crisis in the diagram below? You may need a magnifying glass.

Income. GDP per person in dollars, adjusted for inflation and price level.
Source: Angus Maddison (1950-2008), IMF (2009-2015)

The world has become more equal over the last few decades. This has made the effect of increased prosperity on poverty even more profound:

Extreme poverty. Share of people that lives on less than $1.25 per day, adjusted for inflation and price level.
Source: Chen & Ravallion 2008 (1981-2005), Global Monitoring Report 2010 (2005-2020)

Hunger and poverty are likely to be closely associated. Therefore it is surprising that hunger is exhibiting a much slower rate of decrease since the mid-1990s. It is also believed that hunger increased temporarily during the 2009 financial crisis.

Hunger. Share of people who are undernourished.
Source: FAO

Access to water and electricity has improved dramatically, though, thanks to investment over a long period of time.

Water. Proportion who has access to a safe water source.
Source: World Development Report 1994 (1975-1990), WDI (1990-2008)

Electricity. Share of people who have electricity.
Source: World Energy Outlook 2002, s. 380

World literacy is also increasing, hand in hand with rising prosperity and school enrollment:

Literacy. Proportion of people over the age of 15 who can read and write.
Source: Unesco (1970-1980), WDI (1990-2008)

Health is improving in pace with economic and technological progress:

Life expectancy.
Source: World Population Prospects: The 2008 Revision

The correlation between economy and democracy is strong. Hence it is not surprising that we see a long-run positive trend for the share of people who live in democracies (green):

Democracy. Proportion of people who live in democracies.
Source: Own calculations based on Polity IV (Swedish)

Two democracies have never made war against one another. That is in all likelyhood a partial explanation of the fact that the war death rate decreased by 95 percent between the Cold War and today:

War. War deaths per year per million people.
Source: Human Security Report 2009

(This blog post is available in Swedish here.)

Världens tio viktigaste diagram – hela listan

2010-10-17T01:32:00.002+02:00

Det är svårt att hitta bra statistik om hur mänskligheten egentligen mår. I detta inlägg finns därför de senaste siffrorna – och prognoserna i förekommande fall – för de tio viktigaste indikatorerna på världens tillstånd: ekonomisk frihet, inkomst, fattigdom, hunger, vatten, elektricitet, läskunnighet, medellivslängd, demokrati och krig. För den som vill veta mer rekommenderas Världens välfärd av Johan Norberg, även om den börjar bli lite inaktuell.

Ekonomisk frihet är friheten att äga saker, inte betala så mycket skatt, handla med andra människor och länder och driva företag utan statliga restriktioner. Den ekonomiska friheten har ökat kraftigt de senaste decennierna:

Ekonomisk frihet. Tiogradig skala, vägt genomsnitt för länder med 86 procent av världens befolkning.
Källa: Egna beräkningar utifrån Economic Freedom of the World

Och eftersom mer ekonomisk frihet ger högre tillväxt är det inte så förvånande att världens inkomst (BNP) per person ökat. Ser du finanskrisen i diagrammet nedan? Du kan behöva ett förstoringsglas.

Inkomst. BNP per person i dollar, justerat för inflation och prisskillnader.
Källa: Angus Maddison (1950-2008), IMF (2009-2015)

Världen har blivit mer jämlik de senaste decennierna, vilket gör att välståndsökningen är mycket tydlig i fattigdomsstatistiken:

Extrem fattigdom. Andel som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, justerat för inflation och prisskillnader.
Källa: Chen & Ravallion 2008 (1981-2005), Global Monitoring Report 2010 (2005-2020)

Hunger och fattigdom torde vara nära sammankopplade. Därför är det förvånande att hungern visar en betydligt svagare minskning sedan mitten av 1990-talet, och man tror även att hungern tillfälligt ökade under finanskrisen 2009.

Hunger. Andel människor som är undernärda.
Källa: FAO

Tillgången till vatten och elektricitet har dock förbättrats kraftigt, tack vare investeringar under en lång tid.

Vatten. Andel som har säker tillgång till vatten.
Källa: World Development Report 1994 (1975-1990), WDI (1990-2008)

Elektricitet. Andel människor som har elektricitet.
Källa: World Energy Outlook 2002, s. 380

Även läskunnigheten ökar i världen, hand i hand med det stigande välståndet och det allt högre skoldeltagandet (samtidigt som barnarbetet minskar).

Läskunnighet. Andel över 15 som kan läsa och skriva.
Källa: Unesco (1970-1980), WDI (1990-2008)

Hälsan förbättras i takt med de ekonomiska och tekniska framstegen:

Medellivslängd.
Källa: World Population Prospects: The 2008 Revision

Sambandet mellan ekonomi och demokrati är starkt. Därför är det inte förvånande att vi ser en långsiktig uppåtgående trend för andelen människor som lever i demokratier (grönt):

Demokrati. Andel människor som bor i demokratier.
Källa: Egna beräkningar utifrån Polity IV

Två demokratier har aldrig krigat mot varandra. Det är säkerligen en delförklaring till att dödstalet i krig har minskat med 95 procent mellan kalla kriget och i dag:

Krig. Dödsfall i krig per år, per miljon människor.
Källa: Human Security Report 2009

Nya diagram om demokratins utveckling

2010-10-16T22:09:00.000+02:00

Det är svårt att hitta bra statistik över demokratins ställning i världen. Forskningsprojektet Polity IV har satt betyg på de flesta av världens länder för åren 1800 och framåt, men det är svårt att hitta någon bra sammanställning av demokratins utveckling under 1800- och 1900-talen. I detta blogginlägg presenteras bearbetningar av Politystatistiken för att ge en bild av demokratins utveckling.

Diagrammet visar hur många människor som bor i länder som är demokratiska, ickedemokratiska eller som saknar data. Polity IV betygsätter världens länder på en skala från -10 till 10. Länder med en poäng på 6 eller högre bedöms vara demokratier. Med den begränsningen var bara USA en demokrati under diagrammets första 30 år, men fick därefter sällskap av allt fler länder.

Detta diagram visar hur stor andel som bor i demokratiska respektiva ickedemokratiska länder. Vi noterar en uppgång fram till 1930 och därefter en nedgång. Efter andra världskriget kommer en andra demokratiseringsvåg, men demokratiseringen stagnerar under 1960- och 70-talen. I samband med Sovjetunionens upplösning uppstår den tredje demokratiseringsvågen.

Det befolkningsvägda snittet berättar ungefär samma historia. På grund av brist på uppgifter kring andra världskriget visas inte snittet för dessa år. Notera också att det är svårt att jämföra snittet före och efter andra världskriget eftersom det finns uppgifter för ungefär hälften av världens befolkning fram till andra världskriget och för 80 procent (och ökande) efter kriget.

Klicka här för att ladda ned en Excelfil med all data. I filen kan du också ändra demokratigränsen från 6 till ditt önskade värde.

Ge ekonomipriset till Robert Barro

2010-10-05T21:29:00.000+02:00

Nobelprissäsongen har nu börjat. Vem eller vilka som får ekonomipriset avslöjas på måndag, den 11 oktober.

Jag hoppas att Harvardekonomen Robert Barro får priset. Han är sedan 40 år en extremt produktiv forskare som skrivit om den statliga upplåningens effekt på sparandet, konjunkturcykler och ekonomisk tillväxt.

Andra tillväxtforskare som kan komma i fråga är Paul Romer och Charles I. Jones. Vill man uppmärksamma klimatekonomer så finns William Nordhaus och Martin Weitzman. Tyvärr brukar Nobelkommittén gilla att uppmärksamma keynesianer, och då ligger N. Gregory Mankiw och David Romer bra till.

Hungern minskar

2010-09-14T22:43:00.000+02:00

Mitt i valrörelsen kommer glädjande nyheter från FN:s jordbruksorgan FAO: världshungern beräknas ha minskat med 100 miljoner människor mellan 2009 och 2010, till samma nivå som 2005–2007. Världshungern tangerar därmed en ny lägstanivå.

Skellefteåmoderaterna går till val på lägre skatt

2010-08-21T20:28:00.000+02:00

I veckan presenterade Moderaterna i Skellefteå sitt valprogram, och jag är glad över att ha varit med och tagit fram det. Den största nyheten är att vi till skillnad från förra valet och som enda parti går till val på lägre skatt, med 50 öre som ett första steg. Gruppledaren Andreas Löwenhöök skriver mer på sin blogg.

Debattartikel: Miljöpartiet och köpcentra

2010-08-10T22:16:00.000+02:00

I går skrev jag på norran.se:

Tidigare i sommar kom Miljöpartiet med ett verklighetsfrånvänt förslag. Partiet vill införa ett femårigt förbud mot byggande av köpcentrum utanför stadskärnorna. Motiveringen är att rädda butiker i innerstäderna. Men Aftonbladets lögndetektor visar att Miljöpartiet har fel – enligt en utredning gynnas centrumhandeln av externa etableringar.

Språkröret Maria Wetterstrand pekar särskilt ut Ikea som ett företag man vill hindra från att etablera sig. Om Miljöpartiet hade fått bestämma hade det alltså inte blivit något Solbacken här i stan, inget Ikea i Haparanda och inget Storheden i Luleå. Det är tusentals arbetstillfällen som inte hade skapats.

Miljöpartiet har med detta utspel etablerat sig som ett bakåtsträvande och utvecklingsfientligt parti. Om du värnar om jobben i Skellefteå – rösta på Moderaterna.

Insändare: Ungdomar sörjer inte värnplikten

2010-08-09T23:22:00.000+02:00

Insändare i Norran den 6 augusti:

Avskaffandet är värnplikten är en av 2000-talets viktigaste frihetsreformer. Dessutom ger det ett bättre försvar. Med kontrakterade förband får vi ett professionellt och välövat försvar som står berett att hantera kriser i Sverige, i närområdet och i oroliga delar av världen.

Moderata ungdomsförbundet har genomfört en enkätundersökning som visar att stödet för förändringen är stort bland Skellefteås ungdomar. 117 gymnasieungdomar svarade på vår enkät under våren. Hela 88 procent tycker att det är bra att den militära grundutbildningen numera är frivillig.

Alliansregeringen har med sina förändringar av försvaret stärkt vår försvarsförmåga och avskaffat en stor inskränkning i människors frihet.

Debattartikel: Succé för lag om arbetstillstånd

2010-07-20T15:25:00.002+02:00

I dagens Norran skriver jag om arbetskraftsinvandring:

I december 2008 införde regeringen nya, mer generösa regler för arbetskraftsinvandring. Det nya regelverket har hittills varit en succé. Under det första året med de nya reglerna beviljades exempelvis 2 086 dataspecialister arbetstillstånd i Sverige, främst från Asien. I USA har arbetskraftsinvandring varit mycket positiv för tillväxten – grundaren av Youtube är född i Taiwan och en av grundarna av Google är född i Ryssland.

Svenska företag har nu större möjlighet att få tag på den personal de behöver för att växa. De kan rekrytera nyckelkompetens från hela världen, något som kommer att hjälpa den svenska ekonomin – i synnerhet när vi nu går mot ljusare tider.

De rödgröna vill att USA ska överge Sydkorea

2010-05-25T21:58:00.001+02:00

Om precis en månad är det 60 år sedan Koreakriget började. En FN-insats, där Sverige deltog, slog tillbaka det nordkoreanska anfallet på Sydkorea. De flesta FN-trupper var amerikanska, och sedan 1950 har USA och Sydkorea haft ett mycket tätt samarbete.

I början av kalla kriget stod större delen av Sydkoreas militär under amerikanskt befäl. 1978 överfördes befälet av sydkoreanska trupper i fredstid till Sydkorea, men fortfarande är det USA som har huvudansvaret för Sydkoreas försvar. Om Nordkorea skulle anfalla kommer en amerikansk general att ta över befälet över Sydkoreas försvarsmakt och leda krigsansträngningarna. Det är dock bestämt att från 2012 kommer Sydkorea att leda sin egen militär även i krigstid – även om Sydkoreas politiker tvekar om det är klokt att göra överföringen så snart.

Lagom till 60-årsminnet av Koreakriget framkommer det nu att Vänsterpartiet har fått de rödgröna att gå med på att kräva att Sverige ska uppmana USA att lämna alla militärbaser världen över, inklusive i Korea. Vad säger Sydkoreas Stockholmsambassad om det?

Ladies and gentlemen, next year we commemorate the 60th anniversary of the Korean War. More than 37,000 young American soldiers came to defend a country they never knew and a people they never met. And so that is why the Korean War must never be a forgotten war.

...

These brave soldiers defended freedom and liberty in Korea. And following in their footsteps, today there are more than 27,500 American men and women in uniform serving in the Republic of Korea, helping us defend our freedom and ensure our security. Many of them are doing what their grandfathers and fathers did by serving in Korea. And, of course, one of them is the current U.S. force commander, General Walter Sharp.

What these and many other Americans did was to help lay the foundation for freedom and democracy to bear fruit in the republic. The United States was the stepping stone that made possible Korea's ascent into prosperity, and herein lie the strength and the foundation of our alliance. The United States and the Republic of Korea share values, and we fought together side by side to defend these values. This is what makes our alliance so resilient and enduring.

The combination of U.S. assistance and Korea's determination and hard work led to phenomenal growth in all aspects. Korea was one of the poorest countries in the world, with a per capita GDP of less than 50 U.S. dollars in the 1950s. Now Korea became a country with a per capita GDP of close to $20,000; the size of its economy near the top 10 in global terms. Korea is also now a member of the G-20 and serving as one of the chairs of the troika of all the countries that gained independence.

– Sydkoreas president Lee Myung-bak

Our support for South Korea's defense is unequivocal, and President Obama has directed his military commanders to coordinate closely with their Korean counterparts to ensure readiness and to deter future aggression.

– USA:s utrikesminister Hilary Clinton

BT | SvD 1 | SvD 2 | SvD 3 | HD | SVT | GP | AB | Sydsvenskan

Barnarbetet minskar allt snabbare

2010-05-08T15:24:00.002+02:00

Internationella arbetsorganisationen ILO släppte i veckan en ny rapport om barnarbete. ILO uppskattar barnarbetets omfattning 2000, 2004 och 2008. Dagens goda nyhet har tidigare rapporterat om ILO:s uppskattning för perioden 2000–2004.

