Timbro granskar julhandeln

Tankesmedjan Timbro släpper i dag en rapport av Lydiah Wålsten som granskar Svensk Handels och andras retorik kring julhandeln. Wålsten noterar att Svensk Handel inte justerar för inflation (eller befolkningsökning) när de proklamerar att julhandeln slagit nytt rekord (i år igen). Därför är siffrorna vilseledande.

Dagens goda nyhet tog naturligtvis hänsyn till priser och befolkning när sajten konstaterade nytt julhandelsrekord 2009. Även i år kommer den inflationsjusterade julhandeln att slå rekord. Igen.

Invandrare oftare brottsoffer

Uppdaterad statistik från Brottsförebyggande rådet kan kanske medverka till att debatten om invandrare och brottslighet blir mer nyanserad. BRÅ:s siffror visar nämligen tydligt att personer födda utanför Sverige i betydligt högre utsträckning än svenskfödda uppger sig vara utsatta för brott.

Det finns också anledning att tro att invandrare underrapporterar sin utsatthet, eftersom människor som lever i en brottsutsatt miljö sannolikt vänjer sig vid detta i någon grad.

Överrisk för invandrare 2009

Misshandel: 55%
Allvarlig misshandel: 80%
Hot: 24%
Sexualbrott: 88%
Personrån: 0%
Trakasserier: 110%
Bedrägeri: 96%

Alla brott mot person: 48%

Procent större risk en utlandsfödd person hade att anse sig vara utsatt för brott jämför med svenskfödda personer med minst en förälder född i Sverige. Källa: BRÅ, tabell A

Överrisken för invandrare att vara brottsoffer är dock lägre än överrisken för invandrare att vara misstänkta för brott.

GP | TV 4 | SR | HD

The world's ten most important diagrams

It is difficult to find good data about the state of humanity. For this reason, this blog post contains the latest figures – and prognoses in some cases – for the ten most important indicators of the state of the world: economic freedom, income, poverty, hunger, water, electricity, literacy, life expectancy, democracy and war. Those who want to know more are recommended to read In Defence of Global Capitalism by Johan Norberg, even if some of the statistics are a bit outdated.

Economic freedom is the freedom to own things, not pay high taxes, trade with other people and countries and run businesses without government restrictions. Economic freedom has increased substantially over the last few decades:


Economic freedom. Weighted average for countries with 86 percent of world population on a scale 1–10.
Source: Own calculations based on Economic Freedom of the World (Swedish)

And since more economic freedom causes higher growth, it is not surprising that world income (GDP) per person has increased. Can you spot the financial crisis in the diagram below? You may need a magnifying glass.


Income. GDP per person in dollars, adjusted for inflation and price level.
Source: Angus Maddison (1950-2008), IMF (2009-2015)

The world has become more equal over the last few decades. This has made the effect of increased prosperity on poverty even more profound:


Extreme poverty. Share of people that lives on less than $1.25 per day, adjusted for inflation and price level.
Source: Chen & Ravallion 2008 (1981-2005), Global Monitoring Report 2010 (2005-2020)

Hunger and poverty are likely to be closely associated. Therefore it is surprising that hunger is exhibiting a much slower rate of decrease since the mid-1990s. It is also believed that hunger increased temporarily during the 2009 financial crisis.


Hunger. Share of people who are undernourished.
Source: FAO

Access to water and electricity has improved dramatically, though, thanks to investment over a long period of time.


