Så fungerar ekonomisk frihet
Ekonomisk frihet är friheten att äga saker, inte betala så mycket skatt, handla med andra människor och länder och driva företag utan statliga restriktioner – i princip ett annat ord för kapitalism och marknadsekonomi. Ekonomisk frihet beskrivs tillsammans med social frihet som en av liberalismens två huvudingredienser. Det finns två index som betygsätter graden av ekonomisk frihet i världens länder.Economic Freedom of the World sätter poäng på friheten inom fem kategorier (fritt översatt):
- Statens storlek
- Rättstat och äganderätt
- Frihet från inflation
- Frihandel
- Regleringar av kredit, arbetsmarknad och kommers
- Kommersiell frihet
- Frihandel
- Frihet från skatter
- Statens storlek
- Frihet från inflation och priskontroller
- Frihet för utländska företag att investera
- Finanssektorns frihet
- Äganderätt
- Frihet från korruption
- Frihet på arbetsmarknaden
Ekonomisk frihet ger välstånd
Detta klassiska diagram som förekommer i varje upplaga av rapporten Economic Freedom of the World används ofta för att påvisa kopplingen mellan ekonomisk frihet och välstånd. Man delar in världens länder i fjärdedelar (kvartiler) efter ekonomisk frihet. Det visar sig att de mest fria länderna är rikast. För en svensk publik är diagrammet kanske mest bekant från Johan Norbergs bestseller Till världskapitalismens försvar.
Ett mer informativt diagram är ett där varje land motsvaras av en punkt. Ett antal länder har uteslutits ur diagrammet för att ge en mer rättvis bild: oljeländerna Ekvatorialguinea, Kuwait, Norge, Oman, Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Qatar, samt Luxemburg vars många utländska arbetare snedvrider statistiken.
En regressionsanalys visar att ungefär hälften av variationen i BNP per person i världen kan förklaras med att den ekonomiska friheten varierar. Det är ett tydligt resultat.
Källor: 2009 Index of Economic Freedom, CIA
Tack till Alltid varför för diagrammet, som jag har ändrat något. I diagrammet ovan är det lite grötigt vid de fattiga länderna; Alltid varförs diagram visar bättre att det finns ett samband mellan rikedom och frihet även i den gruppen.
Mer frihet – mindre fattigdom
Den fattigaste tiondelens inkomst i respektive land.
Diagrammet över de fattigas inkomst förmedlar samma tydliga budskap: de fattigaste i samhället har det betydligt bättre i mer ekonomiskt fria samhällen. Detta är som man kan förvänta sig eftersom forskningen är tydlig med att tillväxt minskar fattigdomen. (Adams 2004)
Även historien visar på ett starkt samband mellan ekonomisk frihet och fattigdom. De senaste tre decennierna har den extrema fattigdomen i världen minskat mer än någonsin tidigare, samtidigt som vi har sett den kanske största ökningen av ekonomisk frihet i historien.
Källor: Världsbanken, Economic Freedom of the World: 2009 Annual Report (snitt av 102 länder)
Tillväxt och ekonomisk frihet – en forskningsgenomgång
Standardinvändningen mot en sådan här analys är att korrelation inte är samma sak som kausalitet. Bara för att rikedom och ekonomisk frihet förekommer samtidigt behöver det inte betyda att det finns ett orsaksförhållande. Det är en korrekt invändning och förmodligen finns ett ett tvåvägsförhållande mellan ekonomisk frihet och rikedom: ekonomisk friheten ökar tillväxten och rikare människor sätter större värde på äganderätt, låg inflation och friheten att investera sina pengar som man vill.Det finns en stor mängd forskning som har försökt bena ut detta orsaksförhållande. Man drar nytta av att det finns data för ekonomisk frihet från 1970-talet och framåt. Med betydligt mer avancerade analyser än den ovan undersöker man om det går att påvisa att ekonomisk frihet orsakar högre tillväxt. Svaret är ja.
de Haan och Sturm (1999) undersökte perioden 1975–1990 och drog slutsatsen att ökad ekonomisk frihet orsakar högre tillväxt; det verkade dock inte som att en redan hög nivå på ekonomisk frihet påverkade tillväxten.
Carlsson & Lundström (2001) undersökte hur den ekonomiska friheten under perioden 1970–1990 påverkade tillväxten 1975–1995 för 74 länder. Slutsatsen är att en poäng mer ekonomisk frihet på en tiogradig skala höjer tillväxten med 0,7 procentenheter. Carlsson & Lundström drar också slutsatsen att två aspekter av ekonomisk frihet – statens storlek och frihandel – verkar sänka tillväxten. De konstaterar dock att de flesta tidigare studier inte har dragit denna slutsats.