Överlag har rapporten ett optimistiskt budskap. Barnarbetet fortsätter att minska, särskilt för de yngsta. Takten i barnarbetesminskning var större 2004–2008 än 2000–2004. År 2000 var 15,5 procent av alla i åldern 5–14 barnarbetare. Fyra år senare hade andelen minskat till 14,1 procent, och ytterligare fyra år senare till 12,6 procent.

Även andelen ekonomiskt aktiva 5–14-åringar (en något bredare beteckning) minskar med accelererande takt. I den äldre åldersgruppen 15–17-åringar är marginellt färre ekonomiskt aktiva, en minskning från 35,2 till 35 procent mellan 2004 och 2008. Tyvärr verkar andelen i övre tonåren som arbetar i farliga yrken ha ökat, från 14,4 procent till 16,9 procent mellan 2004 och 2008. Det är dock fortfarande en procentenhet lägre än 2000 års nivå.

I tre av fyra regioner minskar andelen ekonomiskt aktiva barn: Asien, Latinamerika och övriga regioner. I Afrika söder om Sahara har dock andelen ekonomiskt aktiva ökat från 26 till 28 procent. På världsnivå uppgvägs detta som sagt med råge av minskande barnarbete i övriga regioner.

Hur detta rapporteras i svensk media har nog läsaren räknat ut vid det här laget. Man fokuserar på den enda region där läget försämras och tonar ned det positiva. SVT:s Rapport lyckas till och med med konststycket att inte nämna någon positiv nyhet alls i sin rapportering.

På Dagens goda nyhet får du objektiv och korrekt rapportering om läget i världen.

TT: SvD | DN | Metro | AB | GP | EK

Sahlin brännmärker Sverige i Guardian

2010-05-07T21:49:00.000+02:00

"Don't trust the Conservative education policy – they want to implement our Swedish failures"

– Mona Sahlin i The Guardian

"Jag kommer, liksom den regering jag tillhör, att i alla sammanhang med kraft brännmärka dem som utomlands talar illa om Sverige."

– Göran Persson i riksdagen

(Via SvD:s ledarblogg)

Marknaden: Valet lika osäkert som att singla slant

2010-05-01T12:53:00.000+02:00

Mona Sahlin blir statsminister med 77 procents säkerhet, hävdar Lena Mellin i Aftonbladet.

Förmodligen har Lena Mellin fel. Det finns nämligen anledning att tro att spelbolagen har större möjlighet att aggregera all information och visa den rätta sannolikheten. På marknaden har alla aktörer incitament att på ett opartiskt sätt prisa in all tillgänglig information i oddsen. "Put your money where your mouth is", som man säger på engelska.

Nedanstående sannolikheter har jag räknat ut från spelbolagens odds på braodds.com. Notera att siffrorna alltså anger sannolikheten för att ett visst block blir störst, inte själva röstsiffran i valet. Det framgår att valet är extremt jämt. I genomsnitt tror marknaden att de rödgröna vinner med 54 procents sannolikhet och Alliansen med 46 procent, alltså i princip som att singla slant.

Bet24: Alliansen 46 %, Rödgröna 54 %
Ladbrokes: Alliansen 49 %, Rödgröna 51 %
Nordicbet: Alliansen 50 %, Rödgröna 50 %
Noxwin: Alliansen 39 %, Rödgröna 61 %
Paf: Alliansen 47 %, Rödgröna 53 %
Partybets: Alliansen 49 %, Rödgröna 51 %
Raybet: Alliansen 39 %, Rödgröna 61 %
Sportsinteraction: Alliansen 56 %, Rödgröna 44 %
Unibet: Alliansen 40 %, Rödgröna 60 %
Genomsnitt: Alliansen 46 %, Rödgröna 54 %

AB 1 | AB 2 | AB 3 | AB 4 | DN | SvD 1 | SvD 2 | SvD 3

MUF nu större än Ung Pirat

2010-04-29T13:33:00.000+02:00

Piratpartiets ungdomsförbund Ung Pirat har under det gångna året kaxigt hävdat att de är Sveriges största ungdomsförbund. Efter Pirate Bay-domen förra våren hade förbundet över 22 000 medlemmar, enligt egna uppgifter. Partiets medlemmar redigerade ivrigt Wikipedias sammanställning flera gånger om dagen, och jämförde sig gärna med MUF:s 9 000 medlemmar. "Tidernas smartaste webscam", skrev Gudmundson angående Ung Pirats medlemsrullor. Medlemskap i Ung Pirat är ju gratis, till skillnad från de övriga ungdomsförbunden.

Men sedan några månader tillbaka går det utför för Ung Pirat – och redigeringsfrekvensen på Wikipedia har avtagit betydligt. Just nu har Ung Pirat 9 503 medlemmar. Samtidigt har MUF ökat sitt medlemsantal med över tusen till 10 570. Av någon anledning har dock Piratpartiet glömt att ändra den siffran i jämförelsen på sin hemsida... Och enligt Ungdomsstyrelsen har MUF varit störst hela tiden.

"Skellefteås unga: Jobb går före lön"

2010-04-28T16:03:00.000+02:00

Jag och Emil Marklund, ordförande MUF Skellefteå, skriver i dag på Norrans debattsida:

I årets avtalsrörelse driver vissa fackföreningar återigen krav på höjda lägstalöner och höga löneökningar. Detta trots att det är allmänt känt inom nationalekonomin att högre löner ger högre arbetslöshet, särskilt för sårbara grupper som ungdomar och invandrare.

Moderata ungdomsförbundet i Skellefteå har genomfört en enkätundersökning bland Skellefteås gymnasieungdomar. Frågan löd: "Just nu förhandlar företagen och fackföreningarna om hur höga lönerna ska vara. Vilket alternativ föredrar du?"

84 procent kryssade för "Fler jobb (låg arbetslöshet) men lägre löner" och 15 procent kryssade för "Högre löner men färre jobb (hög arbetslöshet)". Vi fick 117 svar och felmarginalen är 7 procentenheter.

Detta skickar en tydlig signal till fackföreningarna i den pågående avtalsrörelsen. Om det blir dyrare att anställa ökar arbetslösheten. I mars var 354 ungdomar arbetslösa i Skellefteå kommun. Vi vädjar till facken att inte göra ont värre genom att tvinga fram oansvariga löneökningar.

En ren valrörelse, tack!

2010-04-28T14:10:00.000+02:00

Jag har tidigare på bloggen berömt justitieminister Beatrice Ask och finansmarknadsminister Mats Odell. Sedan dess har Ask gjort bort sig genom att föreslå att ej dömda sexköpare ska få ett skamstraff.

Nu har även Odell sjunkit lite i mina ögon genom att attackera Mona Sahlin i person snarare än i sak: "Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket." Jag hoppas att vi i fortsättningen får en ren valrörelse som handlar om sakfrågorna. Lite negative campaigning behövs – hur ska vi annars kunna påpeka att Sahlin är på väg att släppa in kommunister i regeringen – men den bör fokusera på politiken, inte på personerna.

Samtidigt kan man narturligtvis likt Johan Ingerö inte låta bli att undra varför Socialdemokraterna reagerade så starkt på uttalandet. Nu har intresset för Sahlinskandalen på 1990-talet ökat kraftigt. Jämför sidvisningarna på Wikipedia för i går tisdag jämfört med föregående vecka:

AB 1 | AB 2 | AB 3 | AB 4 | SvD 1| SvD 2 | DN | GP

MUF försvarar skolkampanjerna

2010-04-22T00:26:00.002+02:00

I onsdags presenterade Moderata ungdomsförbundet sin nya policy för skolkampanjer. MUF kommer att kraftfullt bekämpa trenden att stänga ute politiska ungdomsförbund från att besöka skolorna. Det känns bra att ha stöd från MUF centralt i denna fråga. Ordförande Niklas Wykman och generalsekreterare Lars Rådén har hanterat det hela mycket väl.

I dag går MUF Skellefteå ut med ett pressmeddelande i frågan:

MUF: Skellefteås elever vill ha skolkampanjer

Runt om i landet hårdnar debatten om de politiska ungdomsförbundens möjlighet att besöka skolor. I Skellefteå tillåts skolbesök, men Moderata ungdomsförbundet vill ändå lyfta frågan. Enligt en enkätundersökning som MUF har gjort vill 79 procent av Skellefteås ungdomar att ungdomsförbunden ska kunna besöka skolorna.

- MUF Skellefteå har fler medlemmar än på 15 år, säger Emil Marklund, ordförande MUF Skellefteå. De flesta av våra medlemmar har värvats på skolkampanj.

- Jag tror att de andra ungdomsförbunden har värvat många av sina medlemmar på samma sätt. Att förbjuda skolkampanjer skulle innebära ett hot mot ungdomsförbundens framtid, fortsätter han.

MUF har gjort en enkätundersökning bland Skellefteås gymnasieelever. 79 procent vill att ungdomsförbunden ska få komma till skolorna.

- Eleverna stöder oss i vår önskan att kunna besöka skolorna. Vi måste värna den möjligheten att kunna träffa elever, säger Emil Marklund.

I går onsdag höll Moderata ungdomsförbundet pressträff i Stockholm. Förbundsordförande Niklas Wykman presenterade där MUF:s nya policy för skolkampanjer:

- På allt fler skolor är det problem för ungdomsförbund med att kampanja och uttrycka sin åsikt. Skolor som stänger för kampanjer misslyckas med sitt demokratiska uppdrag. Moderata ungdomsförbundet kommer inte att respektera beslut som strider mot skolans demokratiska uppdrag.

Fakta: Enkätundersökningen
Frågan löd: "Tycker du att politiska partier ska få komma till skolorna och informera om sin politik i korridorerna?" 79 procent svarade ja och 21 procent nej. 117 gymnasieelever är tillfrågade och felmarginalen är 7 procentenheter.

Fakta: MUF:s kampanjpolicy
- Alla skolor som nekar kampanj kommer att anmälas till Skolinspektionen.
- Alla skolbeslut som nekar kampanj kommer att överklagas till förvaltningsdomstol.
- MUF uppmanar alla medlemmar som går på en skola med ett sådant beslut att kampanja. Om skolan försöker censurera eller konfiskera material kommer detta att polisanmälas.
- Om en skolledning gör sig skyldig till stöld, hot, brott mot tryckfrihetsförordningen eller annan kränkning kommer detta att polisanmälas.

SvD | GP | HD

IMF skriver upp tillväxten igen

2010-04-21T17:00:00.002+02:00

I sin publikation World Economic Outlook har Internationella valutafonden (IMF) återigen justerat upp sin prognos för tillväxten i världsekonomin. Efter fjolårets minskning med knappt två procent spås världens BNP per person att öka med tre procent i år, för att därefter hålla sig på en historiskt sett ganska hög nivå lite över tre procent de kommande åren.

Världens BNP per capita, inflations- och köpkraftsjusterad. Index 1980 = 100. Källa: IMF

Prognosen för Afrika söder om Sahara är också ljus. Efter en BNP-tillväxt på två procent 2009 (befolkningstillväxten är drygt två procent) ökar tillväxten. I år växer regionen med knappt fem procent och nästa år med sex procent. Samtidigt ökar investeringarna och inflödet av utländskt kapital, som till största delen består av privata investeringsflöden och av pengar från utvandrare som arbetar i rika länder.

E 24 | SvD

Hellre ett låglönejobb än inget alls

2010-04-20T12:45:00.000+02:00

CUF:s Magnus Andersson skriver mycket angeläget på Aftonbladet debatt i dag:

Enligt Novus håller 91 procent av ungdomarna med mig och är villiga att ta ett jobb till lite lägre ingångslön, för att i alla fall komma in på arbetsmarknaden. När vi ungdomar väl är där så kan vi visa vad vi går för och få betalt därefter. En del av ungdomars konkurrenskraft ligger i att vi kan tänka oss lite lägre lön först, för att i alla fall komma in på arbetsmarknaden. Ta inte ifrån oss den fördelen. På precis samma sätt vore det helt värdelöst att höja arbetsgivaravgiften för oss unga. En fortsatt låg arbetsgivaravgift för att anställa unga ger oss en fördel som minskar ungdomsarbetslösheten.

Precis som MUF Skellefteå konstaterar CUF att en mycket stor majoritet av alla ungdomar föredrar lägre löner och i stället fler jobb. MUF Skellefteå visade att 84 procent av Skellefteås ungdomar föredrar fler jobb framför högre löner.

(Tack Jesper)

"MUF: Skellefteås unga vill ha låga löneökningar"

2010-04-15T12:04:00.000+02:00

MUF Skellefteå skickade i dag ut följande pressmeddelande:

84 procent av gymnasieungdomarna i Skellefteå föredrar fler jobb framför högre löner, enligt en enkätundersökning som Moderata ungdomsförbundet (MUF) har genomfört.

- Detta skickar en tydlig signal till fackföreningarna i den pågående avtalsrörelsen, säger Jacob Lundberg, styrelseledamot MUF Skellefteå. Genom höga löneökningar, särskilt för de lägst avlönade, gör man det dyrare att anställa och ökar därmed arbetslösheten.

- Ungdomar är särskilt sårbara för höga löneökningar eftersom de har lite arbetslivserfarenhet, säger Jacob Lundberg. Ungdomsarbetslösheten är ett stort problem i Sverige i dag. I mars var 354 ungdomar arbetslösa i Skellefteå kommun.

- Vi vädjar till fackföreningarna att inte göra ont värre genom oansvariga löneökningar, fortsätter Jacob Lundberg.

- Det är viktigt att unga får in en fot i arbetslivet, men det blir svårt för en arbetsgivare att nyanställa om löneökningarna blir för stora, tillägger Emil Marklund, ordförande MUF Skellefteå.

Fakta om undersökningen
117 elever från olika program fyllde i en enkät den 31 mars och den 15 april. Frågan löd: "Just nu förhandlar företagen och fackföreningarna om hur höga lönerna ska vara. Vilket alternativ föredrar du?"

84 procent kryssade för "Fler jobb (låg arbetslöshet) men lägre löner" och 15 procent kryssade för "Högre löner men färre jobb (hög arbetslöshet)". Resterande (en person) svarade inte på frågan. Den statistiska felmarginalen är 7 procentenheter.

Exminister överraskade i paneldebatt

2010-03-26T00:32:00.002+01:00

På Tillväxtdagarna i Åre i tisdags visade Johan Norberg ett utdrag ur sin nya film Överdos om finanskrisen. Överdos är en mycket välgjord och sevärd film. Det avslöjades att den kommer på tv i maj.