Water. Proportion who has access to a safe water source.
Source: World Development Report 1994 (1975-1990), WDI (1990-2008)


Electricity. Share of people who have electricity.
Source: World Energy Outlook 2002, s. 380

World literacy is also increasing, hand in hand with rising prosperity and school enrollment:


Literacy. Proportion of people over the age of 15 who can read and write.
Source: Unesco (1970-1980), WDI (1990-2008)

Health is improving in pace with economic and technological progress:


Life expectancy.
Source: World Population Prospects: The 2008 Revision

The correlation between economy and democracy is strong. Hence it is not surprising that we see a long-run positive trend for the share of people who live in democracies (green):


Democracy. Proportion of people who live in democracies.
Source: Own calculations based on Polity IV (Swedish)

Two democracies have never made war against one another. That is in all likelyhood a partial explanation of the fact that the war death rate decreased by 95 percent between the Cold War and today:


War. War deaths per year per million people.
Source: Human Security Report 2009

(This blog post is available in Swedish here.)

Världens tio viktigaste diagram – hela listan

Det är svårt att hitta bra statistik om hur mänskligheten egentligen mår. I detta inlägg finns därför de senaste siffrorna – och prognoserna i förekommande fall – för de tio viktigaste indikatorerna på världens tillstånd: ekonomisk frihet, inkomst, fattigdom, hunger, vatten, elektricitet, läskunnighet, medellivslängd, demokrati och krig. För den som vill veta mer rekommenderas Världens välfärd av Johan Norberg, även om den börjar bli lite inaktuell.

Ekonomisk frihet är friheten att äga saker, inte betala så mycket skatt, handla med andra människor och länder och driva företag utan statliga restriktioner. Den ekonomiska friheten har ökat kraftigt de senaste decennierna:


Ekonomisk frihet. Tiogradig skala, vägt genomsnitt för länder med 86 procent av världens befolkning.
Källa: Egna beräkningar utifrån Economic Freedom of the World

Och eftersom mer ekonomisk frihet ger högre tillväxt är det inte så förvånande att världens inkomst (BNP) per person ökat. Ser du finanskrisen i diagrammet nedan? Du kan behöva ett förstoringsglas.


Inkomst. BNP per person i dollar, justerat för inflation och prisskillnader.
Källa: Angus Maddison (1950-2008), IMF (2009-2015)

Världen har blivit mer jämlik de senaste decennierna, vilket gör att välståndsökningen är mycket tydlig i fattigdomsstatistiken:


Extrem fattigdom. Andel som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, justerat för inflation och prisskillnader.
Källa: Chen & Ravallion 2008 (1981-2005), Global Monitoring Report 2010 (2005-2020)

Hunger och fattigdom torde vara nära sammankopplade. Därför är det förvånande att hungern visar en betydligt svagare minskning sedan mitten av 1990-talet, och man tror även att hungern tillfälligt ökade under finanskrisen 2009.


Hunger. Andel människor som är undernärda.
Källa: FAO

Tillgången till vatten och elektricitet har dock förbättrats kraftigt, tack vare investeringar under en lång tid.


Vatten. Andel som har säker tillgång till vatten.
Källa: World Development Report 1994 (1975-1990), WDI (1990-2008)


Elektricitet. Andel människor som har elektricitet.
Källa: World Energy Outlook 2002, s. 380

Även läskunnigheten ökar i världen, hand i hand med det stigande välståndet och det allt högre skoldeltagandet (samtidigt som barnarbetet minskar).


Läskunnighet. Andel över 15 som kan läsa och skriva.
Källa: Unesco (1970-1980), WDI (1990-2008)

Hälsan förbättras i takt med de ekonomiska och tekniska framstegen:


Medellivslängd.
Källa: World Population Prospects: The 2008 Revision

Sambandet mellan ekonomi och demokrati är starkt. Därför är det inte förvånande att vi ser en långsiktig uppåtgående trend för andelen människor som lever i demokratier (grönt):


Demokrati. Andel människor som bor i demokratier.
Källa: Egna beräkningar utifrån Polity IV

Två demokratier har aldrig krigat mot varandra. Det är säkerligen en delförklaring till att dödstalet i krig har minskat med 95 procent mellan kalla kriget och i dag:


Krig. Dödsfall i krig per år, per miljon människor.
Källa: Human Security Report 2009

Nya diagram om demokratins utveckling

Det är svårt att hitta bra statistik över demokratins ställning i världen. Forskningsprojektet Polity IV har satt betyg på de flesta av världens länder för åren 1800 och framåt, men det är svårt att hitta någon bra sammanställning av demokratins utveckling under 1800- och 1900-talen. I detta blogginlägg presenteras bearbetningar av Politystatistiken för att ge en bild av demokratins utveckling.