Berggren & Jordahl (2005) granskar Carlsson & Lundström (2001) och en närmare analys visar att frihandelns inverkan på tillväxten troligen är positiv samt att statens storlek inte har någon påverkan.
Bengoa & Sanchez-Robles (2003) studerar 18 länder i Latinamerika 1970–1999 och konstaterar att en högre ekonomisk frihet ökar mängden investeringar från utländska företag, något som i sin tur höjer tillväxten. De går också igenom tidigare forskning och konstaterar att det även finns ett direkt orsaksförhållande mellan ekonomisk frihet och tillväxt.
Heckelman (2000) erkänner att det finns en orsaksproblematik och använder en metod som kallas Grangerkausalitet för att utreda saken. Han går undersöker 147 länder för åren 1991–1997 och resultatet är tydligt: först kommer ekonomisk frihet, sedan tillväxt – inte tvärtom. För de olika komponenterna i ekonomisk frihet blir bilden mer svårtolkad, men analysen visar att varje komponent (med olika grad av osäkerhet) höjer tillväxten. På ett område hittades ett omvänt orsaksförhållande: tillväxt verkar höja statsutgifterna som andel av ekonomin.
Även Dawson (2003) använder Grangerkausalitet och kommer fram till att en hög nivå på ekonomisk frihet orsakar ekonomisk tillväxt. Dessutom finner han ett tvåvägssamband mellan förändringen i ekonomisk frihet och tillväxt. Liksom Hackelman (2000) finner Dawson att tillväxt ökar statsutgifternas andel av ekonomin. Dawson konstaterar också att det finns ett orsaksförhållande mellan politisk och ekonomisk frihet – först kommer demokrati, sedan kommer ekonomisk frihet.
Nelson & Singh (1998) undersökte 67 mycket fattiga länders tillväxt under 1970- och 80-talen. De kom fram till att både demokrati och ekonomisk frihet är bra för ekonomin. Ett land som höjer sin demokratipoäng med ett på en 14-gradig skala höjer den årliga tillväxten med 0,14 procentenheter. Tio poäng mer ekonomisk frihet på en hundragradig skala höjer tillväxten med 0,5 procentenheter.
Vega-Gordillo & Álvarex-Arce (2002) undersöker orsaksförhållandena mellan demokrati, ekonomisk frihet och tillväxt. De konstaterar att ekonomisk frihet och demokrati förstärker varandra, att ekonomisk frihet ökar tillväxten och att tillväxt ökar graden av demokrati. Effekten av tillväxt på ekonomisk frihet var inte signifikant. Man konstaterar också att demokrati ökar tillväxten, men att i den övriga forskningen är effekten oklar på detta område.
Khalil, Ellaboudy & Denzau (2007) skriver: "Våra empiriska resultat bekräftar det starka förhållande som många artiklar för fram mellan ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling. Våra resultat bekräftade vårt antagande i vilket både äganderätt och ekonomisk frihet signifikant och positivt främjar ekonomisk tillväxt i OECD-länder."
I en kritisk artikel granskar Doucouliagos (2005) forskningen om ekonomisk tillväxt med hjälp av statistiska metoder. Han hävdar att hela området lider av en tendens att snedvrida resultaten så att den positiva effekten av ekonomisk frihet överdrivs. Enskilda forskare har inte gjort något fel, men litteraturen avviker från vad man kan förvänta sig om urvalen varit slumpmässiga. Men, betonar Doucouliagos, "[d]etta betyder inte att det inte finns någon ekonomisk frihet–ekonomisk tillväxt-koppling. Bevisen indikerar en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt."
Sala-i-Martin (2002) summerar forskningen om ekonomisk tillväxt. Två slutsatser är: "Institutioner (såsom fria marknader, äganderätt och rule of law) är viktiga för tillväxten." "Mer öppna ekonomier tenderar att växa fortare."
Trots att världen är extremt komplex och trots att det finns berättigad kritik mot hur man mäter ekonomisk frihet och BNP så går det alltså att slå fast med stor säkerhet att mer ekonomisk frihet ger högre ekonomisk tillväxt. Forskningens budskap är tydligt: vi måste snabba på reformtakten för att kunna accelerera fattigdomsminskningen.