Något förvånande var det dock Pär Nuder som stod för ett intressant inlägg under paneldiskussionen, när han ville nyansera bilden av finanskrisen:

Jag tror att när vi kommer att summera våra liv här om ett antal decennier så kommer vi kunna konstatera att den 20-årsperiod som vi upplevde mellan 1989–90 och 20 år framåt var exempellös i mänsklighetens historia. Det är tre gigantiska revolutioner som svepte över världen som vi alla upplevde, som vi alla var del av.

Den demokratiska revolutionen: 1989 fanns det ungefär 60-70 riktiga demokratier i världen. I dag har de förbubblats – en fantastisk utveckling. Den andra revolutionen är den informationsteknologiska, som har förändrat villkoren för mänsklig kommunikation, produktion, villkor vad ni vill. Och den tredje, den marknadsekonomiska revolutionen där rigida planekonomier försvann.

Och det här sammantaget ledde till ett enormt välståndslyft framför allt för människor som tidigare levde i fattigdom. Det här bör vi liksom ha med oss: allt som vi gjorde under de här gångna 20 åren har inte varit av ondo.

History of the World in 25 Slides

2010-03-17T19:35:00.001+01:00

This is a presentation about global development that I gave yesterday in Umeå:

Samtidigt, i den röda universitetsstaden Umeå

2010-03-13T14:15:00.001+01:00

Från Nicklas Sandström, ordförande MUF Västerbotten

Uppdatering: Bilden är från Stockholm, inte Umeå.

"God chans för brittiska konservativa"

2010-03-10T20:06:00.000+01:00

David Cameron träffar Barack Obama 2008.

Artikel publicerad i Moderata ungdomsförbundets tidning Blått, nr 1–2010:

Det närmar sig val i Storbritannien. Regerande Labour tyngs av finanskrisen och av en impopulär premiärminister. På andra planhalvan står favoriten, det konservativa partiet. Men partiet slits mellan arvet från Thatcher och den politiska nödvändigheten i att försvara välfärdsstaten.

Regeringen bestämmer själv när nästa parlamentsval ska hållas, men det måste vara innan den tredje juni 2010. Valet till parlamentet i Storbritannien bygger på principen majoritetsval i enmansvalkretsar, samma princip som tillämpas vid val till representanthuset i USA. Valdistriktet ”Oxford östra” har exempelvis en parlamentsledamot. Den kandidat som får flest röster i distriktet får platsen. Detta betyder att varje distrikt har en egen kandidat, men också att många röster ”kastas bort”.

Systemet gynnar stora partier och ger stabila regeringar eftersom det parti som får flest röster oftast får egen majoritet i parlamentet. Partipolitiken liknar därför ett tvåpartisystem där mittenpartiet Liberaldemokraterna har liten chans att påverka.

De konservativa väntas vinna en jordskredsseger över regerande Labour. Gordon Brown tog över premiärministerposten efter Tony Blair när kritiken mot denne blev för stark, men har själv lyckats bli ungefär lika impopulär. Han konfronteras ständigt med faktumet att han blev premiärminister under nuvarande mandatperiod, och således aldrig har blivit ”vald” till premiärminister av väljarna – samma situation som Göran Persson var i 1996 till 1998.

En stor del av missnöjet handlar om ekonomin och finanskrisen. Liksom Republikanerna i USA spenderade Labour pengar likt fulla sjömän* under 2000-talets glada dagar. Budgetunderskottet uppgick till tre procent av BNP redan under högkonjunkturåret 2007. I år beräknas underskottet vara hela tolv procent. Totalt måste staten spara eller höja skatterna motsvarande vad hela utbildningssektorn kostar för att budgeten ska komma i balans.

Europaparlamentsvalet i juni 2009 blev en katastrof för Labour. Partiet blev bara tredje störst, efter både Tories och UK Independence Party, ett parti som vill gå ur EU. Dessutom kom rasistiska British National Party in i EU-parlamentet. Valet bekräftar att Labour ligger dåligt till. I opinionsundersökningar har Labour kring 30 procent av väljarsympatierna medan Tories har 40 procent.

Chanserna ser alltså goda ut för de konservativa, men Tories tar ingenting för givet och gör allt för att vara så valbara som möjligt. De konservativa vill nog gärna bli som Republikanerna i USA – ett parti som (i retoriken) kämpar för ”small government”, låga skatter och att Washington/London ska hålla tassarna borta från vanligt folk. Arvet från skattesänkaren och fackföreningsbekämparen Margaret Thatcher som styrde Storbritannien 1979 till 1990 finns fortfarande kvar. Men de vet också att Storbritannien ligger i Europa och inte i Amerika. Vill man bli vald måste man älska den statliga sjukvården National Health Service och andra kärnverksamheter i välfärden.

Som ett led i detta resonemang har de konservativa inte gått ut med parollen ”small government” som Thatcher eller ”big government” som Labour, utan ”big society”. Partiet vill utöka civilsamhällets roll utan att hemfalla till laissez-faire. De konservativa har också tagit intryck av Barack Obama och kallar sig till och med ”party for change”. Visst har partiet medvind i sin kritik av Labour och sin vilja till förändring, och visst är den unge partiledaren David Cameron populär, men riktigt ända upp till Obamanivå når man inte.

De konservativa liknar i sina mittensträvanden Moderaterna. Fredrik Reinfeldt togs emot med öppna armar av David Cameron vid ett besök på London School of Economics 2008, där han pratade om den svenska välfärdsmodellen. ”I told my wife I was going to spend the early part of the evening with the new Swedish model”, skämtade Cameron, ”she was slightly surprised by this, and slightly more surprised when I explained he was called Fredrik.”

Det är viktigt att inse vilken roll tidningarna spelar i brittisk politik. Flera högertidningar, exempelvis Daily Mail, Daily Express och The Sun, berättar gärna att brottsligheten har gått upp, invandrarna har blivit fler eller att tonårsgraviditeterna har ökat ”since Labour came to power” 1997. Aftonbladets kampanjjournalistik bleknar i jämförelse. Det är därmed tidningarna som sätter tonen i invandringsdebatten, och tyvärr är tonen inte särskilt trevlig. Tories har lovat att dra ned på invandringen om de får makten.

Det mesta pekar alltså på att Tories vinner valet nästa år – eller det kanske är lämpligare att uttrycka det som att Labour kommer att förlora. Missnöjet med Labour är större än entusiasmen för de konservativa. Britterna får sannolikt återigen en konservativ premiärminister. Men någon ny Thatcherrevolution blir det inte.

* Mina ursäkter till alla fulla sjöman. John McCain skämtade under sin presidentvalskampanj: ”I never knew a sailor, drunk or sober, with the imagination of the Congress. I received an e-mail recently from a guy who said, ’As a former drunken sailor, I resent being compared to members of Congress.’”

Fakta
Så här ser det brittiska parlamentets underhus ut i nuläget:

Labour, 35 procent av rösterna, 356 mandat
Konservativa, 32 procent, 198 mandat
Liberaldemokraterna, 22 procent, 62 mandat
Övriga, 11 procent, 30 mandat

Trygg-Hansa är vetenskapens försvarare

2010-02-19T19:38:00.002+01:00

All heder åt Trygg-Hansa som nyligen stod upp för vetenskapen i en rättegång genom att motbevisa påståenden om att autism orsakas av vaccination. Dessutom är det en snygg gest att de står för sina egna rättegångskostnader trots att de vann målet; den autistiske pojkens föräldrar har sannolikt missletts av en "riktigt vidrig kampanj som sprids av vetenskapshatare, vanligtvis för att få sälja sina böcker", för att citera en bloggkommentar.

Wikipedia sammanfattar bra:

Although there is no evidence that autism is caused by vaccines or any preservative or additive ever used in vaccines, many parents are concerned about the risks of vaccination due to various unsupported theories related to vaccines. For example, many parents delay or avoid immunizing their children under the "vaccine overload" hypothesis that giving many vaccines at once may overwhelm a child's immune system and lead to autism even though the hypothesis has no scientific evidence and is biologically implausible. As diseases like measles can cause severe disabilities and death, the risk of a child's death or disability due to not vaccinating a child is significantly larger than any minuscule risks due to vaccinating.

SvD | GP | UNT | DN

Urspårad knarkmoral

2010-02-07T15:07:00.001+01:00

Missa inte Isobel Hadley-Kamptz om narkotikapolitiken:

Nej, problemet för stockholmsmoderaterna är att eftersom narkotika är olagligt så blir det "etiskt tveksamt" att förbättra livet och livschanserna för missbrukarna. Motarbetar man narkotikan måste man också motarbeta missbrukarna. Det är ytterst vad den repressiva narkotikapolitiken handlar om. Låt dem lida bara. De är ju ändå bara kriminella. De är ju bara knarkare.

SvD

Vi slår rekord i rikedom i år

2010-02-06T17:20:00.002+01:00

I det senaste numret av Moderata studenters tidning Akademien, som också är tidningens premiärnummer, skrev jag om finanskrisens inverkan på ekonomisk tillväxt och fattigdomsminskning i världen.

Huvudbudskapen var:

Världsfattigdomen fortsätter att minska genom hela krisen, från 21 procent 2005 till 17 procent 2009 och 13 procent 2015.
Ett stort antal länder upplever inte någon recession utan BNP per capita fortsätter att öka från år till år genom hela krisen. En majoritet av världens befolkning bor i dessa länder.
I termer av BNP-tillväxt handlar det om två förlorade år – 2009 och 2010. 2011 kommer världen att ha kommit över 2008 års BNP per capita.

Internationella valutafonden (IMF) har nu släppt en uppdatering av sin World Economic Outlook från oktober 2009, vilket tvingar mig att revidera ett av budskapen ovan. Återhämtningen i världsekonomin verkar gå fortare än man först trodde, och man skriver därför upp prognosen för 2010 års BNP-tillväxt i världen med 0,8 procentenheter. Detta innebär att vi redan i år kommer att återhämta oss från 2009 års fall i BNP per capita – med andra ord, BNP per capita kommer att slå rekord i rikedom redan 2010 om IMF har rätt i sina nya prognoser. Enligt IMF:s tidigare siffror skulle vi behöva vänta till 2011 för ett nytt rekordår.

Dessutom har Världsbanken släppt Global Economic Prospects 2010. Banken står fast vid sina tidigare prognoser för fattigdomen men gör en prognos för 2020 (sidan 42). Världsfattigdomen kommer att ha minskat till 11 procent då, spår man.

Majoriteten av alla människor upplever ingen kris

2010-02-06T16:45:00.003+01:00

Moderata studenter har startat en tidning med namnet Akademien och chefredaktören Péteris Timofejevs Henriksson. Det första numret är alldeles färskt. Där skriver jag om den globala finanskrisen:

Den ekonomiska krisen är allvarlig, skriver Jacob Lundberg. Men ryktet om kapitalismens död är betydligt överdrivet. I ett längre perspektiv är krisen bara ett litet bakslag i en utveckling mot allt större välstånd, driven av liberala reformer i en mängd länder. Totalt handlar det om två förlorade år. Världsfattigdomen fortsätter dock att minska och en majoritet av jordens befolkning bor i länder som inte upplever någon BNP-minskning alls.

Ekonomier har alltid lidit av upp- och nedgångar. I jordbruksekonomier blir det ibland goda skördar och ibland dåliga. I Sovjetunionen och i Östeuropas kommunistländer svängde ekonomin från år till år (Ickes, Barry W. (1986), “Cyclical Fluctuations in Centrally Planned Economies: A Critique of the Literature”, Soviet Studies 38 (1)), och de moderna kapitalistiska ekonomierna har drabbats av en mängd kriser: tulpanmanin, Söderhavsbubblan, 1907 års panik, den stora depressionen, första och andra oljekrisen, 90-talskrisen, Asienkrisen, IT-bubblan och nu senast 2008 års finanskris.

Många av dessa kriser har föregåtts av finansbubblor. Nästan varje gång har staten svarat på krav på att ingripa i den icke fungerande fria marknaden för att kriser inte ska kunna inträffa igen. Uppenbarligen har man inte lyckats hittills.

Efter 1930-talets depression införde USA en lag som skilde affärsbanker, som Bank of America, från investmentbanker, som Merrill Lynch. Affärsbankerna var hårt reglerade medan investmentbankerna fick mer frihet, dock till priset av att inte kunna acceptera insättningar från allmänheten.

Lagen upphävdes 1999 men åtskillnaden mellan affärs- och investmentbanker levde kvar. 2008 upptäckte man att systemet inte fungerade så bra. Investmentbankerna drabbades hårt av finanskrisen men hade inga insättningar att falla tillbaka på och föll som dominobrickor. Alla investmentbanker gjorde om sig till affärsbanker efter krisen. Den 1 januari 2009 blev Merrill Lynch uppköpt av Bank of America. Andra exempel på hur staten i högsta grad var med och orsakade krisen finns i Johan Norbergs bok En perfekt storm. Politiker i både USA och Sverige gjorde sitt bästa för att hjälpa till att blåsa upp bostadsbubblan med hjälp av olika regleringar och subventioner.

De exakta orsakerna till finanskrisen och vilka, om några, statliga ingripanden i form av räddningspaket och stimulanser som är lämpliga kommer forskningen att undersöka noga de närmaste åren. Än så länge bör vi vara ödmjuka och erkänna att vi inte vet allt.

Det som dock är viktigt att göra är att för en stund bortse från finanstidningarnas dramatiska rubriker och titta på det enda som egentligen spelar roll – den verkliga ekonomin, dina och mina inkomster. Summan av dessa inkomster är, ungefär, bruttonationalprodukten (BNP).

Vad gjorde du 2005?

Själv började jag gymnasiet 2005 och blev aktiv i MUF för första gången. Jag minns inte detta år som ett fruktansvärt år. Men det är till år 2005 som den värsta finanskrisen sedan depressionen har tagit Sverige. Enligt prognoserna kommer nämligen BNP per person att sjunka till 2005 års nivå innan det vänder uppåt igen.