Diagrammet visar hur många människor som bor i länder som är demokratiska, ickedemokratiska eller som saknar data. Polity IV betygsätter världens länder på en skala från -10 till 10. Länder med en poäng på 6 eller högre bedöms vara demokratier. Med den begränsningen var bara USA en demokrati under diagrammets första 30 år, men fick därefter sällskap av allt fler länder.



Detta diagram visar hur stor andel som bor i demokratiska respektiva ickedemokratiska länder. Vi noterar en uppgång fram till 1930 och därefter en nedgång. Efter andra världskriget kommer en andra demokratiseringsvåg, men demokratiseringen stagnerar under 1960- och 70-talen. I samband med Sovjetunionens upplösning uppstår den tredje demokratiseringsvågen.



Det befolkningsvägda snittet berättar ungefär samma historia. På grund av brist på uppgifter kring andra världskriget visas inte snittet för dessa år. Notera också att det är svårt att jämföra snittet före och efter andra världskriget eftersom det finns uppgifter för ungefär hälften av världens befolkning fram till andra världskriget och för 80 procent (och ökande) efter kriget.

Klicka här för att ladda ned en Excelfil med all data. I filen kan du också ändra demokratigränsen från 6 till ditt önskade värde.

Ge ekonomipriset till Robert Barro

Nobelprissäsongen har nu börjat. Vem eller vilka som får ekonomipriset avslöjas på måndag, den 11 oktober.

Jag hoppas att Harvardekonomen Robert Barro får priset. Han är sedan 40 år en extremt produktiv forskare som skrivit om den statliga upplåningens effekt på sparandet, konjunkturcykler och ekonomisk tillväxt.

Andra tillväxtforskare som kan komma i fråga är Paul Romer och Charles I. Jones. Vill man uppmärksamma klimatekonomer så finns William Nordhaus och Martin Weitzman. Tyvärr brukar Nobelkommittén gilla att uppmärksamma keynesianer, och då ligger N. Gregory Mankiw och David Romer bra till.

Hungern minskar

Mitt i valrörelsen kommer glädjande nyheter från FN:s jordbruksorgan FAO: världshungern beräknas ha minskat med 100 miljoner människor mellan 2009 och 2010, till samma nivå som 2005–2007. Världshungern tangerar därmed en ny lägstanivå.

Skellefteåmoderaterna går till val på lägre skatt

I veckan presenterade Moderaterna i Skellefteå sitt valprogram, och jag är glad över att ha varit med och tagit fram det. Den största nyheten är att vi till skillnad från förra valet och som enda parti går till val på lägre skatt, med 50 öre som ett första steg. Gruppledaren Andreas Löwenhöök skriver mer på sin blogg.

Debattartikel: Miljöpartiet och köpcentra

I går skrev jag på norran.se:

Tidigare i sommar kom Miljöpartiet med ett verklighetsfrånvänt förslag. Partiet vill införa ett femårigt förbud mot byggande av köpcentrum utanför stadskärnorna. Motiveringen är att rädda butiker i innerstäderna. Men Aftonbladets lögndetektor visar att Miljöpartiet har fel – enligt en utredning gynnas centrumhandeln av externa etableringar.

Språkröret Maria Wetterstrand pekar särskilt ut Ikea som ett företag man vill hindra från att etablera sig. Om Miljöpartiet hade fått bestämma hade det alltså inte blivit något Solbacken här i stan, inget Ikea i Haparanda och inget Storheden i Luleå. Det är tusentals arbetstillfällen som inte hade skapats.

