Norberg menar att köttkonsumtionen ger upphov till fem externa effekter som inte framgår i priset och därför berättigar en skatt:
- Utsläpp av växthusgaser
- Övergödning av Östersjön
- Virussjukdomar som fågel- och svininfluensa
- Avskogning i exempelvis Sydamerika
- Ökad efterfrågan på jordbruksmark
Angående 2 så finns det sedan decennier en skatt på konstgödsel i Sverige. Det finns ingen anledning att införa ytterligare en skatt i konsumentledet för att minska övergödningen.
Återstår gör då 1 och 3. Uppkomst och spridning av virus (3) kan vara en anledning men de effekter vi har sett hittills – särskilt i Sverige – av djursjukdomar har inte varit så allvarliga. Kostnaderna har främst drabbat animaliesektorn själv eller beror på psykologiska effekter snarare än på sjukdomen i sig.
Nummer 1 i dessa dagar är klimatfrågan. Det kan stämma att jordbruket, tillsammans med flyg- och sjöfart, är underbeskattat ur växthusgassynpunkt – till skillnad från vägtrafiken som är hutlöst överbeskattad. Kor som släpper (i dubbel bemärkelse) ut metan bidrar kraftigt till klimatförändringen. Detta är det starkaste (men kanske enda) skälet till att se över köttbeskattningen.
Jonas Norbergs inlägg är välkommet i en köttdebatt som annars ofta präglas av moralism eller av missförstånd om djurs och människors rättigheter och värde.
Vi måste titta närmare på punkt 4, avskogning har ju i självt många externaliteter som inte räknas in i det pris som kött producenterna betalar för marken när de köper/hyr den. T.ex. är avskogningen ett stort bidrag till världens CO2 utsläpp, den leder till utrotning av unika djurarter. Angående den biologiska mångfalld som förstörs av skogsavverkning skulle vi kunna argumentera att det är ett beslut för (demokratiskt valda) regeringar att ta, problemet med detta argument är att politiken i t.ex. Sydamerika ofta är korrupt så att demokratin inte kan stoppa politiker från att mutas till att sälja statligt ägd mark till priser under marknadsvärdet.
SvaraRaderaDock så måste vi titta på punkt 5, vi kan inte bara säga att marknaden borde lösa detta. Ökad efterfrågan på jordbruksmark kommer precis som du säger slå igenom på matpriserna (inte bara på köttpriserna). Så länge mat är ännu en produkt bland många som vi välja bland så gör detta inte så mycket, men för många fattiga länder som är netto importörer av livsmedel kan detta få förödande konsekvenser i form av näringsbrist (som kan vara dåligt för den ekonomiska utvecklingen i det långa perspektivet) och i värsta fall svält (även om svält i det allra flesta fall beror på dåligt förd politik). Även om detta i det långa loppet borde lösa sig genom att dessa fattiga netto importörer av livsmedel börjar producera mer livsmedel själva (om möjligheter till detta finns) så kan vi inte bortse från de kortsiktiga negativa konsekvenserna.
Du kan ha en poäng angående koldioxidutsläpp från avskogning. Skulle dock gissa att det inte är en stor faktor i sammanhanget. Man kan även tänka sig en marknadslösning på den biologiska mångfalden. Den som är intresserad av att frysa evolutionen som pågår sedan 3,8 miljarder år tillbaka (ursäkta, nu glider jag lite från ämnet...) får väl köpa mark för detta ändamål.
SvaraRaderaDet du nämner angående landpriser är fortfarande ingen externalitet. Ett land kan aldrig förlora på att sälja jordbruksprodukter utomlands, även om det innebär högre markpriser.
"Avskogning motsvarar ca 20 % av de globala koldioxidutsläppen"
SvaraRaderahttp://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=10&doktyp=eunbil&rm=2008/09&bet=9B348&dok_id=GW0N9B348
Lite vidare info...
SvaraRaderahttp://www.greenpeace.org/sweden/kampanjer/klimat/vaxthuseffekten/de-stora-klimatbovarna/avskogning
Jag tror du missuppfattade (jag var antagligen in tydlig) ökade livsmedels priser som en direkt effekt av högre priser på mark, är positivt för de länder som exporterar livsmedel, det håller jag med om.
De länder som är netto importörer av livsmedel förlorar (iallafall kortsiktigt) på det. Många av väldens fattigaste läder är nettoimportörer av livsmedel, de kommer alltså förlora på det. Anledning till att markpriserna går upp är att vi äter "för mycket" kött (jämfört med potatis/ris/pasta etc.)
Detta leder till undernäring i de allra fattigaste av världens slumområden, detta har en negativ effekt för långsiktigt utveckling. Detta tas inte med i prislappen när vi köper kött = externalitet.
Om vi inte är överens om att biologisk mångfald är intressant för alla så blir det nog svårt att nå en bra diskussion i frågan på detta sätt.
Se sid. 8Värdet av den koldioxid som släpps ut från ett hektar avskogad mark är upp till 10 000 dollar enligt länken. Brasilien producerar tre ton spannmål per hektar. Väldigt naiv beräkning:
SvaraRaderakoldioxidvärde x dollarkurs (PPP) x ränta / avkastning = 10000 * 9 * 0,05 / 3000 = 1,50 kr/kg spannmål i optimal avskogningsskatt
Mycket eller lite? Jag vet inte...
Skillnader i priser som uppstår på en marknad med definierade äganderätter och frivilliga transaktioner uppfyller fortfarande inte läroboksdefinitionen på en externalitet. Externaliteter uppstår på grund av att det inte finns någon marknad. Livsmedelsmarknanden existerar i allra högsta grad.
Hej Jacob! Kul att du vill reflektera lite över frågan om köttskatt :)
SvaraRaderaAngående extern effekt nummer 5: Om jag minns rätt så investerar Sverige 30 miljarder i bistånd varje år. Några procent av de biståndspengarna används för att minska svälten. Ökade matpriser ökar svälten. Så nog är det en verklig kostnad för Sverige.
Angående extern effekt nummer två: Låt mig citera Formas forskarsammanställning "Östersjön - hot och hopp" sidan 229: "Hela 80 procent av åkerarealen används till foder åt djur". Konstgödsel står bara för en liten del av gödslandet. Det mesta är vanligt gödsel. Alltså, det finns nästan inga möjligheter att minska utsläppen från jordbruket utan att minska köttproduktionen. Det läggs ner mycket pengar på att minska övergödningen av Östersjön, så nog är nummer fem också en verklig extern negativ effekt.
Här kommer en länk till en debattartikel av två tunga moderata riksdagsledamöter som är för köttskatt fast de inte vill använda det begreppet:
www.vlt.se/asikter/debatt/1.466939
Ha det gött!