Illustrationen nedan visar till vilket år olika länder kastas tillbaka till i ekonomisk mening, enligt Internationella valutafondens (IMF) prognoser. Förutom Europa har Nord- och Sydamerika och Asiens rika länder drabbats hårt av krisen. Men i många andra delar av världen är konsekvenserna mildare. Afrika fortsätter att växa och Indien och Kina tuffar på i hög takt. Faktum är att en majoritet av världens befolkning inte upplever någon recession alls – inkomsten fortsätter att växa varje år som vanligt. Och trots att de baltiska staterna har drabbats av en enorm minskning i BNP förlorar de inte många år av ekonomisk utveckling eftersom de hade hög tillväxt innan krisen – de återgår till inkomstnivån som rådde 2004 eller 2005.

Hur många år bakåt i tiden går olika länder när BNP per person minskar?
Källa: Egna beräkningar utifrån IMF:s prognoser

I nedanstående diagram över världens BNP per person med prognos till 2014 syns finanskrisen knappt.

Världens BNP per person, inflationsjusterat

Källor: Angus Maddison, IMF

Totalt handlar det om två förlorade år – 2011 slår världen rekord i välstånd igen. Faktum är att vi just har lämnat den bästa femårsperioden i tillväxthänseende i mänsklighetens historia. 2007 var världens BNP per capita nästan 20 procent högre än fem år tidigare. Så hög tillväxt har vi aldrig tidigare upplevt.

Eftersom de rika länderna drabbas mest har finanskrisen inneburit en minskning av klyftorna i världen. Och de allra fattigaste verkar inte drabbas särskilt mycket i jämförelse.

Diagrammet visar Världsbankens beräkningar av den extrema fattigdomen – under en dollar om dagen justerat för inflation – i världen 1981–2005, tillsammans med prognoser från april i år för 2008, 2009 och 2015. Fattigdomen har minskat med fantastiska siffror under vår livstid, från 42 procent 1981 till 21 procent 2005 och prognostiserade 13 procent 2015. Med denna takt kommer den extrema fattigdomen att vara utrotad 2030.

Andelen extremt fattiga i världen

Källa: Världsbanken (i denna onlineversion har Världsbankens nya prognos för 2020 lagts till. red. anm.)

Diagrammet får en att fundera på om det har inträffat någon finanskris över huvud taget. Endast om man tittar noga anar man en händelse – mellan 2008 och 2009 minskade fattigdomen med endast en halv procentenhet, jämfört med minskning på en procentenhet per år under åren före det.

Ny ekonomisk världsordning? Nej tack!

Krisen är utan tvekan allvarlig. Nästan hundra miljoner människor som annars skulle ha lämnat den extrema fattigdomen förblir nu fattiga eftersom fattigdomsminskningen har saktat in. Många människor blir arbetslösa och påfrestningen på staternas finanser är stor. Till skillnad från fattigdomen verkar världshungern öka – från 13 till 15 procent sedan 2005.

Men krisen är inte en anledning att säga att kapitalismen inte fungerar och skapa en ”ny ekonomisk världsordning”. Någonting har vi gjort rätt under de senaste trettio åren – det som brukar kallas den ”nyliberala” epoken. Globalisering, marknadsekonomi, friare handel och demokrati har minskat fattigdomen i en aldrig tidigare skådad omfattning. (Forskningen visar på ett klart samband mellan marknadsekonomi och tillväxt. Se tinyurl.com/ekonomiskfrihet för en forskningsgenomgång.) Det skulle vara katastrofalt om den utvecklingen stannade av.

Vänstern anklagar ofta marknaden för att vara kortsiktig. Därför är det lite lustigt att vänstern deklarerar kapitalismens kollaps varje gång vi får en liten dipp i BNP-kurvan, trots att vi vet att ekonomin snart kommer på rätt spår igen och slår nya rekord.

Krisen visar samtidigt att vi vant oss vid årliga ekonomiska framsteg. Om ekonomin tillfälligt krymper uppfattas det närmast som en katastrof. Tydligare än så kan inte vikten av tillväxt illustreras. Tillväxtkritikerna i Miljöpartiet har varit märkligt tysta under krisen. Var det inte det här de ville ha?

Politikernas svar på krisen ser ut att ha varit förnuftigare än befarat. Det verkar som att världen lärt sig läxan från tidigare kriser. Större stat, mindre frihet och stängda gränser är inte lösningen. ”Det borde vara läge för förändring – från vänster”, klagar LO och ABF i sin inbjudan till Socialistiskt forum 2009 och konstaterar att det inte har kommit någon stor vänstersväng.

I Sverige har regeringen varit noggrann med att inte öka storleken på den offentliga sektorn. De stimulanser som sjösatts har den försökt göra så lätta som möjligt att rulla tillbaka i framtiden. ”Det finns ingenting mer permanent än ett tillfälligt statligt program”, citerade Anders Borg den liberale ekonomen Milton Friedman för att förklara regeringens politik.

Sammanfattningsvis är krisen inte en anledning att ge upp en liberal och optimistisk syn på världen, framtiden och ekonomin. Världen fortsätter att göra stora framsteg i sin strävan att avskaffa den extrema fattigdom som nästan alla människor levde i för bara några hundra år sedan. Samtidigt är kapitalismen på fortsatt frammarsch i världen, vilket banar väg för ekonomiskt tillväxt under kommande decennier.

Uppdatering: IMF har reviderat sin tillväxtprognos.

Våld allt mindre omfattande och allt mindre accepterat

2010-01-29T15:00:00.002+01:00

Justitieminister Beatrice Asks motivering till att regeringen vill skärpa straffen för särskilt grov misshandel är beundransvärd för en politiker som skulle ha kunnat gå på populistspåret genom att rasa mot ett kallare samhälle med grövre våld som kräver hårdare tag. I stället förklarade Ask att synen på våld har skärpts. Förr i tiden kunde man "göra upp med knytnävarna" eller "puckla på varandra bakom dansbanan" på ett sätt som inte är accepterat i dag. Många av oss har hört historier om stora bråk i äldre tider – eller åtminstone sett det dramatiserat i form av det stora slagsmålet när Emil i Lönneberga besökte auktionen i Backhorva.

Resonemanget påminner om Harvardpsykologen Steven Pinkers tes att våldet har minskat genom historien och i dag är lägre än någonsin. Tortyr, krig, dödsstraff, dueller, barnaga och dylikt minskar kontinuerligt.

I Sverige ligger i dag både det dödliga våldet och våldet i allmänhet enligt sjukvårdsstatistik under 1970-talets nivåer, vilket om man justerar för befolkning innebär en minskning med 20–25 procent. Att våldet har blivit mindre accepterat kan förklara att allt fler känner sig utsatta för våld och att antalet anmälda våldsbrott alltjämt ökar.

Att utifrån den minskade acceptansen för våld dra slutsatsen att straffen bör skärpas är dock något av ett hopp i den logiska tankebanan. Den historiska trenden har snarare varit mot mildare straff, avskaffat dödsstraff och humanare fängelseförhållanden. Därtill kan man hävda att det upplevda straffvärdet av att sitta i fängelse har höjts eftersom möjligheterna utanför fängelsemurarna är mycket större nu än tidigare – i dag finns billigt resande och större möjligheter till välbetalda och intressanta arbeten.

Det är möjligt att det är motiverat att justera upp straffskalan just för grov misshandel, men någon generell straffskärpning är inte nödvändig i Sverige. De enskilt viktigaste åtgärderna för att minska brottsligheten är lägre arbetslöshet och en större medelklass – ekonomisk tillväxt, helt enkelt.

SvD | DN | HD | Dagen | AB | SVT | Sydsvenskan

Håll i plånboken, politiker – annars blir det som i Grekland

2010-01-29T13:48:00.001+01:00

Jag vill inte att den finansminister som kommer efter mig skall behöva åka till New York, Washington eller London och inför 25-åriga, flinande börsmäklare försöka förklara hur den svenska välfärden är uppbyggd.

– Göran Persson 1996

Greeks beg market's support

Greek Prime Minister George Papandreou said in an interview with The Wall Street Journal in Davos on Thursday that Greece had made itself vulnerable to market speculation by failing to reform its economy in the past. The markets "are not really sure that we are credible. All I say is: Give us a chance."

– Wall Street Journals huvudnyhet i dag.

Händelserna i Grekland understryker vikten av ansvarsfulla statsfinanser. Förre finansministern Persson och nuvarande finansministern Borg är medvetna om vikten av att hålla i plånboken. Det är däremot inte den nya sortens socialdemokrater med Sahlin och Östros i spetsen. Persson skulle heller aldrig ha kunnat tänka sig att samarbeta med Vänsterpartiet, vars ideologi går ut på att strunta i ekonomiska principer. En rödgrön seger i september skulle riskera Sveriges ekonomiska hälsa.

SvD | DN | AB

Professorn: Naturfolk lever dör i ekologisk balans

2010-01-19T22:07:00.000+01:00

Avatar är ett fantastiskt konstverk i både form och innehåll som visar vad människan kan åstadkomma med teknik, kapitalism och ekonomisk tillväxt. Shakespeares och Leonardo da Vincis verk är ingenting i jämförelse. (De flesta moderna verk är naturligtvis bättre än äldre verk.)

Tyvärr tenderar Hollywood att kritisera just teknik, kapitalism och ekonomisk tillväxt – det som gjort Hollywood möjligt. I Avatar är det onda profithungriga människor som inkräktar på na'vifolket som lever i harmoni med naturen på en främmande planet. Det är där filmen brister i realism. Det går inte att upprätthålla ett så välmående samhälle som na'vis utan teknik och industri. Professorn i internationell hälsa Hans Rosling har slagkraftigt beskrivit hur livet i verkligheten ser ut för folk som bor i regnskogen:

Det finns några som romantiserar till exempel regnskogen, att man lever i ekologisk balans där – det gör man ju bara för att barnen dör som flugor. Enda skälet till att det bor så lite människor i regnskogen är att ungarna dör med en förskräckande [hastighet]. Det är värsta stället att bo på, med den värsta hälsan i världen. Då säger man att de lever i ekologisk balans. Det gör de inte alls – de dör i ekologisk balans.

På vita duken har Monty Python avbildat den förindustriella samhället med betydligt större realism:

Dagen | DN | Aftonbladet | André Assarsson

God fortsättning!

2010-01-01T16:10:00.000+01:00

Med anledning av decennieskiftet skriver Henrik Alexandersson om hur den tekniska utvecklingen i sanning har revolutionerat informationsspridningen:

Med min blogg kan jag kommunicera med människor över hela världen, dygnet runt, året runt. Det sker med omedelbar uppdatering. Det är lätt att liveblogga och att lägga upp minutgamla bilder, video- och ljudfiler. Detta är en elektronisk publiceringsplattform där man inte behöver fråga någon om lov innan man kan publicera material som i teorin kan nå miljarder människor. Varje dag har denna blogg 4.000 - 7.000 läsare! Jag har helt enkelt fått min egen tidning, radiokanal och tv-station!

Svenskans ledarblogg konstaterar också att Danmark sänker skatten i dag. Därmed återtar Sverige den tvivelaktiga äran att stå överst på listan över länder med högst marginalskatt (skatt på den sist intjänade hundralappen). Observera dock att man inte har räknat med arbetsgivaravgifterna.

God fortsättning önskas alla läsare!

Skratta eller gråta?

2009-12-28T23:26:00.000+01:00

Föreningen Vetenskap och folkbildning rapporterar att Moira von Wright föreslås bli ny rektor på Södertörns högskola. von Wright verkar dock ha en något märklig inställning till vetenskap. Detta skrev hon i en rapport om fysikundervisning:

Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden – och ändå är just detta vad de flesta läroböcker i fysik gör, och därmed bidrar de till upprätthållandet av den asymmetriska och hierarkiska relationen mellan manligt och kvinnligt inom naturvetenskapen. (s. 64)

En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort. (s. 65)

Datorn viktigaste uppfinningen de senaste 20 åren

2009-12-21T17:37:00.001+01:00

Kebnekaisegruppen är ett nystartat nätverk som är tänkt att vara Sveriges motsvarighet till Mont Pelerin Society, en internationell grupp för liberaler. Drivande är Nima Sanandaji, vd på liberala Göteborgstankesmedjan Captus.

På gruppens hemsida finns en sektion som heter Kebnekaisegruppen frågar. Den aktuella frågan just nu lyder "Vilken teknisk innovation har under de senaste tjugo åren betytt mest för samhällsutvecklingen?". Fredrik Segerfeldt skriver intressant om mobiltelefonens exploderande roll och Johnny Munkhammar reflekterar över Google. Christian Sandström på Chalmers skriver om transistorn:

Kapitalmarknaderna i västvärlden avreglerades dessutom under 1980-talet som en följd av att pengarna blivit elektroniska och inte längre visste några gränser. Det gick inte längre att upprätthålla regleringarna varpå de avskaffades. Efterkrigens kapitalbrist var nu ett minne blott och idag omsätter Stockholmsbörsen lika mycket på en förmiddag som den omsatte under hela 1970-talet.

I mitt inlägg fortsätter jag på samma tema och skriver, något förutsägbart, om datorns roll de senaste tjugo åren:

Privata företag på en fri marknad är helt överlägsna i en tid då innovationerna är många och förändringstakten hög. Ingen kan på allvar hävda att Statens verk för elektronisk ungdomskommunikation, Fotodelningsmyndigheten och Nämnden för kortmeddelandespridning å det världsomspännande datornätverket skulle erbjuda en bättre tjänst än Facebook, Bilddagboken och Twitter.

Någon kanske hävdar att analysen har bäst före-datum i mars 2000 då IT-bubblan sprack, men de senaste åren har snarare visat att IT-guruerna hade rätt i mycket – förändringen gick bara lite långsammare än man hade tänkt sig.

Bästa fem åren hittills – och de fattiga tjänar mest

2009-12-14T19:37:00.002+01:00

I mars 2008 publicerade The Economist en artikel som menade att den föregående femårsperioden, 2002–2007, var den femårsperiod då världens BNP per capita växte som mest – någonsin.

Vänsterbloggaren Andreas Bryhn granskade siffrorna och drog slutsatsen att åren 1961–1966 var bättre från tillväxtsynpunkt. (Även undertecknad gjorde vid tillfället samma beräkningar och drog samma slutsats som Bryhn.) Johan Norberg publicerade en rättelse efter att tidigare ha citerat The Economists slutsats.

Nu finns nyare siffror tillgängliga från Angus Maddison, Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken och jag har gjort om beräkningarna. Det visar sig att The Economist hade rätt – 2002–2007 var de bästa fem åren någonsin för världen med 3,7 procents reell tillväxt i BNP per capita per år i genomsnitt. Detta om man använder siffror från Maddison för 2002–2006 och siffror från IMF eller Världsbanken för 2007.