Miljöpartiet har med detta utspel etablerat sig som ett bakåtsträvande och utvecklingsfientligt parti. Om du värnar om jobben i Skellefteå – rösta på Moderaterna.

Insändare: Ungdomar sörjer inte värnplikten

Insändare i Norran den 6 augusti:

Avskaffandet är värnplikten är en av 2000-talets viktigaste frihetsreformer. Dessutom ger det ett bättre försvar. Med kontrakterade förband får vi ett professionellt och välövat försvar som står berett att hantera kriser i Sverige, i närområdet och i oroliga delar av världen.

Moderata ungdomsförbundet har genomfört en enkätundersökning som visar att stödet för förändringen är stort bland Skellefteås ungdomar. 117 gymnasieungdomar svarade på vår enkät under våren. Hela 88 procent tycker att det är bra att den militära grundutbildningen numera är frivillig.

Alliansregeringen har med sina förändringar av försvaret stärkt vår försvarsförmåga och avskaffat en stor inskränkning i människors frihet.

Debattartikel: Succé för lag om arbetstillstånd

I dagens Norran skriver jag om arbetskraftsinvandring:

I december 2008 införde regeringen nya, mer generösa regler för arbetskraftsinvandring. Det nya regelverket har hittills varit en succé. Under det första året med de nya reglerna beviljades exempelvis 2 086 dataspecialister arbetstillstånd i Sverige, främst från Asien. I USA har arbetskraftsinvandring varit mycket positiv för tillväxten – grundaren av Youtube är född i Taiwan och en av grundarna av Google är född i Ryssland.

Svenska företag har nu större möjlighet att få tag på den personal de behöver för att växa. De kan rekrytera nyckelkompetens från hela världen, något som kommer att hjälpa den svenska ekonomin – i synnerhet när vi nu går mot ljusare tider.

De rödgröna vill att USA ska överge Sydkorea

Om precis en månad är det 60 år sedan Koreakriget började. En FN-insats, där Sverige deltog, slog tillbaka det nordkoreanska anfallet på Sydkorea. De flesta FN-trupper var amerikanska, och sedan 1950 har USA och Sydkorea haft ett mycket tätt samarbete.

I början av kalla kriget stod större delen av Sydkoreas militär under amerikanskt befäl. 1978 överfördes befälet av sydkoreanska trupper i fredstid till Sydkorea, men fortfarande är det USA som har huvudansvaret för Sydkoreas försvar. Om Nordkorea skulle anfalla kommer en amerikansk general att ta över befälet över Sydkoreas försvarsmakt och leda krigsansträngningarna. Det är dock bestämt att från 2012 kommer Sydkorea att leda sin egen militär även i krigstid – även om Sydkoreas politiker tvekar om det är klokt att göra överföringen så snart.

Lagom till 60-årsminnet av Koreakriget framkommer det nu att Vänsterpartiet har fått de rödgröna att gå med på att kräva att Sverige ska uppmana USA att lämna alla militärbaser världen över, inklusive i Korea. Vad säger Sydkoreas Stockholmsambassad om det?

Ladies and gentlemen, next year we commemorate the 60th anniversary of the Korean War. More than 37,000 young American soldiers came to defend a country they never knew and a people they never met. And so that is why the Korean War must never be a forgotten war.

...

These brave soldiers defended freedom and liberty in Korea. And following in their footsteps, today there are more than 27,500 American men and women in uniform serving in the Republic of Korea, helping us defend our freedom and ensure our security. Many of them are doing what their grandfathers and fathers did by serving in Korea. And, of course, one of them is the current U.S. force commander, General Walter Sharp.

What these and many other Americans did was to help lay the foundation for freedom and democracy to bear fruit in the republic. The United States was the stepping stone that made possible Korea's ascent into prosperity, and herein lie the strength and the foundation of our alliance. The United States and the Republic of Korea share values, and we fought together side by side to defend these values. This is what makes our alliance so resilient and enduring.

