Svenskt Näringsliv har i dagarna startat en angelägen debatt om kvaliteten och det samhälleliga värdet av vissa högskoleutbildningar. Allt för många studenter väljer kurser med tveksamt ekonomiskt värde. Detta hade inte varit något problem om det inte varit för att (a) utbildningen är helt skattefinansierad, (b) studiemedlet är mycket generöst och (c) skatte- och bidragssystemen gör att kopplingen mellan människors produktivitet och inkomst är svag. Välfärdsstaten har i sin iver att skydda människor som haft otur också skyddat människor som gjort fel val.
Men problemet finns även på gymnasienivå. Tio procent av Skellefteås gymnasieelever går estetiska programmet. Nog finns det en arbetsmarknad för musiker, skådespelare och konstnärer, men knappast tio procent av arbetskraften.
Visst kan konstkurser och liknande utveckla individens intellektuella förmåga och visst kan humaniora ha positiva externaliteter. Och USA:s liberal arts colleges är kända för att utbilda framgångsrika medborgare. Men de flesta inser nog att det är skillnad mellan litteraturvetenskap vid Harvard och Hälsa och sjukvård i film och TV vid Högskolan i Gävle ("University of Gävle").
Det fungerar inte i längden att skydda studenter från den ekonomiska verkligheten i den utsträckning som görs i dag.
SvD | SvD 2 | SvD 3 | SvD 4 | GP | HD | Expressen | Sydsvenskan | Sydsvenskan 2 | AB | SR | DN 1 | DN 2 | DN 3 | DN 4
Vilka utbildningar och kurser läste David Cameron när han studerade vi Oxford universitet? Vad studerade Gordon Brown vid Edinburghs universitet? Inte väl retorik, statsvetenskap, marknadsföring eller masskommunikation som vore bra för en blivande politiker. Brown doktorerade dessutom i historian (visst är det ett humanistiskt ämne?) - ska jag blir upprörd att människan "slösade bort" statliga resurser för att bli politiker efter forskarutbildningen? Cameron läste någonting så "flummigt" som PPE - en härlig blandning av statsvetenskap, FILOSOFI och nationalekonomi. Humaniora är allmänbildande och jag anser att allmänbildning och bildning över huvud taget är underskattade i Sverige. Dessutom trenden i omvärlden är helt annorlunda än det som förespråkas av SvN. Man diskuterar, till exempel, hur man kan öka antal av humanistiska ämnen i olika universitetsutbildningar i USA: http://carnegiehighered.org/book/rethinking-undergraduate-business-education-liberal-learning-for-the-profession/
SvaraRaderaSvenskt Näringsliv visar återigen upp sitt bildningsförakt och hur obildade och ointelligenta dessa herrar själva är.
SvaraRaderaMedborgarna skall, enligt Bäckström och co, likt robotar läras att utföra ett yrke för att på så sätt bli en lydig arbetsenhet utan egna tankar, som inte ifrågasätter samhället eller samtiden vi lever i.
Lundberg passar nog fint in bland Svenskt Näringsliv obildade elitistiska direktörer
Anonym: Om den ekonomiska verkligheten som väntar bakom respektive utbildning tillåts ge sig tillkänna redan när studenten väljer kursen, kommer hon att tänka till rejält före, knappast som en "robot". Tvärtom kommer hon definitivt att "ifrågasätta samhället och samtiden vi lever i", dvs fråga sig: "kan denna utbildning leda till jobb?"
SvaraRaderaDäremot tycker jag att en selektiv sänkning av studiebidraget är fel ände att börja i. Ett bättre förslag (som också finns i Svenskt Näringslivs rapport, men som inte har blivit lika mycket av en snackis) är att sänka ersättningen till högskolor om utbildningarna de erbjuder bl a inte leder till jobb. Då får högskolorna en anledning att se över sina kurser - kanske justera antalet platser.
Frågan är väl "vilka utbildningar har störst positiva externaliteter?" att Svenskt Näringsliv kommer fram till svaret "de utbildningar vars studenter vi vill ha som arbetskraft" är föga förvånande eftersom dessa utbildningar är indirekta bidrag till svenska företag, men jag ser inga argument för att detta skulle vara sannt i ditt inlägg.
SvaraRaderaDessutom tror jag inte att läsa litteraturvetenskap vid Harvard eller Högskolan i Gävle är så väsensskilt (förutom skillnaden i "signalling effect" då).
Jag är ganska säker på att de negativa externaliteterna av lågproduktiva utbildningar genom skattesubventionerad utbildning trumfar de positiva externaliteterna av humaniora. Skillnaden mellan en kulturvetare och en ingenjör i skatteexternalitet uppgår säkert till flera miljoner. Så mycket är det inte värt att ha humanister i befolkningen.
SvaraRaderaDessutom anser ju många tillväxtforskare att det finns positiva externaliteter behäftade med tekniska utbildningar också, kanske av en magnitud större.