För perioden 1961–1966 finns bara Maddisons data att tillgå. Då var tillväxten 3,3 procent per år.

Om man använder IMF:s tillväxtdata för 2002–2007 blir tillväxten 3,4 procent per år. Enligt Världsbanken var tillväxten 3,3 procent även 2002–2007. Det är dock problematiskt att jämföra olika tidsserier, och Maddison är den enda som har BNP-uppgifter för hela efterkrigstiden, så hans siffror är de relevanta.

Att hitta orsakerna till denna rekordtillväxt lämnar jag åt läsaren, men två bra ställen att börja leta på kan vara mitt blogginlägg där jag visar att ekonomisk frihet ger tillväxt, och mitt blogginlägg där jag visar att den ekonomiska friheten var rekordhög 2007, det sista år vi har uppgifter för.

Världens BNP per capita, inflations- och köpkraftsjusterat (dollar). Källa: Angus Maddison

Inte nog med att tillväxten var rekordhög under 2000-talet, den var också mer jämlik. På 60-talet var tillväxten hög främst genom att de rika länderna blev rikare och drog ifrån många fattiga länder. Den här gången är det tvärtom. Asien, Afrika och Östeuropa växte snabbare på 2000-talet än på 1960-talet. För Västeuropa och Nord- och Sydamerika gäller det omvända.

Detta syns tydligt i fattigdomsstatistiken, som tyvärr bara sträcker sig tillbaka till 80-talet. De fattigaste har de senaste decennierna närmat sig resten av världen.

Sedan 1980-talet har den extrema fattigdomen – en dollar om dagen – mer än halverats. Vi försöker nu identifiera den bästa femårsperioden vad gäller fattigdomsminskning (eftersom fattigdomssiffror finns för vart tredje år kräver en sådan beräkning att vi antar att fattigdomsminskningen fördelade sig jämnt över dessa treårsintervall). Svaret blir – surprise! – 2002–2007 med 1,32 procentenheter per år.

Extrem fattigdom 1981–2009. Källa: Världsbanken

Finanskrisen förändrar inte inte hur vi i grunden bör se på tillväxten i början av 2000-talet. BNP per capita kommer att minska 2009 men 2010 kommer vi att vara tillbaka på 2008 års rekordnivå. IMF spår att tillväxten kommer att gå upp igen till tre procent årligen redan 2011.

Fattigdomsminskningen spås fortsätta genom hela krisen och världen kommer att nå millenniemålet att halvera fattigdomen mellan 1990 och 2015 med god marginal.

Kommunismen är ingen fin tanke

2009-12-14T17:04:00.000+01:00

Missa inte André Assarssons nya MUF-rapport om kommunismen och Vänsterpartiet. Citat:

Det är framförallt hög tid för liberala och konservativa idékrafter att vägra acceptera kommunismen som en fin tanke över huvud taget. Utopin om det klasslösa samhället där det råder total jämlikhet och broderskap är omänsklig. Eftersom alla människor är olika med olika förutsättning, behov och intressen är kommunismens tanke om klasslöshet och total likgiltighet inför detta fruktansvärd. Det är att ifrågasätta människans natur som individ och rätt att få vara och betraktas som en självständig individ.

Det är ingen fin tanke att förvägra människan rätt att behålla frukten av sitt eget arbete, att förbjuda all privat äganderätt. Det är ingen fin tanke att i förlängningen förslava människan att tjäna kollektivet, staten istället för sig själv eller alla som hon bryr sig om. Det är ingen fin tanke att med hot om våld bestämma åt någon annan hur denna ska leva sitt eget liv. Det är ingen fin tanke att förbjuda mångfald till förmån för enfald, att förbjuda olikehter och skillnader mellan människor beroende på livsval. Kommunismen är ingen fin tanke.

En närmare titt på ekonomisk frihet över tid

2009-12-10T01:13:00.000+01:00

Det är allmänt erkänt att världen har blivit mer ekonomiskt liberal sedan 1970- och 80-talen. Balansen har tippat över från staten till marknaden.

Men allt blir mer intressant om man får siffror på det. Economic Freedom of the World sätter betyg från noll till tio på den ekonomiska friheten i världens länder. Ett land med tio poäng har i princip inga skatter, inga regleringar, inga tullar, ingen inflation och utmärkta domstolar.

Det finns uppgifter för 53 länder från 1970, för 102 länder från 1980 och för 123 länder från 1995. Nedan visas den genomsnittliga ekonomiska friheten för de perioder som det finns data för.

Genomsnittet blir troligtvis mer informativt om man väger för befolkning, nedan för befolkningen 2007. Det går att konstruera tidsserier för den ekonomiska friheten i länder med 56, 86 respektive 91 procent av världens befolkning.

Slutsatsen är att den ekonomiska friheten i världen 2007 var större än någon gång tidigare under de senaste 40 åren, och förmodligen större än någonsin. Sedan 1975 har den ekonomiska friheten ökat med ungefär en och en halv poäng, lika mycket som avståndet mellan Ryssland och Tyskland.

Av de 123 länder som Economic Freedom of the World täcker har 112 ökat sin ekonomiska frihet sedan de kom med i indexet (tidigast 1970 och senast 1995). Nio har minskat sin ekonomiska frihet: Bahrain, Belgien, Burma, Kanada, Luxemburg, Nepal, Tyskland, Venezuela och Zimbabwe. Hongkong och Nederländerna står kvar på samma nivå som 1970 då de poängsattes första gången.

Det betyder att 87 procent av världens befolkning bor i länder som har ökat den ekonomiska friheten. Fyra procent bor i länder som inte har ökat och nio procent bor i länder som inte undersöks av Economic Freedom of the World.

Var dag en god nyhet

2009-12-06T15:46:00.000+01:00

I dag startar jag bloggen Dagens goda nyhet. Varje dag kommer jag att publicera en faktauppgift om hur världen (eller Sverige) stegvis blir en bättre plats att leva på.

Besök dagensgodanyhet.blogspot.com.

Den första goda nyheten handlar om den allt bättre vattensituationen. Glöm inte bort att återkomma i morgon.

Nato och Finland kommer att försvara Sverige

2009-12-04T00:59:00.001+01:00

Mikael Nilsson hävdade i gårdagens Svenska Dagbladet att Sveriges solidaritetsförklaring med övriga EU, Norge och Island sätter Sveriges säkerhet på spel. Detta eftersom Sverige efter 20 år av neddragningar inte har mycket att försvara sig med. Nilsson skriver:

Ett svenskt militärt ingripande i närområdet riskerar nämligen att besvaras, Sverige kan komma att angripas i vedergällningssyfte. Vi måste då ställa oss frågan med vilka resurser vi skall försvara oss?

Svaret är naturligtvis att Sveriges de facto-allierade USA, Storbritannien, Tyskland, Norge, Finland och så vidare måste och kommer att komma till undsättning.

Sverige står närmare dessa länder än någonsin, ekonomiskt, ideologiskt, politiskt och militärt. Vid en krissituation måste de liberala demokratierna samarbeta och täcka upp för varandra. Sverige kommer att försvara EU och Norden och förväntar sig att dessa länder försvarar Sverige.

SvD | Fredrick Federley | Tokmoderaten

Självständiga skolor når bättre resultat

2009-12-02T01:13:00.000+01:00

1988 genomförde Thatcherregeringen en reform i Storbritannien som tillät gymnasieskolor att glida ur de lokala myndigheternas grepp och i stället bli halvt självständiga och finansierade direkt från London. Varje omvandling till grant-maintained school behövde godkännas av en majoritet av föräldrarna.

Tack vare omröstningskravet fick reformen lite en karaktär av ett naturligt experiment som kan användas för att undersöka effekten av ökad självständighet för skolor. Man jämför helt enkelt skolor som råkade bli grant-maintained (51 procent röstade för) med dem som inte råkade omvandlas (49 procent röstade för). Var femte engelsk gymnasieskola omvandlades med hjälp av den nya lagen.

En gedigen undersökning finns nu tillgänglig och resultatet är tydligt: de skolor som fick större självständighet uppnådde bättre undervisningsresultat. Fler lärare anställdes, rörligheten i lärarkåren ökade och elevfrånvaron minskade. Andelen elever som fick godkänt ökade med tio procent. Högst hälften av förbättringen tros bero på att duktigare elever sökte sig till de omvandlade skolorna. Vinsten i ökad framtida lön uppskattades till över en miljon dollar för en årskull på en genomsnittlig skola.

Grant-maintained schools avskaffades av Labourregeringen 1998.

Clark, Damon (2009), "The Performance and Competitive Effects of School Autonomy", Journal of Political Economy 117 (4)

Liberal julkalender

2009-12-01T22:16:00.000+01:00

Missa inte första avsnittet av Jonas Sigedals och Niklas Elerts julkalender Kommunen i podradioformat. Kalendern är professionellt producerad och kommer att bli intressant att följa.

Nya, friska krafter i Skellefteåmoderaterna

2009-11-30T16:19:00.000+01:00

I dag meddelade Moderaterna i Skellefteå att Andreas Löwenhöök tar över som gruppledare. Andreas vann provvalet stort och föreslogs av oss i nomineringskommittén att stå överst på kommunvalsedeln nästa år.

Med nya förmågor i ledningen är Skellefteåmoderaterna väl rustat inför kommande valrörelse och mandatperiod. Allians för Skellefteå står starkare än någonsin – tillsammans är Andreas, Maria, Håkan och Helena beredda att styra Skellefteå efter 2010.

SVT | NV | VF

Domstolar upphäver minaretförbud?

2009-11-30T15:49:00.000+01:00

I går efterlyste jag en förnyad demokratidebatt med anledning av att Schweiz förbjuder minareter. Daniel Langkilde bidrar till en sådan debatt på sin blogg.

Det kan också visa sig att det finns spärrar mot majoritetsstyret i Schweiz som skyddar minoritetens rättigheter. Amnesty hävdar att förbudet kan komma att upphävas av landets författningsdomstol eller av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Ett sätt att stärka individens rättigheter i Sverige kan därmed vara att ge Europadomstolen en betydligt större roll.

DN 1 | DN 2 | Expressen | Dagen | SR | Aftonbladet | SvD

Schweiz visar att majoritetsstyret måste begränsas

2009-11-29T17:36:00.000+01:00

Resultatet av folkomröstningen i Schweiz som förbjuder minareter visar på vikten av en begränsning av majoritetsstyret. Bara för att 57 procent har röstat för att inskränka den privata äganderätten betyder det inte att det är rätt. Förhoppningsvis kan den här folkomröstningen leda till en förnyad demokratidebatt i Sverige som gör att vi får en författningsdomstol som kan garantera individens rättigheter mot övergrepp från majoriteten.

Swissinfo | SvD | DN

Kapitalism ger välstånd

2009-11-28T20:46:00.004+01:00

Både en enkel jämförelse av världens länder och i princip all forskning bekräftar det som få har förnekat sedan murens fall: Mer kapitalism gör länder rikare och minskar fattigdomen.

Så fungerar ekonomisk frihet

Ekonomisk frihet är friheten att äga saker, inte betala så mycket skatt, handla med andra människor och länder och driva företag utan statliga restriktioner – i princip ett annat ord för kapitalism och marknadsekonomi. Ekonomisk frihet beskrivs tillsammans med social frihet som en av liberalismens två huvudingredienser. Det finns två index som betygsätter graden av ekonomisk frihet i världens länder.

Economic Freedom of the World sätter poäng på friheten inom fem kategorier (fritt översatt):

Statens storlek
Rättstat och äganderätt
Frihet från inflation
Frihandel
Regleringar av kredit, arbetsmarknad och kommers

Index of Economic Freedom bedömer den ekonomiska friheten i tio kategorier:

Kommersiell frihet
Frihandel
Frihet från skatter
Statens storlek
Frihet från inflation och priskontroller
Frihet för utländska företag att investera
Finanssektorns frihet
Äganderätt
Frihet från korruption
Frihet på arbetsmarknaden

Ekonomisk frihet ger välstånd

Detta klassiska diagram som förekommer i varje upplaga av rapporten Economic Freedom of the World används ofta för att påvisa kopplingen mellan ekonomisk frihet och välstånd. Man delar in världens länder i fjärdedelar (kvartiler) efter ekonomisk frihet. Det visar sig att de mest fria länderna är rikast. För en svensk publik är diagrammet kanske mest bekant från Johan Norbergs bestseller Till världskapitalismens försvar.

Ett mer informativt diagram är ett där varje land motsvaras av en punkt. Ett antal länder har uteslutits ur diagrammet för att ge en mer rättvis bild: oljeländerna Ekvatorialguinea, Kuwait, Norge, Oman, Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Qatar, samt Luxemburg vars många utländska arbetare snedvrider statistiken.

En regressionsanalys visar att ungefär hälften av variationen i BNP per person i världen kan förklaras med att den ekonomiska friheten varierar. Det är ett tydligt resultat.

Källor: 2009 Index of Economic Freedom, CIA

Tack till Alltid varför för diagrammet, som jag har ändrat något. I diagrammet ovan är det lite grötigt vid de fattiga länderna; Alltid varförs diagram visar bättre att det finns ett samband mellan rikedom och frihet även i den gruppen.

Mer frihet – mindre fattigdom

Den fattigaste tiondelens inkomst i respektive land.

Diagrammet över de fattigas inkomst förmedlar samma tydliga budskap: de fattigaste i samhället har det betydligt bättre i mer ekonomiskt fria samhällen. Detta är som man kan förvänta sig eftersom forskningen är tydlig med att tillväxt minskar fattigdomen. (Adams 2004)

Även historien visar på ett starkt samband mellan ekonomisk frihet och fattigdom. De senaste tre decennierna har den extrema fattigdomen i världen minskat mer än någonsin tidigare, samtidigt som vi har sett den kanske största ökningen av ekonomisk frihet i historien.

Källor: Världsbanken, Economic Freedom of the World: 2009 Annual Report (snitt av 102 länder)

Tillväxt och ekonomisk frihet – en forskningsgenomgång

Standardinvändningen mot en sådan här analys är att korrelation inte är samma sak som kausalitet. Bara för att rikedom och ekonomisk frihet förekommer samtidigt behöver det inte betyda att det finns ett orsaksförhållande. Det är en korrekt invändning och förmodligen finns ett ett tvåvägsförhållande mellan ekonomisk frihet och rikedom: ekonomisk friheten ökar tillväxten och rikare människor sätter större värde på äganderätt, låg inflation och friheten att investera sina pengar som man vill.