The combination of U.S. assistance and Korea's determination and hard work led to phenomenal growth in all aspects. Korea was one of the poorest countries in the world, with a per capita GDP of less than 50 U.S. dollars in the 1950s. Now Korea became a country with a per capita GDP of close to $20,000; the size of its economy near the top 10 in global terms. Korea is also now a member of the G-20 and serving as one of the chairs of the troika of all the countries that gained independence.

– Sydkoreas president Lee Myung-bak

Our support for South Korea's defense is unequivocal, and President Obama has directed his military commanders to coordinate closely with their Korean counterparts to ensure readiness and to deter future aggression.

– USA:s utrikesminister Hilary Clinton

BT | SvD 1 | SvD 2 | SvD 3 | HD | SVT | GP | AB | Sydsvenskan

Barnarbetet minskar allt snabbare

Internationella arbetsorganisationen ILO släppte i veckan en ny rapport om barnarbete. ILO uppskattar barnarbetets omfattning 2000, 2004 och 2008. Dagens goda nyhet har tidigare rapporterat om ILO:s uppskattning för perioden 2000–2004.

Överlag har rapporten ett optimistiskt budskap. Barnarbetet fortsätter att minska, särskilt för de yngsta. Takten i barnarbetesminskning var större 2004–2008 än 2000–2004. År 2000 var 15,5 procent av alla i åldern 5–14 barnarbetare. Fyra år senare hade andelen minskat till 14,1 procent, och ytterligare fyra år senare till 12,6 procent.



Även andelen ekonomiskt aktiva 5–14-åringar (en något bredare beteckning) minskar med accelererande takt. I den äldre åldersgruppen 15–17-åringar är marginellt färre ekonomiskt aktiva, en minskning från 35,2 till 35 procent mellan 2004 och 2008. Tyvärr verkar andelen i övre tonåren som arbetar i farliga yrken ha ökat, från 14,4 procent till 16,9 procent mellan 2004 och 2008. Det är dock fortfarande en procentenhet lägre än 2000 års nivå.

I tre av fyra regioner minskar andelen ekonomiskt aktiva barn: Asien, Latinamerika och övriga regioner. I Afrika söder om Sahara har dock andelen ekonomiskt aktiva ökat från 26 till 28 procent. På världsnivå uppgvägs detta som sagt med råge av minskande barnarbete i övriga regioner.

Hur detta rapporteras i svensk media har nog läsaren räknat ut vid det här laget. Man fokuserar på den enda region där läget försämras och tonar ned det positiva. SVT:s Rapport lyckas till och med med konststycket att inte nämna någon positiv nyhet alls i sin rapportering.

På Dagens goda nyhet får du objektiv och korrekt rapportering om läget i världen.

TT: SvD | DN | Metro | AB | GP | EK

IMF skriver upp tillväxten igen

I sin publikation World Economic Outlook har Internationella valutafonden (IMF) återigen justerat upp sin prognos för tillväxten i världsekonomin. Efter fjolårets minskning med knappt två procent spås världens BNP per person att öka med tre procent i år, för att därefter hålla sig på en historiskt sett ganska hög nivå lite över tre procent de kommande åren.


Världens BNP per capita, inflations- och köpkraftsjusterad. Index 1980 = 100. Källa: IMF

Prognosen för Afrika söder om Sahara är också ljus. Efter en BNP-tillväxt på två procent 2009 (befolkningstillväxten är drygt två procent) ökar tillväxten. I år växer regionen med knappt fem procent och nästa år med sex procent. Samtidigt ökar investeringarna och inflödet av utländskt kapital, som till största delen består av privata investeringsflöden och av pengar från utvandrare som arbetar i rika länder.