Som väntat blir resultaten något mer oklara när man undersöker i detalj vilka delar av ekonomisk frihet som främjar tillväxt. En del av meningen med ett index är ju att eventuella brister och osäkerheter i komponenterna som utgör indexet ska ta ut varandra. Men överlag är lärdomen från denna forskning otvivelaktig.
Litteratur
Adams, Richard H. (2004), "Economic Growth, Inequality and Poverty: Estimating the Growth Elasticity of Poverty", World Development 32 (12)Bengoa, Marta & Sanchez-Robles, Blanca (2003), "Foreign direct investment, economic freedom and growth: new evidence from Latin America", European Journal of Political Economy 19
Berggren, Niclas & Jordahl, Henrik (2005), "Does Free Trade Really Reduce Growth? Further Testing Using the Economic Freedom Index", Public Choice 122 (1–2)
Carlsson, Fredrik & Lundström, Susanna (2001), "Economic Freedom and Growth: Decomposing the Effects", Göteborgs universitet, Working Paper in Economics nr 33
Dawson, John W. (2003), "Causality in the freedom–growth relationship", European Journal of Political Economy 19
Doucouliagos, Chris (2005), "Publication bias in the economic freedom and economic growth literature" i Roberts, Colin J. & Stanley, T. D., Meta-regression analysis: issues of publication bias in economics (Wiley-Blackwell)
de Haan, Jakob & Sturm, Jan-Egbert (1999), "On the relationship between economic freedom and economic growth", University of Groningen
Heckelman, Jac C. (2000), "Economic freedom and economic growth: a short-run causal investigation", Journal of Applied Economics 3 (1)
Khalil, Mahmoud, Ellaboudy, Shereef & Denzau, Arthur (2007), "The Institutions and Economic Development in the OECD", International Research Journal of Finance and Economics (12)
Nelson, Michael A. & Singh, Ram D. (1998), "Democracy, Economic Freedom, Fiscal Policy, and Growth in LDCs: A Fresh Look", Economic Development and Cultural Change 46 (4)
Sala-i-Martin, Xavier (2002), "15 Years of New Growth Economics: What Have We Learnt?", Columbia University Department of Economics Discussion Paper Series, nr. 0102-47
Vega-Gordillo, Manuel & Álvarex-Arce, José L. (2002), "The Chicken and the Egg: Economic Growth and Freedom", Círculo de Empresarios
Apropå ekonomisk frihet vore det trevligt om du tog upp den jättelika klimatforskningskandalen Climategate. Ett centralt forskningsinstitut knutet till IPCC har via 160 MB läckt dokumentation avslöjats med byxorna nere, för omfattande forskningsfusk. (Tips: källkoderna till "klimatmodeller" is the real smoking gun. Men det finns mycket annat.) Hela grunden för "klimathotet" svajar, ett påstått "hot" som på alla sätt är en fara för ekonomisk frihet.
SvaraRadera--Ahrvid
Om nu forskningsläget är så entydigt som du försöker låta påskina, hur kommer det sig då att du bara lyckas plocka fram publikationer B- och C-tidskrifter som stöd för din tes?
SvaraRaderaStudier som använder sig av Granger-kausalitet kan för övrigt knappast tas på allvar, då Granger-kausalitet mellan två variabler kan föreligga trots att det verkliga orsakssambandet är omvänt (exv när förväntningar spelar roll).
Men jag misstänker även i övrigt att författarna du radar upp knappast skulle känna sig bekväma med din tolkning av deras forskningsresultat, då det inte finns några metoder som kan korrigera det faktum att ekonomisk frihet, skatter och institutioner är endogent bestämda. Doucouliagos uttalande som du upprepar säger ju bara att det finns korrelationer som skulle kunna vara uttryck för ett orssakssamband. Knappast något man vill använda för att sabla ner politiska motståndare.
Forskningsläget är så klart att det inte spelar så stor roll vilka artiklar man går igenom. Om du läser litteraturgenomgången i början av artiklarna ser du att alla är överens om att det är så här forskningsläget ser ut.
SvaraRaderaEtt till exempel:
"If we compare Hong Kong in 1985 with Communist-era countries for which 1985 data are available (Czechoslovakia, Hungary, Poland, and Romania), the difference in the implied level of steady-state income is striking.
Were these countries to have had Hong Kong's level of economic freedom, per capita steady-state income would have been $6,350 higher on average. Differences of this magnitude should not be ignored-even by a nation as great and prosperous as China no doubt can be. A freer economic structure in China will contribute to prosperity and development."
