"Tillväxten fixar pensionerna"

Krönika publicerad i Norran den 25 mars 2015:

I dagarna dimper årets sista orangea kuvert från Pensionsmyndigheten ner i svenskarnas brevlådor.

Jag har tidigare i denna kolumn skrivit om hur ett statligt pensionssystem kan bidra till lägre sparande och en mer ojämlik fördelning av förmögenhet, eftersom det tar bort den viktigaste anledningen för vanligt folk att bygga upp ett sparkapital.

Med detta sagt är ändå det svenska pensionssystemet relativt välutformat. Till skillnad från i många andra länder innehåller det svenska systemet automatiska mekanismer som ser till att det är hållbart på lång sikt, även med en åldrande befolkning.

Systemets skulder till framtida pensionärer motsvarar tillgångarna i form av framtida inbetalningar från löntagare och de tusen miljarder som ligger i AP-fonderna. På så sätt är pensionerna knutna till den ekonomiska utvecklingen genom löneökningarna och börsen.

Detta syns tyvärr inte i det orangea kuvertet. I Pensionsmyndighetens prognoser antas att lönerna inte kommer att öka över huvud taget i framtiden, och att börsen bara kommer att gå svagt uppåt. Detta för att framtida pensioner ska vara ”jämförbara med dagens löneläge”.

Pensionsmyndigheten menar att det faktum att samhället kommer att vara rikare i framtiden – och att även pensionärerna kommer att gynnas av detta – är för svårt för svenskarna att förstå.

Men antagandet om nolltillväxt gör att den som tar prognoserna bokstavligt får en felaktig bild av sin framtida pension vilket nationalekonomen Andreas Bergh påpekat i flera år.

I stället för att läsa pensionsprognosen i det orangea kuvertet uppmanar jag läsaren att gå in på minpension.se och göra en egen pensionsprognos. Där kan man välja mer realistiska antaganden – till exempel två procent i årliga löneökningar och fem procent i årlig börsuppgång.

Gör man detta visar det sig att en 25-åring med 25 000 kronor i månadslön kan förvänta sig en allmän pension på 23 400.

Är personen kommunanställd kan hen dessutom förvänta sig ytterligare 7 700 kronor i tjänstepension – totalt över 30 000 före skatt. Jämför detta med de 14 200 kronor i total pension som Pensionsmyndighetens antaganden ger. Det är tydligt att framtida pensioner är beroende av en god ekonomisk utveckling.

"Religion måste få kritiseras"

Krönika publicerad i Norran den 24 februari 2015:

Det hann bara gå drygt en månad efter terroristattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo innan yttrandefriheten attackerades igen. Förra lördagen öppnade en man eld på ett möte i Köpenhamn där den svenske konstnären Lars Vilks deltog.

Fördömandena har varit unisona från hela den politiska skalan.

Ingen ska behöva vara rädd för våld på grund av sitt skapande.

Även om i princip alla, åtminstone i den västerländska debatten, är överens om att yttrandefriheten inte ska inskränkas är det helt legitimt att diskutera vad som är moraliskt att säga. Exempelvis kan man tycka att otrohet är omoraliskt utan att för den skull verka för att det ska vara olagligt.

Tyvärr blandas dessa två saker – vad som bör vara olagligt och vad som är omoraliskt – ofta ihop när det gäller yttrandefrihet.

Är det då omoraliskt att publicera satirteckningar av profeten Muhammed?

Svaret bör vara nej. Idéer måste alltid kunna kritiseras. I synnerhet sådana som påverkar miljarder människor och som vissa använder för att försvara kvinnoförtryck och terrorism.

Vissa jämställer islamkritik med antisemitism. De missar en grundläggande skillnad: man föds till jude, men väljer att vara muslim.

Även Vilks själv har gjort detta misstag genom att rita en judesugga (som en ”parodi på en karikatyr”, enligt konstnären).

Det är förkastligt att kritisera någon för något som denne inte har valt, som etnicitet eller kön. Men kommunist, kristen, liberal och muslim är något man väljer att vara och då får man finna sig i att ens åsikter blir föremål för satir och kritik.

Förlöjligande karikatyrer är kraftfulla eftersom de avväpnar religiösa figurer, nationella symboler och kungligheter. Det vet förstås de som känner sig träffade. Det är därför spanska myndigheter bötfällde en tecknare som ritat ett kopulerande kronprinsesspar och det är därför Carl Johan de Geers kända verk föreställande en brinnande svensk flagga beslagtogs av polisen.

Ett argument som ofta återkommer är att det är ”onödigt att provocera” genom att publicera exempelvis bilder av profeten Muhammed. Den senaste tidens händelser understryker att det är precis tvärtom: fortsatt religionskritik är fullständigt nödvändig.