E 24 | SvD

History of the World in 25 Slides

This is a presentation about global development that I gave yesterday in Umeå:

"God chans för brittiska konservativa"

Artikel publicerad i Moderata ungdomsförbundets tidning Blått, nr 1–2010:

Det närmar sig val i Storbritannien. Regerande Labour tyngs av finanskrisen och av en impopulär premiärminister. På andra planhalvan står favoriten, det konservativa partiet. Men partiet slits mellan arvet från Thatcher och den politiska nödvändigheten i att försvara välfärdsstaten.

Regeringen bestämmer själv när nästa parlamentsval ska hållas, men det måste vara innan den tredje juni 2010. Valet till parlamentet i Storbritannien bygger på principen majoritetsval i enmansvalkretsar, samma princip som tillämpas vid val till representanthuset i USA. Valdistriktet ”Oxford östra” har exempelvis en parlamentsledamot. Den kandidat som får flest röster i distriktet får platsen. Detta betyder att varje distrikt har en egen kandidat, men också att många röster ”kastas bort”.

Systemet gynnar stora partier och ger stabila regeringar eftersom det parti som får flest röster oftast får egen majoritet i parlamentet. Partipolitiken liknar därför ett tvåpartisystem där mittenpartiet Liberaldemokraterna har liten chans att påverka.

De konservativa väntas vinna en jordskredsseger över regerande Labour. Gordon Brown tog över premiärministerposten efter Tony Blair när kritiken mot denne blev för stark, men har själv lyckats bli ungefär lika impopulär. Han konfronteras ständigt med faktumet att han blev premiärminister under nuvarande mandatperiod, och således aldrig har blivit ”vald” till premiärminister av väljarna – samma situation som Göran Persson var i 1996 till 1998.

En stor del av missnöjet handlar om ekonomin och finanskrisen. Liksom Republikanerna i USA spenderade Labour pengar likt fulla sjömän* under 2000-talets glada dagar. Budgetunderskottet uppgick till tre procent av BNP redan under högkonjunkturåret 2007. I år beräknas underskottet vara hela tolv procent. Totalt måste staten spara eller höja skatterna motsvarande vad hela utbildningssektorn kostar för att budgeten ska komma i balans.

Europaparlamentsvalet i juni 2009 blev en katastrof för Labour. Partiet blev bara tredje störst, efter både Tories och UK Independence Party, ett parti som vill gå ur EU. Dessutom kom rasistiska British National Party in i EU-parlamentet. Valet bekräftar att Labour ligger dåligt till. I opinionsundersökningar har Labour kring 30 procent av väljarsympatierna medan Tories har 40 procent.

Chanserna ser alltså goda ut för de konservativa, men Tories tar ingenting för givet och gör allt för att vara så valbara som möjligt. De konservativa vill nog gärna bli som Republikanerna i USA – ett parti som (i retoriken) kämpar för ”small government”, låga skatter och att Washington/London ska hålla tassarna borta från vanligt folk. Arvet från skattesänkaren och fackföreningsbekämparen Margaret Thatcher som styrde Storbritannien 1979 till 1990 finns fortfarande kvar. Men de vet också att Storbritannien ligger i Europa och inte i Amerika. Vill man bli vald måste man älska den statliga sjukvården National Health Service och andra kärnverksamheter i välfärden.

Som ett led i detta resonemang har de konservativa inte gått ut med parollen ”small government” som Thatcher eller ”big government” som Labour, utan ”big society”. Partiet vill utöka civilsamhällets roll utan att hemfalla till laissez-faire. De konservativa har också tagit intryck av Barack Obama och kallar sig till och med ”party for change”. Visst har partiet medvind i sin kritik av Labour och sin vilja till förändring, och visst är den unge partiledaren David Cameron populär, men riktigt ända upp till Obamanivå når man inte.

De konservativa liknar i sina mittensträvanden Moderaterna. Fredrik Reinfeldt togs emot med öppna armar av David Cameron vid ett besök på London School of Economics 2008, där han pratade om den svenska välfärdsmodellen. ”I told my wife I was going to spend the early part of the evening with the new Swedish model”, skämtade Cameron, ”she was slightly surprised by this, and slightly more surprised when I explained he was called Fredrik.”