Easton, Stephen T. & Walker, Michael A. (1997), "Income, Growth, and Economic Freedom", The American Economic Review 87 (2)
Det finns en gräns för hur mycket man kan ifrågasätta kausaliteten innan det blir löjligt. Hur skulle förväntningar rimligtvis kunna påverka detta samband? "Vi vet att det ska bli ekonomisk tillväxt så då passar vi på att öka den ekonomiska friheten så att det ska se ut som om det är kapitalismens förtjänst"?
Forskarna på området har gjort en bedömning om korrelationen kan tolkas som kausalitet och de flesta har känt sig tillräckligt säkra på att det handlar om kausalitet att de har skrivit det uttryckligen.
Doucouliagos skriver att "the evidence is indicative of a positive impact on economic growth" – dvs. kausalitet.
Abstract från en annan artikel:
SvaraRadera"Empirical research has shown that both more economic freedom and a higher stability of policy variables are supportive for economic growth. Thus, the path of policy liberalization may have a considerable influence on a nation's growth performance. Using the Fraser-index of economic freedom, this article shows empirically that policy volatility proves to be growth depressing, even if the state liberalizes the economy in the long-run. Growth is significantly higher if liberalization occurs on a smoother path."
Pitlik, Hans (2002), "The Path of Liberalization and Economic Growth", Kyklos 55, s. 57-80
Om du som uttolkare av forskningsläget inte är medveten om att Grangerkausalitet inte implicerar kausalitet (utan att göra den distinktionen är tydligen "löjligt") -- då har du tyvärr inte särskilt mycket trovärdighet.
SvaraRaderaAtt du kan plocka fram en AER från 1997 som ger stöd för dina påståenden imponerar inte heller. Det kördes på 1990-talet hoper med tillväxtregressioner som inte baserades på sunda ekonometriska principer.
Och, som sagt, jag tror inte att seriösa forskare skulle trivas med att deras forskningsresultat på denna punkt övertolkas så som du gör här.
Lennart,
SvaraRaderajag tycker inte dina invändningar mot Jacob är rättvisa. När vi på detta sätt träter om en specifik fråga, ska forskning bedömas för sin hållbarhet, inte efter hur bra tidskriften.
(En tänkbar förklaring till frånvaron av tyngre tidskrifter kan f ö vara att sambandet från ekonomisk frihet till välstånd anses så självklart att det inte räcker för publicering i till topp-tidskrifterna)
Du har såklart rätt om Granger-kausalitet i allmänhet, men åter använder du detta mekaniskt för att slippa svara på frågan: Vilken utelämnad faktor skulle skapa en spuriös korrelation genom att först orsaka ekonomisk frihet och sedan med några års fördröjning tillväxt?
Även om det är teoretiskt möjligt att en sådan finns, är det bisarrt att välja den förklaringen snarare än att ekonomisk frihet sannolikt orsakar tillväxt.
Fler argument (som också kan förklara frånvaron av topp-tidskrifter): Många är skeptiska till aggregerade index som EFI. Men det finns gott om studier på delkomponenterna: Låg inflation -> investeringar -> tillväxt. Property rights -> Tillväxt. Aggregate government size -> tillväxt.
Även dessa gör så gott de kan (laggar och instrument) för att belägga kausala samband, och de verkar faktiskt finnas.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera"Vilken utelämnad faktor skulle skapa en spuriös korrelation genom att först orsaka ekonomisk frihet och sedan med några års fördröjning tillväxt?"
SvaraRaderaDe som studerar strukturer ser inte avregleringen av finansiella marknaderna i början av 80-talet som en slump. Ekonomin är under omvandling. Som en följd justeras regelverket. Tillväxten kommer senare när omvandlingen är över.
En ytterligare kritik är den "selection bias" som måttet för ekonomisk frihet kan innehålla. Vad är det som säger att man inte valt faktorer så att resultat blir rätt? Sverige har världens högsta skatter men hamnar ändå högt på indexet. Avsaknad av korruption ger höga poäng. Jaha? Hur råder liberala lagar bot mot det?
Jag har liberala värderingar men blir spyfärdig när liberaler gör två saker:
1. Försöker motivera sin moral med vetenskap.
2. Yrar om icke-tvång och icke-våld. Liberalism innebär att alla *tvingas* respektera ett regelverk, med exempelvis äganderätt och upphovsrätt. Eller hur var det nu, vilket av upphovsrätt och fildelning var "liberalt"? Vem av mediaproducenten och fildelaren skall *tvingas* respektera den andres ståndpunkt?
Johan