Det finns en stor mängd forskning som har försökt bena ut detta orsaksförhållande. Man drar nytta av att det finns data för ekonomisk frihet från 1970-talet och framåt. Med betydligt mer avancerade analyser än den ovan undersöker man om det går att påvisa att ekonomisk frihet orsakar högre tillväxt. Svaret är ja.

de Haan och Sturm (1999) undersökte perioden 1975–1990 och drog slutsatsen att ökad ekonomisk frihet orsakar högre tillväxt; det verkade dock inte som att en redan hög nivå på ekonomisk frihet påverkade tillväxten.

Carlsson & Lundström (2001) undersökte hur den ekonomiska friheten under perioden 1970–1990 påverkade tillväxten 1975–1995 för 74 länder. Slutsatsen är att en poäng mer ekonomisk frihet på en tiogradig skala höjer tillväxten med 0,7 procentenheter. Carlsson & Lundström drar också slutsatsen att två aspekter av ekonomisk frihet – statens storlek och frihandel – verkar sänka tillväxten. De konstaterar dock att de flesta tidigare studier inte har dragit denna slutsats.

Berggren & Jordahl (2005) granskar Carlsson & Lundström (2001) och en närmare analys visar att frihandelns inverkan på tillväxten troligen är positiv samt att statens storlek inte har någon påverkan.

Bengoa & Sanchez-Robles (2003) studerar 18 länder i Latinamerika 1970–1999 och konstaterar att en högre ekonomisk frihet ökar mängden investeringar från utländska företag, något som i sin tur höjer tillväxten. De går också igenom tidigare forskning och konstaterar att det även finns ett direkt orsaksförhållande mellan ekonomisk frihet och tillväxt.

Heckelman (2000) erkänner att det finns en orsaksproblematik och använder en metod som kallas Grangerkausalitet för att utreda saken. Han går undersöker 147 länder för åren 1991–1997 och resultatet är tydligt: först kommer ekonomisk frihet, sedan tillväxt – inte tvärtom. För de olika komponenterna i ekonomisk frihet blir bilden mer svårtolkad, men analysen visar att varje komponent (med olika grad av osäkerhet) höjer tillväxten. På ett område hittades ett omvänt orsaksförhållande: tillväxt verkar höja statsutgifterna som andel av ekonomin.

Även Dawson (2003) använder Grangerkausalitet och kommer fram till att en hög nivå på ekonomisk frihet orsakar ekonomisk tillväxt. Dessutom finner han ett tvåvägssamband mellan förändringen i ekonomisk frihet och tillväxt. Liksom Hackelman (2000) finner Dawson att tillväxt ökar statsutgifternas andel av ekonomin. Dawson konstaterar också att det finns ett orsaksförhållande mellan politisk och ekonomisk frihet – först kommer demokrati, sedan kommer ekonomisk frihet.

Nelson & Singh (1998) undersökte 67 mycket fattiga länders tillväxt under 1970- och 80-talen. De kom fram till att både demokrati och ekonomisk frihet är bra för ekonomin. Ett land som höjer sin demokratipoäng med ett på en 14-gradig skala höjer den årliga tillväxten med 0,14 procentenheter. Tio poäng mer ekonomisk frihet på en hundragradig skala höjer tillväxten med 0,5 procentenheter.

Vega-Gordillo & Álvarex-Arce (2002) undersöker orsaksförhållandena mellan demokrati, ekonomisk frihet och tillväxt. De konstaterar att ekonomisk frihet och demokrati förstärker varandra, att ekonomisk frihet ökar tillväxten och att tillväxt ökar graden av demokrati. Effekten av tillväxt på ekonomisk frihet var inte signifikant. Man konstaterar också att demokrati ökar tillväxten, men att i den övriga forskningen är effekten oklar på detta område.

Khalil, Ellaboudy & Denzau (2007) skriver: "Våra empiriska resultat bekräftar det starka förhållande som många artiklar för fram mellan ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling. Våra resultat bekräftade vårt antagande i vilket både äganderätt och ekonomisk frihet signifikant och positivt främjar ekonomisk tillväxt i OECD-länder."

I en kritisk artikel granskar Doucouliagos (2005) forskningen om ekonomisk tillväxt med hjälp av statistiska metoder. Han hävdar att hela området lider av en tendens att snedvrida resultaten så att den positiva effekten av ekonomisk frihet överdrivs. Enskilda forskare har inte gjort något fel, men litteraturen avviker från vad man kan förvänta sig om urvalen varit slumpmässiga. Men, betonar Doucouliagos, "[d]etta betyder inte att det inte finns någon ekonomisk frihet–ekonomisk tillväxt-koppling. Bevisen indikerar en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt."

Sala-i-Martin (2002) summerar forskningen om ekonomisk tillväxt. Två slutsatser är: "Institutioner (såsom fria marknader, äganderätt och rule of law) är viktiga för tillväxten." "Mer öppna ekonomier tenderar att växa fortare."

Trots att världen är extremt komplex och trots att det finns berättigad kritik mot hur man mäter ekonomisk frihet och BNP så går det alltså att slå fast med stor säkerhet att mer ekonomisk frihet ger högre ekonomisk tillväxt. Forskningens budskap är tydligt: vi måste snabba på reformtakten för att kunna accelerera fattigdomsminskningen.

Som väntat blir resultaten något mer oklara när man undersöker i detalj vilka delar av ekonomisk frihet som främjar tillväxt. En del av meningen med ett index är ju att eventuella brister och osäkerheter i komponenterna som utgör indexet ska ta ut varandra. Men överlag är lärdomen från denna forskning otvivelaktig.

Litteratur

Adams, Richard H. (2004), "Economic Growth, Inequality and Poverty: Estimating the Growth Elasticity of Poverty", World Development 32 (12)

Bengoa, Marta & Sanchez-Robles, Blanca (2003), "Foreign direct investment, economic freedom and growth: new evidence from Latin America", European Journal of Political Economy 19

Berggren, Niclas & Jordahl, Henrik (2005), "Does Free Trade Really Reduce Growth? Further Testing Using the Economic Freedom Index", Public Choice 122 (1–2)

Carlsson, Fredrik & Lundström, Susanna (2001), "Economic Freedom and Growth: Decomposing the Effects", Göteborgs universitet, Working Paper in Economics nr 33

Dawson, John W. (2003), "Causality in the freedom–growth relationship", European Journal of Political Economy 19

Doucouliagos, Chris (2005), "Publication bias in the economic freedom and economic growth literature" i Roberts, Colin J. & Stanley, T. D., Meta-regression analysis: issues of publication bias in economics (Wiley-Blackwell)

de Haan, Jakob & Sturm, Jan-Egbert (1999), "On the relationship between economic freedom and economic growth", University of Groningen

Heckelman, Jac C. (2000), "Economic freedom and economic growth: a short-run causal investigation", Journal of Applied Economics 3 (1)

Khalil, Mahmoud, Ellaboudy, Shereef & Denzau, Arthur (2007), "The Institutions and Economic Development in the OECD", International Research Journal of Finance and Economics (12)

Nelson, Michael A. & Singh, Ram D. (1998), "Democracy, Economic Freedom, Fiscal Policy, and Growth in LDCs: A Fresh Look", Economic Development and Cultural Change 46 (4)

Sala-i-Martin, Xavier (2002), "15 Years of New Growth Economics: What Have We Learnt?", Columbia University Department of Economics Discussion Paper Series, nr. 0102-47

Vega-Gordillo, Manuel & Álvarex-Arce, José L. (2002), "The Chicken and the Egg: Economic Growth and Freedom", Círculo de Empresarios

Världen allt mer jämlik

2009-11-25T17:52:00.001+01:00

I min rapport, med kritik av boken Marknadsmyter, som jag släppte i söndags visade jag att den relativa fattigdomen i världen har minskat något sedan 1981. Det vill säga ojämlikheten har minskat.

Jag har nu gjort om beräkningarna med andra siffror och resultatet blir att den relativa fattigdomen har minskat mer än mina första beräkningar visade. Detta påverkar dock inte rapportens slutsatser.

Daniel Ankarloo hävdar i sin bok Marknadsmyter att man bör mäta fattigdom som ett relativt mått (exempelvis 10 procent av genomsnittsinkomsten) i stället för som ett absolut mått (exempelvis en dollar om dagen). Resultatet blir att man studerar ojämlikhet och inte fattigdom.

I rapporten använde jag mig av Angus Maddisons BNP-data och justerade till 2005 års prisnivå med hjälp av Internationella valutafondens siffror. Diagrammet nedan visar hur den relativa fattigdomen utvecklades om man i stället använder Världsbankens BNP-siffror.

Den relativa fattigdomen har minskat mer eftersom världens genomsnittsinkomst enligt Världsbanken bara växte med 47 procent över perioden. Enligt Maddison ökade inkomsten med 54 procent. En högre snittinkomst medför större relativ fattigdom för de fattigaste.

Man bör notera att fattigdomssiffrorna mäter konsumtion och inte inkomst. Därför är det egentligen att jämföra äpplen och päron att jämföra fattigas konsumtion med världens inkomst. Men om vi bara tittar på utvecklingen över tid och inte stirrar oss blinda på den absoluta nivån på relativ fattigdom så blir jämförelsen förmodligen ganska korrekt.

Så här tolkar du diagrammet: Här visas hur stor andel som var "fattig" enligt fyra olika fattigdomsgränser. Vi följer den gula linjen. 1981 konsumerade 47 procent av världens befolkning för under 9 procent av världens medelinkomst. 2002 konsumerade 45 procent av världens befolkning för under 9 procent av världens medelinkomst. Den relativa fattigdomen har alltså minskat.

En del av den lila fattigdomsgränsen bygger på en kvalificerad gissning för fattigdomsutvecklingen 2005–2008.

Den som liksom undertecknad har en ännu ej diagnostiserad böjning för Excel kan ladda ned all spännande statistik här. Det är samma Excelfil som lades upp tidigare men med dessa nya uppgifter och dessutom mer pedagogisk.

Tillväxt gör dig lycklig

2009-11-23T22:45:00.006+01:00

När lyckoforskning kommer på tal hävdas det ofta att vi inte blir rikare av ekonomisk tillväxt. Det argument som oftast används för detta påstående är observationen att USA inte tycks ha blivit mycket lyckligare under efterkrigstiden trots stora ekonomiska framsteg.

Resonemanget går så här:

1946 var amerikanernas genomsnittliga uppgivna lycka 2,29 på en tregradig skala.

Under perioden 1946–2008 hände följande:
USA:s BNP per capita steg med 245 procent.
2008 var amerikanernas genomsnittliga lycka 2,38 på en tregradig skala.
Slutsats: Ekonomisk tillväxt är inte eftersträvansvärt.

Problemet för dem som uttrycker ovanstående är att man lika gärna kan resonera så här:

1946 var amerikanernas genomsnittliga lycka 2,29 på en tregradig skala.
Under perioden 1946–2008 hände följande:
Medellivslängden steg med 12 år till 78 år.
Genomsnittliga antalet år i utbildning steg från 9 år till 13 år.
Svarta fick samma rättigheter som vita.
Fri abort infördes.
Sodomi avkriminaliserades.
USA satte en människa på månen.
Fermats stora sats bevisades.
DNA upptäcktes och det mänskliga genomet kartlades.
Television, mobiltelefoni och internet blev var mans egendom.
Ray Charles, Little Richard, Elvis Presley och Michael Jackson utförde sina livsverk.
Brottsligheten gick upp fram till 1980-talet och har sedan dess minskat kraftigt.
Hotet från Sovjetunionen försvann.
2008 var amerikanernas genomsnittliga lycka 2,38 på en tregradig skala.
Slutsats: Bättre hälsa och utbildning, kvinnors och minoriteters rättigheter, tekniska, kulturella och vetenskapliga framsteg, fred och minskad brottslighet är inte eftersträvansvärt.

Detta resonemang är naturligtvis helt absurt och visar att man måste ta dessa undersökningar med en nypa salt. Uppenbarligen har amerikanerna ändrat sin uppfattning om vad som är lycka under tidsperioden – höjt ribban, helt enkelt.

Samtidigt har undersökningar av lyckan i världens länder i dag visat ett tydligt samband mellan lycka och BNP per capita. Här verkar utfallet mer rimligt och siffrorna är mer användbara.

Ny rapport kritiserar marknadsmyterna

2009-11-22T16:18:00.003+01:00

I dag publicerar jag en rapport som kritiserar Daniel Ankarloos bok Marknadsmyter. Boken är en attack på liberalt ekonomiskt tänkande. Johan Norberg har tidigare kritiserat boken i Nyliberalen och undertecknad publicerade förra året en granskning av ett av kapitlen i boken som publicerades före resten av boken.

Min rapport är ett komplement till dessa texter. Läs rapporten här. Den underliggande statistiken finns att ladda ned här.

Sammanfattning

Ankarloo kritiserar nationalekonomin ur en teoretisk synvinkel, men glömmer att många av nationalekonomernas förutsägelser har starkt empiriskt stöd.
Ankarloos kritik mot Coases teori om företag och transaktionskostnader är irrelevant eftersom transaktionskostnaderna inte behöver vara explicita för att teorin ska vara användbar.
Forskningen visar att ekonomisk frihet ger högre tillväxt. Detta samband gäller både industriländerna och världen som helhet.
Ankarloo ignorerar forskningen, gör en egen analys av siffrorna och hävdar att det inte finns något samband mellan ekonomisk frihet och BNP per capita i de 24 rikaste länderna. En närmare undersökning visar att det finns ett tydligt samband:
Den extrema fattigdomen har minskat från 42 till 17 procent sedan 1981.
Ankarloo hävdar att man bör mäta fattigdomen i förhållande till samhällets (världens) inkomster, så kallad relativ fattigdom. Men även den relativa fattigdomen i världen har minskat sedan 1981.
Tillväxt bör mätas i procent eftersom erfarenheten visar att tillväxten är procentuell. Därför är det inte rimligt att säga att ojämlikheten ökar eftersom de rika länderna växer mer i absoluta tal.
Att räkna ojämlikhet i världen i absoluta tal är också missvisande. Om man skulle jämföra länder på samma sätt leder det till absurda slutsatser som att Sverige och Brasilien är lika ojämlika.