Det är viktigt att inse vilken roll tidningarna spelar i brittisk politik. Flera högertidningar, exempelvis Daily Mail, Daily Express och The Sun, berättar gärna att brottsligheten har gått upp, invandrarna har blivit fler eller att tonårsgraviditeterna har ökat ”since Labour came to power” 1997. Aftonbladets kampanjjournalistik bleknar i jämförelse. Det är därmed tidningarna som sätter tonen i invandringsdebatten, och tyvärr är tonen inte särskilt trevlig. Tories har lovat att dra ned på invandringen om de får makten.

Det mesta pekar alltså på att Tories vinner valet nästa år – eller det kanske är lämpligare att uttrycka det som att Labour kommer att förlora. Missnöjet med Labour är större än entusiasmen för de konservativa. Britterna får sannolikt återigen en konservativ premiärminister. Men någon ny Thatcherrevolution blir det inte.

* Mina ursäkter till alla fulla sjöman. John McCain skämtade under sin presidentvalskampanj: ”I never knew a sailor, drunk or sober, with the imagination of the Congress. I received an e-mail recently from a guy who said, ’As a former drunken sailor, I resent being compared to members of Congress.’”

Fakta
Så här ser det brittiska parlamentets underhus ut i nuläget:

• Labour, 35 procent av rösterna, 356 mandat
  
• Konservativa, 32 procent, 198 mandat
  
• Liberaldemokraterna, 22 procent, 62 mandat
  
• Övriga, 11 procent, 30 mandat

Våld allt mindre omfattande och allt mindre accepterat

Justitieminister Beatrice Asks motivering till att regeringen vill skärpa straffen för särskilt grov misshandel är beundransvärd för en politiker som skulle ha kunnat gå på populistspåret genom att rasa mot ett kallare samhälle med grövre våld som kräver hårdare tag. I stället förklarade Ask att synen på våld har skärpts. Förr i tiden kunde man "göra upp med knytnävarna" eller "puckla på varandra bakom dansbanan" på ett sätt som inte är accepterat i dag. Många av oss har hört historier om stora bråk i äldre tider – eller åtminstone sett det dramatiserat i form av det stora slagsmålet när Emil i Lönneberga besökte auktionen i Backhorva.

Resonemanget påminner om Harvardpsykologen Steven Pinkers tes att våldet har minskat genom historien och i dag är lägre än någonsin. Tortyr, krig, dödsstraff, dueller, barnaga och dylikt minskar kontinuerligt.

I Sverige ligger i dag både det dödliga våldet och våldet i allmänhet enligt sjukvårdsstatistik under 1970-talets nivåer, vilket om man justerar för befolkning innebär en minskning med 20–25 procent. Att våldet har blivit mindre accepterat kan förklara att allt fler känner sig utsatta för våld och att antalet anmälda våldsbrott alltjämt ökar.

Att utifrån den minskade acceptansen för våld dra slutsatsen att straffen bör skärpas är dock något av ett hopp i den logiska tankebanan. Den historiska trenden har snarare varit mot mildare straff, avskaffat dödsstraff och humanare fängelseförhållanden. Därtill kan man hävda att det upplevda straffvärdet av att sitta i fängelse har höjts eftersom möjligheterna utanför fängelsemurarna är mycket större nu än tidigare – i dag finns billigt resande och större möjligheter till välbetalda och intressanta arbeten.

Det är möjligt att det är motiverat att justera upp straffskalan just för grov misshandel, men någon generell straffskärpning är inte nödvändig i Sverige. De enskilt viktigaste åtgärderna för att minska brottsligheten är lägre arbetslöshet och en större medelklass – ekonomisk tillväxt, helt enkelt.

SvD | DN | HD | Dagen | AB | SVT | Sydsvenskan