"Avskaffa värnskatt­en – då ökar skatteintäkterna"

Debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet den 18 augusti.

Värnskatten är en extraskatt på inkomster över 53 000 kronor i månaden. Den drabbar yrken med lång utbildning och stort ansvar – åklagare, piloter, professorer och specialistläkare. I en Timbrorapport som släpps i dag uppskattar jag att avskaffad värnskatt skulle öka skatteintäkterna med 3 miljarder ­kronor per år. Det motsvarar lönekostnaden för 7 000 ­nyutexaminerade poliser.

I dag betalar höginkomst­tagare mer än 60 procent i skatt på en löneökning. När skatten är så hög lockar semester och skatte­planering mer än att göra sitt bästa på jobbet. Det minskar skatteintäkterna. Ett flertal forskare­ som räknat på saken tidi­gare har också dragit slut­satsen att värnskatten inte bidrar till högre skatteintäkter eller till och med leder till minskade skatteintäkter. Om värnskatten avskaffades skulle skatteintäkterna alltså öka.

Värnskatten motiveras med fördelnings­politiska argument. Det är otvivelaktigt att värn­skatten bidrar till en mer jämn inkomstfördelning genom att pressa ned höginkomsttagares inkomster. Men att spendera pengar bara för att kunna sänka höginkomsttagares levnads­standard är inte bra fördelningspolitik. Det är bara oansvarig ekonomisk politik. Alla, oavsett hur man ser på rättvisa och ojämlikhet, borde hålla med om att det inte finns någon poäng att ha så höga skatter att en skattesänkning skulle vara helt själv­finansierande.

Trots att Sverige har exceptionellt höga marginalskatter har den rödgröna regeringen tagit flera steg i fel riktning. I höstens budgetproposition kommer reger­ingen att föreslå att fler ska betala värnskatt genom att brytpunkten inte höjs som brukligt. Sedan i år trappas dessutom jobbskatteavdraget av för månads­inkomster över 50 000 kronor, vilket höjer marginalskatten ytterligare.

Tanken med den stora skatte­reformen som genomfördes för 25 år sedan var att alla skulle få behålla hälften av en löneökning – marginalskatten skulle inte vara högre än 50 procent. På grund av värnskatten (som infördes 1995), stigande kommunalskatter och avtrappningen av jobbskatteavdraget har den högsta­ marginalskatten nu nått 60 procent. Det är hög tid för en ny skattereform som åtgärdar de skadligt höga marginalskatterna.

Av riksdagspartierna är det i dag endast Liberalerna som ­driver avskaffad värnskatt. Moderater­nas skattepolitik präglas fort­farande av Anders Borgs nervositet över att ta striden för att sänka skatten på höginkomst­tagare. Under Alliansens tid vid makten ansågs det fult att prata om dynamiska effekter, trots att omfattande svensk och internationell forskning har dokumenterat att människor anpassar sitt beteende efter skatterna.

Avskaffad värnskatt bör vara ett första steg i en större skattereform som innefattar ett ­avskaffande av hela den statliga inkomst­skatten. I rapporten ”Platt skatt för högre intäkter”, som släpptes tidigare i år, beräknade jag att en sådan skatte­sänkning skulle vara själv­finansierande till 130 procent.

Sverige har världens högsta marginal­skatter. Ett avskaffande av värnskatten skulle göra ­Sverige något mindre extremt, höja utbildningspremien och sannolikt leda till ökade skatte­intäkter samtidigt som utrymme skapas att värna statens kärnuppgifter. Det borde vara en självklar reform.