Tillägg 25 november: Alternativa beräkningar av den relativa fattigdomen antyder en större minskning än vad som anges i rapporten.

Feminismen är en vänsterideologi

2009-11-19T16:07:00.000+01:00

För några veckor sedan skrev jag att den feministiska idén om en könsmaktsordning nära hänger samman med radikala och marxistiska idéer om hur samhället ser ut.

Via Mattias Svensson hittar jag ett citat av en feminist som illustrerar detta på en mycket tydligt sätt, och dessutom blandar in djur:

"Vi vill titta på hur olika former av underordning hänger samman, så som klass, etnicitet och arter."

Lågt, Aftonbladet!

2009-11-17T19:36:00.001+01:00

Att kritisera kvällstidningarna är kanske inte så originellt, men vad är det här för skräp i Aftonbladet? "Lämnade barnen – festade i ett dygn"

Tidningen har kopierat en moraliserande story från den mest reaktionära av alla brittiska kvällstidningar, Daily Mail – en tidning som är känd för sina påhopp på invandrare, homosexuella och zigenare.

Dessutom verkar man inte ha några problem att anamma den motbjudande brittiska praxisen att hänga ut nästan alla som är föremål för en nyhet med namn och bild – något man aldrig skulle göra i Sverige. Men att hänga ut ett tragiskt livsöde från England verkar inte vara några problem.

Maktskiften har ett egenvärde

2009-11-14T01:27:00.000+01:00

Inget får vänstermänniskor att motsätta sig regelkrångel, statliga bolag, new age-flum och aktiv arbetsmarknadspolitik som en borgerlig regering.

Mp-matematik

2009-11-12T21:00:00.000+01:00

Per Gahrton rapporterar att av reaktionerna på hans artikel är hälften "allmänna spyor", en tredjedel "försvar för Wikipedia" och en tredjedel "ger egna exempel på försök att rätta felaktigheter".

Jesus and Mo

2009-11-11T00:22:00.003+01:00

Missa inte den fantastiska tecknade serien om Jesus och Muhammed.

Ett smakprov:

Licensierat under Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 Unported

En vanlig dag i Biståndssverige

2009-11-10T14:14:00.000+01:00

Vara kommun är nöjda med utbytet – projektet har skapat kontakter mellan musiker och kulturutövare i de båda länderna. Under rubriken hur projektet minskat fattigdomen lyfter man fram diskussioner och samtal om hur musiker och kulturutövare kan leva på sin konst. Under rubriken miljö skriver kommunen att det faktum att man har ett så rikt kulturliv på landsbygden minskar behovet av att resa till storstäder.

Svenska Dagbladet granskar ett biståndsprojekt som gick ut på att kinesiska musiker besökte Sverige och vice versa.

Den svenska skammen

2009-11-09T20:33:00.002+01:00

På 20-årsdagen av Berlinmurens fall riktas blickarna österut. Tyvärr använder få tillfället till att titta inåt och studera hur Sverige påverkades av kommunismens fall.

Det svenska folket levde under kalla kriget i en stor lögn – den om alliansfrihet. I läroböckerna i skolan stod (ungefär) saker som "Sverige är neutralt mellan stormakterna USA och Sovjetunionen. Sverige har ett starkt försvar för att vi ska kunna försvara oss om någon av stormakterna anfaller. Skulle du kunna döda John från New York eller Ivan från Moskva?" Officiellt tog Sverige inte ställning mellan den demokratiska västvärlden och den blodigaste idén i världshistorien, kommunismen.

Inofficiellt var Sverige naturligtvis helt beroende av USA:s bombflyg, kärnvapenparaply och Europabaserade infanteri för beskydd mot Sovjetunionen, särskilt efter att planerna på svenska kärnvapen skrotats.

Slutet på kalla kriget innebar att en del av hyckleriet upphörde, exempelvis bekräftades Sveriges plats bland Västeuropas demokratier genom EU-medlemskapet, och Sverige är i praktiken medlem i Nato. Det är dags att ta steget fullt ut och bekräfta Sveriges ställningstagande för frihet och demokrati genom Nato-medlemskap.

Alla Sovjetunionens satellitstater är i dag demokratiska marknadsekonomier och medlemmar i både EU och Nato. Tydligare svar på vilken sida som var den goda sidan i kalla kriget går inte att få. Nu måste Sverige avsluta den mörka epoken i sin historia och göra Östeuropas demokratier sällskap i frihetens allians Nato.

SvD 1 | SvD 2 | SvD 3 | GP | AB 1 | AB 2 | HD | DN 1 | DN 2 | DN 3 | Expressen

Vänsterpartiet i riksdagen – nej tack!

2009-11-03T14:55:00.001+01:00

I dagens Expressen attackerar Johannes Forssberg oss som är medlemmar i Facebookgruppen "Vänsterpartiet i riksdagen - Nej tack". Fredrik Segerfeldt och Gustaf Stenlund nämns uttryckligen.

Vänsterpartiet är inte "minst lika kassa" som Sverigedemokraterna, som sägs i gruppbeskrivningen, det håller jag med om. Sverigedemokraternas främlingsfientlighet är betydligt värre än Vänsterpartiets åsikter. Men det man tar ställning till genom Facebookgrupper är i huvudsak gruppnamnet. Gruppbeskrivningen kan ju ändras när som helst.

Icke desto mindre är Vänsterpartiet ett parti som gärna får åka ur riksdagen. Dess partiledare kallade sig fram till 2005 (år tjugohundrafem!) kommunist – och är naturligtvis fortfarande kommunist.

Detta är ett utdrag ur en proposition som antogs på Moderata ungdomsförbundets arbetsstämma tidigare i höst:

Hela den kollektiviska tanken är att ytterst sätta kollektivet framför individen. Genom historien har fascismen, kommunismen, nationalsocialismen och socialismen varit framträdande kollektivistiska ideologier med katastrofala konsekvenser. Dessa ideologier avvisar mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och kapitalism.

Under den första halvan av 1900-talet frodades kollektivismen. Europas länder stängde sina gränser, misstänksamhet människor emellan ledde till allt större statligt inflytande och kontroll där det allmänna bestämde mer och enskilda individer mindre. Ekonomisk protektionism, statligt ägande och misstänkliggörande av andra är självklara inslag i kollektiviska samhällen. I vår tid känns detta igen från partier som gör anspråk på regerings- och riksdagsmakt.

Socialdemokraterna har alltid hållit rent mot extremvänstern. Tidigare socialdemokratiska partiledare har varit tydliga antikommunister. Men efter Mona Sahlins tillträdande riskerar för första gången i Sveriges moderna historia förtryckets ideologi tränga hela vägen in i regeringen. I samma ögonblick som Mona Sahlin öppnade upp dörren för Lars Ohlys kommunism skrevs historia; inte ens under den samlingsregering som formades under andra världskriget tilläts kommunisterna att vara med, som enda parti dessutom.

Times: Både Bildt och Reinfeldt möjliga EU-presidenter

2009-11-01T20:41:00.001+01:00

The Sunday Times listar i dag de sju hetaste kandidaterna till posten som EU-president. Alla är nuvarande eller tidigare premiärministrar i EU-länder.

Tidningen redovisar en kandidat från vardera Storbritannien, Nederländerna, Österrike, Belgien och Luxemburg – och två från Sverige.

Så här skriver Times om Fredrik Reinfeldt:

His current presidency of the EU is regarded as successful. He favours Turkey joining the European Union – which worries France and Germany.

Beskrivningen av Carl Bildt lyder:

Good international experience and strong communicator. Doubts over his links to Russian business.

SR | SVT

Lek politiker

2009-10-30T01:05:00.000+01:00

Hur skulle du fixa Kaliforniens budgetunderskott på 183 miljarder kronor? Los Angeles Times ger dig möjligheten att själv bestämma hur underskottet ska täppas igen. Välj först utgiftskategori och sedan konkret sparåtgärd. Skära ned bidragen till University of California, spara på utvecklingsstörda eller höja alkoholskatten? Du bestämmer.

Därför håller inte enfrågepartier i längden

2009-10-29T20:54:00.000+01:00

Markus Uvell, en gång i tiden ordförande för MUF Västerbotten, presenterar på Newsmill en opinionsundersökning om Piratpartiet. Bilden som framträder är en där partiets väljare inte vet så mycket om politiken utan mest vill ha gratis film och musik. Endast fem procent håller exempelvis med om att patenten bör avskaffas. På så sätt liknar partiet Junilistan som många röstade på 2004 för att de ville gå ur EU, trots att Junilistan inte drev det kravet.

Krångel hindrar järnvägens tillväxt

2009-10-29T14:51:00.000+01:00

Nicklas Sandström bloggar om Europas infrastruktur och varför det behövs mer avregleringar och harmonisering i EU:

Något som belystes under konferensen är att allt inte alla gånger handlar om infrastruktur. Många gånger kan det vara byråkrati och konstiga reglerverk som sätter käppar i hjulet.

Varje nation har nationella regler för exempelvis utbildningskrav och arbetstider för lokförare. När transnationella företag som exempelvis Volvo ska transportera gods genom Europa krävs lokbyten samt byte till lokförare som har utfärdad sin lokförarexamen i det land som transporten för tillfället färdas genom. Till exempel så behövs det bytas lokförare fem gånger vid en transport från Sverige till Holland. Här behövs det göras krafttag mot onödig byråkrati och slå hål på nationella monopol inom järnvägssektorn. (min fetning)

Liberaler + högerpopulister = sant?

2009-10-27T01:06:00.003+01:00

Det verkar som att högerpopulistiska partier i Europa vill dra nytta av det intellektuella kapital som finns i liberala kretsar. I dag träffade norska Fremskrittspartiets ledare Siv Jensen några framträdande svenska liberaler. Johan Ingerö och Dick Erixon är imponerade. Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt var också närvarande, rapporterar Aaron Israelsson.

I kväll hade jag möjlighet att lyssna till när Nigel Farage, partiledare och EU-parlamentsledamot för EU-kritiska UK Independence Party, talade inför Oxford Libertarian Society. Farage charmade de närvarande rejält med tal om "small government", platt skatt, EU-utträde för ökad frihandel och drogliberalism.

Men UKIP är också djupt skeptiska till invandring. Nu är detta inte någon extrem åsikt i ett Storbritannien där tidningar som Daily Mail, Daily Express och The Sun dagligen och på nyhetsplats driver propaganda mot "massinvandringen". Men det är ett stort avsteg från de liberala principer UKIP så gärna vill låta påskina att de drivs av. Att få möjlighet att reglera invandringen från exempelvis Polen var också en viktig anledning till att Farage vill gå ur EU.

Hur bör då vi liberaler svara på inviten? Jag är tveksam. I retoriken fokuserar missnöjespartierna på populistiska frågor som invandringskritik och EU-motstånd. De liberala frågorna hamnar i skymundan. Därför är det tveksamt om UKIP och Fremskrittspartiet verkligen skulle leverera de liberala reformer de har i sina program när det kommer till kritan.

Radikala samhällsanalyser kan inte vara en del av liberalismen

2009-10-26T16:42:00.000+01:00

Ingen liberal kan efter att ha sett klippet ovan köpa snacket om strukturell diskriminering eller könsmaktsordning. En sådan analys är en fortsättning på de marxistiska idéerna om klassförtryck och bygger på en radikal syn på samhället som i grunden orättfärdigt och orättvist.

Finns det enskilda rötägg som diskriminerar kvinnor, invandrare, handikappade med flera grupper? Ja.

Är vårt samhälle präglat av diskriminerande strukturer som på ett fundamentalt plan påverkar hur samhället ser ut? Nej.

Nej till lokalproducerat

2009-10-23T21:47:00.001+02:00

Calle Schulman har helt rätt angående lokalproducerat:

Det här med närproducerad mat... Det finns något äckligt med det. Något som får mig att tänka på medborgargarden och gated communitys och en jävligt sunkig typ av faluröd patriotism.

Varför är det sån otrolig hets på att saker ska vara närproducerade? Innebär det att det är godare? Nyttigare? För kom inte och prata om miljöaspekt. För det stämmer inte. Och miljöproblemet ligger inte i att mjölet till en skogaholmslimpa transporteras 40 mil.

[...]

Närproducerat... Nej. Jag får en konstig smak i munnen. Tänker inte köpa närproducerade produkter som jag inte tycker är godare eller nyttigare.

(Via Alltid varför)

Ingerö om verklighetens folk

2009-10-22T13:30:00.000+02:00

Missa inte Johan Ingerös lysande berättelse om klyftan mellan verklighetens folk och kultureliten.

Jag skriver i The Individualist

2009-10-17T01:54:00.000+02:00

I senaste numret av The Individualist, organ för Oxford Libertarian Society, skriver jag under rubriken "The Case for Capitalism". Artikeln har tidigare publicerats som ett inlägg här på bloggen.

Invandringen innebär inte stora kostnader

2009-10-15T09:57:00.005+02:00

Professor Jan Ekberg, en av Sveriges främsta invandringsexperter, skriver i dag på DN Debatt om de statsfinansiella effekterna av invandring. Liksom jag tidigare gjort refererar Ekberg en forskningsgenomgång av en ekonom i Cambridge:

Estimates of the net fiscal contribution of immigration normally lie within the range ±1 per cent of GDP. [...] These findings suggest that, in general, there is no strong fiscal case for or against sustained large-scale immigration. The desirability or otherwise of large-scale immigration should be decided on other grounds.

Ekberg framställer det dock på ett märkligt sätt, som om invandring är något som måste motiveras av sina ekonomiska effekter. Naturligtvis är det de som vill reglera invandringen som måste motivera denna stora frihetsinskränkning. Ekbergs forskning är bara ett i raden av forskningsresultat som visar att invandringsmotståndarna har fel: invandringen kostar inte stora summor.

Forskningen visar också att invandring inte skulle ge några stora och omedelbara ekonomiska fördelar med dagens välfärdssystem och arbetsmarknad, men det finns andra starka skäl för ökad invandring. För det första kan invandringen ge upphov till dynamiska effekter som Ekberg troligtvis inte har med i sin modell. För det andra solidaritet med människor i fattiga länder som förbättrar sina liv dramatiskt om de flyttar till ett rikt land.

