"Blir bara bättre och bättre år för år"

I dag skriver jag om befolkningsökning och global utveckling på Expressens debattsida. Debattartikeln bygger på Timbrorapporten En helt ny värld: Mänskliga framsteg i globaliseringens tidevarv, som i sin tur är en uppdatering av mitt bidrag till antologin Globaliseringens triumf? (Timbro, 2011). Debattartikeln:

Anders Wijkman, ordförande för Romklubben, oroar sig för världens ökande befolkning. Romklubben är mest känd för att 1972 ha gett ut boken "Tillväxtens gränser" som förutspådde miljökatastrofer, kollapsande industriproduktion och massvält. Vi vet nu att de hade fel. Klubben verkar dock inkapabel att lära av gamla misstag och förutspår 40 år senare återigen stora problem med matförsörjningen.

Självklart kan det låta skrämmande att Nigeria tros ha 900 miljoner invånare år 2100 och Uganda 200 miljoner. Men det Anders Wijkman glömmer är att den största befolkningstillväxten redan ligger bakom oss. Den procentuella befolkningsökningen i världen har kontinuerligt minskat de senaste 25 åren.

Under 1900-talets andra halva växte befolkningen med i snitt 1,8 procent per år. Enligt FN:s prognos blir befolkningstillväxten 2000-2050 hälften så stor: 0,9 procent per år. Under perioden 2050-2100 spås tillväxten bara bli 0,3 procent. Dessa siffror är högre än vad FN tidigare trott, men det beror delvis på att dödligheten tros minska. Prognosen för medellivslängden har därför skrivits upp.

Tvärtemot vad Anders Wijkmans teorier säger har hög befolkningstillväxt gått hand i hand med allt bättre liv för allt fler människor under de senaste decennierna. Tack vare statistik från FN, Världsbanken och andra internationella organisationer kan ingen längre förneka att utvecklingen överlag går åt rätt håll. Fattigdomen minskar, hälsan förbättras och allt fler går i skolan.

Den uppdaterade versionen av Timbro-rapporten "En helt ny värld: Mänskliga framsteg i globaliseringens tidevarv", som publiceras i dag, visar att den goda utvecklingen har fortsatt. Ny statistik har också blivit tillgänglig. Världsbanken beräknar nu att millenniemålet om att halvera fattigdomen mellan 1990 och 2015 nåddes redan 2010. FN:s livsmedelsorgan FAO har dessutom backat från sina uppgifter om att antalet hungriga nådde rekordhöga en miljard 2009.

Enligt de nya siffrorna har hungern minskat med en tredjedel sedan 1990. Fattigdoms- och hungerminskningen var möjlig tack vare historiskt hög ekonomisk tillväxt. Aldrig tidigare har så många människor upplevt så snabb ekonomisk utveckling som under 2000-talets första decennium.

Tillväxten är ingen slump utan beror på ett reformarbete som pågått sedan 1970-talet.

1978 började Kina överge Maos misslyckade socialism och förvandlades under de 35 åren sedan dess till dagens ekonomiska stormakt. Motsvarande skedde i Indien 1991: tullarna sänktes och företagen fick större frihet. Även i Afrika och Latinamerika har den ekonomiska politiken förbättrats.

Eftersom rikare länder oftare är demokratier är det inte förvånande att så olika stater som Brasilien, Sydkorea, Zambia och Indonesien demokratiserats under de senaste 30 åren. Sedan 1980-talet har andelen människor som bor i demokratier ökat från en tredjedel till över hälften. Det finns inget oomtvistat exempel på att två demokratier krigat mot varandra. Därför har demokratiseringen sannolikt bidragit till att dödstalet i krig beräknas ha minskat med 95 procent sedan kalla kriget.

Också på hälsoområdet ser det ljusare ut. Medellivslängden slår rekord varje år och är nu 70 år i världen. Exempelvis har Indonesiens medellivslängd ökat från 45 till 69 år sedan 1960.

Dessutom går fler och fler barn i skolan. I hela världen utom Afrika söder om Sahara går minst nio av tio barn i grundskola. I Afrika söder om Sahara är andelen bara 76 procent, vilket fortfarande är en dubblering jämfört med 1970-talet.

Allt tyder på att världen även i framtiden kommer att bli en allt bättre plats att leva på. De flesta utvecklingsländer växer ekonomiskt i god takt. Särskilt glädjande är det att många afrikanska länder snabbt blir rikare. För att utvecklingen ska fortsätta behöver vi bättre institutioner, mer handel och migration och ekonomisk tillväxt för de fattigaste. Då spelar det ingen roll om vi är 7 eller 11 miljarder på jorden.