SvD | DN | TT

Tillägg 21.14: Nu finns rapporten tillgänglig för nedladdning. Jag har inte läst den men konstaterar att man – som jag skrev ovan – inte räknar med de dynamiska effekterna av invandring: "Det är viktigt att understryka att beräkningarna endast rör omfördelning via offentlig sektor. Andra ekonomiska effekter av invandring som t.ex. effekten på ekonomisk tillväxt beräknas inte och diskuteras endast översiktligt."

Låt afrikaner jobba i rika länder

2009-10-14T11:16:00.000+02:00

Under rubriken "The aid workers who really help" skriver The Economist om migrantarbetare i rika länder som skickar hem pengar till sina hemländer. Tidskriften konstaterar att dessa pengaöverföringar ökar och har en mycket positiv effekt på utvecklingsländerna.

Men liksom UNDP:s senaste rapport skriver The Economist att medelinkomsttagare har större sannolikhet att utvandra än de riktigt fattiga. Det är alltså en myt att tillväxt i fattiga länder är ett alternativ till invandring. När fattiga länder blir rikare ökar bara trycket ytterligare att utvandra till ett ännu rikare land.

Därför skulle det vara positivt om fler afrikaner fick och kunde migrera till rika länder så att Afrika får ta emot mer pengar från utlandet. I dag flyter det in relativt lite pengar till Afrika eftersom kontinenten inte har haft så mycket utvandring.

Skellefteå kan bättre!

2009-10-13T18:53:00.000+02:00

Jag har suttit med i Skellefteåmoderaternas nomineringskommitté inför nästa års val till kommunfullmäktige, och är glad att kunna vara med och föreslå Andreas Löwenhöök som etta på listan. Dessutom föreslår vi att MUF Skellefteås Johan Söderberg och Emil Marklund står på plats tre och fem. Moderaterna har i nuläget fyra mandat i fullmäktige.

Förhoppningsvis kommer Moderaterna att med Andreas vid rodret och tillsammans med övriga Allians för Skellefteå kunna bilda ett alternativ till dagens socialdemokratiska majoritetsstyre, där ett högt kostnadsläge skyls över med hjälp av kassakon Skellefteå Kraft.

Konservativ utrikespolitik är det bästa för världen

2009-10-11T00:38:00.000+02:00

Storbritanniens skuggutrikesminister och den sannolika utrikesministern efter nästa års val, William Hague, höll ett inspirerande tal på Konservativa partiets kongress i Manchester som nyligen avslutades.

Hague vill att Storbritannien ska fortsätta att spela en aktiv och positiv roll i världspolitiken: "The country that drove the slave trade from the seas two hundred years ago can still be one of the greatest forces for common humanity."

Mer konkret pekade han på ett stärkt förhållande till USA och att ge det brittiska försvaret den utrustning det behöver. Positivt är också de trevare som kommit om att stärka privatskolornas roll i brittisk biståndspolitik, inspirerat av James Tooleys forskning – till byråkraters och vänstersinnade biståndsorganisationers stora förtret.

Världen behöver ett starkt Storbritannien, gärna under konservativ ledning.

Mer kapitalism ger en bättre värld

2009-10-10T11:47:00.000+02:00

Alltid varför refererar årets Economic Freedom of the World-rapport.

Sedan 1980 har

medianinflationen i världen sjunkit från 14 till 4 procent
genomsnittstullen fallit från 26 till 9 procent
antalet länder som har en högsta marginalskatt på mer än 50 procent fallit från 62 till 9 (Sverige är ett av de nio)
antalet länder med omfattande valutaregleringar gått från 50 till 3.

Under samma period har fattigdomen minskat kraftigt, hälsan förbättrats, krigen minskat och demokratin gjort framsteg.

FN och MUF överens: Mer invandring!

2009-10-05T22:18:00.001+02:00

Temat för årets Human Development Report från FN:s utvecklingsprogram UNDP är migration. Rapporten visar hur migration är en positiv kraft ur i stort sett alla aspekter. UNDP ger därmed ytterligare vetenskaplig backning till Moderata ungdomsförbundets krav på fri invandring.

Rapporten ägnar mest utrymme åt hur mycket en migrant förbättrar sitt liv. En invandrare från ett lågt utvecklad land som flyttar till ett rikt land går från

en inkomst på 10 000 kr per år
ett genomsnittligt skoldeltagande på 47 procent
barnadödlighet på 11,2 procent

till

150 000 kr per år
95 procent skoldeltagande
0,7 procent barnadödlighet.

En annan positiv aspekt av migration från fattiga till rika länder är pengaöverföringar. Varje år skickar invandrare 300 miljarder dollar till släktingar i sina hemländer. Det är hundra gånger mer än det svenska biståndet.

Dessa överföringar spelar en viktig roll vid katastrofer. En undersökning kom fram till att 20 procent av skadorna orsakade av orkaner ersattes av att släktingar i fjärran land skickade mer pengar.

Om invandringen från fattiga till rika länder ökade med fem procent skulle världen tjäna 190 miljarder dollar. En femtedel av denna vinst skulle tillfalla mottagarländerna och resten invandrarna själva och deras hemländer.

UNDP:s forskning visade att invandring ökar sysselsättningen, det vill säga man hittade inga bevis för att invandrare tar jobb från infödda. Inte heller påverkar invandring lönerna nämnvärt.

Liksom andra forskare konstaterar UNDP att invandrarnas påverkan på mottagarländernas statsfinanser är små, i storleksordningen plus eller minus en procent av BNP.

Rapporten undersökte också migration inom länder. Särskilt inflyttning till städer kan förbättra människors livschanser betydligt. Lågutbildade landsbygdsbor i Bolivia som flyttar till städer fyrdubblar i genomsnitt sin inkomst.

Aftonbladet | Expressen | DN | SvD | UNT | DI | UNDP

Den fria marknaden revolutionerar jordbruket

2009-09-28T15:07:00.001+02:00

I en ny vetenskaplig artikel presenteras ett index över regleringen av jordbruket i 88 fattiga länder, där 4 är mest reglering (statligt monopol över inköp eller liknande) och 1 är en helt fri marknad.

Några slutsatser:

Jordbruksmarknaderna har blivit friare med tiden, genom exempelvis avskaffande av monopol och friare handel.
Fattiga länder har mer regleringar än rika länder.
Regleringar missgynnar jordbrukare.
Regleringarna av jordbruket minskar när landsbygdsbefolkningen får mer att säga till om i politiken.
Vänsterregeringar tenderar att öka jordbrukets regleringsbörda.

Grad av reglering under 30 år

Källa: Paola Giuliano & Diego Scalise (2009), "The Political Economy of Agricultural Market Reforms in Developing Countries", The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy 9 (1)

Under större delen av 1900-talet var jordbruket i fattiga länder hårt reglerat av staten. I detta var länderna påhejade av västerlänningar som Gunnar Myrdal. Under 1980-talet blev jordbruket friare i de flesta länder.

Sedan dess har mänskligheten upplevt den kraftigaste fattigdomsminskningen i historien:

Andel av jordens befolkning som lever på mindre än en dollar om dagen.
Källa: Världsbanken

HAX i Hägglunds fotspår

2009-09-27T00:20:00.000+02:00

Henrik Alexandersson skriver väl – i bästa Göran Hägglund-stil – om vänsterintellektuella och byråkrater som underkänner vanliga människors önskningar och val.

S vill ha vinstmaximering före socialt ansvar

2009-09-25T19:25:00.000+02:00

Socialdemokraterna gick i kvällens Aktuellt till attack mot regeringen för att man tyglat Apotekets planer på att befästa sin marknadsposition innan avregleringen och bli ett apotekmarknadens Telia.

Med hänvisning till aktiebolagslagen kritiserar Socialdemokraterna regeringen för att den vill att Apoteket, i egenskap av statligt monopol, ska ta ett socialt ansvar. Socialdemokraterna tycker i stället att Apoteket endast ska ta hänsyn till det råa vinstintresset.

Socialdemokraternas omfamning av principen om vinstmaximering är naturligtvis välkommen. Men när det gäller statliga monopol måste man ta hänsyn till annat. Eftersom staten har haft monopol på läkemedelsförsäljning i 40 år måste den också se till att den apoteksmarknad som nu skapas blir sund och konkurrensutsatt.

SVT | GP 1 | GP 2 | Dagens Media | DN 1 | DN 2 | DN 3 | SvD 1 | SvD 2

Liberalt lästips

2009-09-25T17:57:00.002+02:00

Germaniabloggen skriver om rösträtt versus andra rättigheter.

En åsikt är inte jäv

2009-09-24T17:40:00.000+02:00

Nu kommer återigen anklagelser om jäv mot domare i upphovsrättsmål. Detta eftersom två av domarna är medlemmar i föreningar för upphovsrätt, grundade 1908 respektive 1954.

Jävsanklagelserna är what we in Norrland call "tjoller". Hur kan det vara jäv att vara med i föreningar som stödjer en av hörnstenarna i västerländsk rätt? Upphovsrätten är grundlagsskyddad i Sverige.

Skulle det på samma sätt vara jäv om domaren var med i en förening mot mord?

Pirathaveristerna gör sig bara irrelevanta genom denna typ av anklagelser.

DN | SvD | Expressen | P3 nyheter

Kvinnor har bättre livschanser

2009-09-20T16:03:00.001+02:00

Debatten om Göran Hägglunds attack på vänsteretablissemanget fortsätter. I går replikerade förre JämOn Claes Borgström. I artikeln riktar han in sig på Hägglunds kritik mot genusforskningen: "I Sverige pågår en systematisk diskriminering av kvinnor. Inte av varje enskild kvinna men av kvinnor som grupp."

"[R]iktig frihet är att kunna förverkliga sitt eget liv", skriver Borgström. Genom att använda en enkätundersökning kan man granska vilka chanser män och kvinnor har att förverkliga sina liv. Detta är vad svenska gymnasister svarade på frågan "Vad tror du kommer att vara viktigast för dig när du är 35 år?":

Livsmål	Fördel	Kommentar
1. Vara frisk	Kvinnor	Kvinnor lever längre
2. Någon att bo ihop med och ha barn med	Kvinnor	Fler män är barnlösa
3. Intressant arbete	–	Liten skillnad
4. Vara tillsammans med familj, föräldrar och syskon	–	Något fler kvinnor
5. Bra bostad	–	Fler män är hemlösa, i övrigt liten skillnad
6. Klara mig bra i yrkeslivet	Män	Fler män blir chefer
7. Tjäna pengar	Män	Män har högre inkomst
8. Träffa kompisar	–	Ingen skillnad
9. Resa utomlands	–	Ingen skillnad
10. Vara ute i naturen	–	Något fler kvinnor

Källa: Kieser, Jan & Rydén, Kjell (1995), Samhällsboken, s. 119

Som synes verkar kvinnor ha en fördel på de områden som ansågs som viktigast, medan områden där män överlag lyckas bättre hamnar längre ned på listan. Samhällsdebatten handlar till stor del om fina chefspositioner och styrelseposter. Men endast 3,6 procent – sextonde plats i listan – av ungdomarna uppger att "en aktad ställning i samhället" är något som kommer att vara viktigt för dem i framtiden.

Inkomstskillnaden debatteras också friskt. Vem i familjen som bestämmer över hur de intjänade pengarna ska spenderas diskuteras mindre, men är kanske en mer intressant diskussion om man vill prata makt och inflytande.

Martha Barletta skriver i sin bok att kvinnor svarar för 85 procent av de amerikanska hushållens inköp. Hon uppger att kvinnor köper 65 procent av alla bilar, 92 procent av alla semestrar, 66 procent av alla datorer, 60 procent av alla herrkläder (!) och 93 procent av all mat. Genom sina inköp kontrollerar kvinnor över hälften av USA:s BNP. Samma mönster torde gälla i Sverige. (Se gärna Barlettas presentation.)

Borgströms två återstående argument för att det finns en könsmaktsordning i Sverige är att kvinnor "står för merparten av det obetalda hemarbetet" och att "[m]äns våld mot kvinnor är omfattande". Man kan konstatera att män i genomsnitt arbetar en kvart mer per dygn än kvinnor, om man räknar in hemarbetet, och att män oftare utsätts för våld.

Vad är då anledningen till att feministerna, trots det som redovisats ovan, tycker att kvinnor som grupp är underordnade män? Förmodligen handlar det om en Marx-inspirerad fixering vid makt. Men människor i gemen är inte särskilt intresserade av makt för maktens skull. Och om männen med makt har försökt göra samhället så gynnsamt som möjligt för män så har de misslyckats ganska grovt.

Se även: DN:s ledare | Newsmill | Tanja Bergkvist | Pelle Billing | P J Anders Linder | Genusnytt

Hägglund har bra poänger

2009-09-18T16:13:00.000+02:00

Göran Hägglunds utspel har, liksom förra gången, mötts av hätsk kritik. Kritiken handlar främst om två punkter.

För det första att Hägglund hycklar eftersom hans parti företräder en moraliserande syn på bland annat alkohol och homosexualitet. Men man måste kunna hålla två saker i huvudet samtidigt. Hägglunds utspel handlar om något annat.

För det andra att Hägglund uppvisar något slags USA-inspirerad antiintellektualism och populism. Det är svårt att hitta belägg för denna tolkning i artikeln. Snarare vänder sig Hägglund mot den postmodernism som sätter ideologi före kunskap och som dyker upp då och då i debatten och i samhällsvetenskapen. Två exempel är genusvetenskapen och queerteorin som utgår ifrån att könsidentiteten respektive den sexuella läggningen är sociala konstruktioner och inte biologiskt bestämda – ett antagande som är uppenbart nonsens och motbevisat.

Utspelets kärna kan sägas vara att det svenska samhället överlag är ganska bra, och att människor oftast är rationella och kapabla att fatta beslut åt sig själva. Det finns ofta en god anledning till att samhället ser ut som det gör och att människor gör de val de gör. Detta synsätt ligger nära det som framförs av exempelvis Johan Norberg i När människan skapade världen.

Mot detta står kulturradikalers teorier om att människor luras att göra fel val av ondskefulla sociala eller kommersiella krafter. Exempelvis hävdas att problemet med segregation inte är att miljonprogramsområdena är drabbade av utanförskap utan att personer i fina villaområden lever ordnade liv med jobb.

Göran Hägglund är något viktigt på spåren.