Jesus and Mo

Missa inte den fantastiska tecknade serien om Jesus och Muhammed.

Ett smakprov:


Licensierat under Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 Unported

En vanlig dag i Biståndssverige

Vara kommun är nöjda med utbytet – projektet har skapat kontakter mellan musiker och kulturutövare i de båda länderna. Under rubriken hur projektet minskat fattigdomen lyfter man fram diskussioner och samtal om hur musiker och kulturutövare kan leva på sin konst. Under rubriken miljö skriver kommunen att det faktum att man har ett så rikt kulturliv på landsbygden minskar behovet av att resa till storstäder.

Svenska Dagbladet granskar ett biståndsprojekt som gick ut på att kinesiska musiker besökte Sverige och vice versa.

Den svenska skammen

På 20-årsdagen av Berlinmurens fall riktas blickarna österut. Tyvärr använder få tillfället till att titta inåt och studera hur Sverige påverkades av kommunismens fall.

Det svenska folket levde under kalla kriget i en stor lögn – den om alliansfrihet. I läroböckerna i skolan stod (ungefär) saker som "Sverige är neutralt mellan stormakterna USA och Sovjetunionen. Sverige har ett starkt försvar för att vi ska kunna försvara oss om någon av stormakterna anfaller. Skulle du kunna döda John från New York eller Ivan från Moskva?" Officiellt tog Sverige inte ställning mellan den demokratiska västvärlden och den blodigaste idén i världshistorien, kommunismen.

Inofficiellt var Sverige naturligtvis helt beroende av USA:s bombflyg, kärnvapenparaply och Europabaserade infanteri för beskydd mot Sovjetunionen, särskilt efter att planerna på svenska kärnvapen skrotats.

Slutet på kalla kriget innebar att en del av hyckleriet upphörde, exempelvis bekräftades Sveriges plats bland Västeuropas demokratier genom EU-medlemskapet, och Sverige är i praktiken medlem i Nato. Det är dags att ta steget fullt ut och bekräfta Sveriges ställningstagande för frihet och demokrati genom Nato-medlemskap.

Alla Sovjetunionens satellitstater är i dag demokratiska marknadsekonomier och medlemmar i både EU och Nato. Tydligare svar på vilken sida som var den goda sidan i kalla kriget går inte att få. Nu måste Sverige avsluta den mörka epoken i vår historia och göra Östeuropas demokratier sällskap i frihetens allians Nato.

SvD 1 | SvD 2 | SvD 3 | GP | AB 1 | AB 2 | HD | DN 1 | DN 2 | DN 3 | Expressen

Vänsterpartiet i riksdagen – nej tack!

I dagens Expressen attackerar Johannes Forssberg oss som är medlemmar i Facebookgruppen "Vänsterpartiet i riksdagen - Nej tack". Fredrik Segerfeldt och Gustaf Stenlund nämns uttryckligen.

Vänsterpartiet är inte "minst lika kassa" som Sverigedemokraterna, som sägs i gruppbeskrivningen, det håller jag med om. Sverigedemokraternas främlingsfientlighet är betydligt värre än Vänsterpartiets åsikter. Men det man tar ställning till genom Facebookgrupper är i huvudsak gruppnamnet. Gruppbeskrivningen kan ju ändras när som helst.

Icke desto mindre är Vänsterpartiet ett parti som gärna får åka ur riksdagen. Dess partiledare kallade sig fram till 2005 (år tjugohundrafem!) kommunist – och är naturligtvis fortfarande kommunist.

Detta är ett utdrag ur en proposition som antogs på Moderata ungdomsförbundets arbetsstämma tidigare i höst:

Hela den kollektiviska tanken är att ytterst sätta kollektivet framför individen. Genom historien har fascismen, kommunismen, nationalsocialismen och socialismen varit framträdande kollektivistiska ideologier med katastrofala konsekvenser. Dessa ideologier avvisar mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och kapitalism.

Under den första halvan av 1900-talet frodades kollektivismen. Europas länder stängde sina gränser, misstänksamhet människor emellan ledde till allt större statligt inflytande och kontroll där det allmänna bestämde mer och enskilda individer mindre. Ekonomisk protektionism, statligt ägande och misstänkliggörande av andra är självklara inslag i kollektiviska samhällen. I vår tid känns detta igen från partier som gör anspråk på regerings- och riksdagsmakt.

Socialdemokraterna har alltid hållit rent mot extremvänstern. Tidigare socialdemokratiska partiledare har varit tydliga antikommunister. Men efter Mona Sahlins tillträdande riskerar för första gången i Sveriges moderna historia förtryckets ideologi tränga hela vägen in i regeringen. I samma ögonblick som Mona Sahlin öppnade upp dörren för Lars Ohlys kommunism skrevs historia; inte ens under den samlingsregering som formades under andra världskriget tilläts kommunisterna att vara med, som enda parti dessutom.

Times: Både Bildt och Reinfeldt möjliga EU-presidenter

The Sunday Times listar i dag de sju hetaste kandidaterna till posten som EU-president. Alla är nuvarande eller tidigare premiärministrar i EU-länder.

Tidningen redovisar en kandidat från vardera Storbritannien, Nederländerna, Österrike, Belgien och Luxemburg – och två från Sverige.

Så här skriver Times om Fredrik Reinfeldt:

His current presidency of the EU is regarded as successful. He favours Turkey joining the European Union – which worries France and Germany.

Beskrivningen av Carl Bildt lyder:

Good international experience and strong communicator. Doubts over his links to Russian business.

SR | SVT

Lek politiker

Hur skulle du fixa Kaliforniens budgetunderskott på 183 miljarder kronor? Los Angeles Times ger dig möjligheten att själv bestämma hur underskottet ska täppas igen. Välj först utgiftskategori och sedan konkret sparåtgärd. Skära ned bidragen till University of California, spara på utvecklingsstörda eller höja alkoholskatten? Du bestämmer.

Därför håller inte enfrågepartier i längden

Markus Uvell, en gång i tiden ordförande för MUF Västerbotten, presenterar på Newsmill en opinionsundersökning om Piratpartiet. Bilden som framträder är en där partiets väljare inte vet så mycket om politiken utan mest vill ha gratis film och musik. Endast fem procent håller exempelvis med om att patenten bör avskaffas. På så sätt liknar partiet Junilistan som många röstade på 2004 för att de ville gå ur EU, trots att Junilistan inte drev det kravet.

Krångel hindrar järnvägens tillväxt

Nicklas Sandström bloggar om Europas infrastruktur och varför det behövs mer avregleringar och harmonisering i EU:

Något som belystes under konferensen är att allt inte alla gånger handlar om infrastruktur. Många gånger kan det vara byråkrati och konstiga reglerverk som sätter käppar i hjulet.

Varje nation har nationella regler för exempelvis utbildningskrav och arbetstider för lokförare. När transnationella företag som exempelvis Volvo ska transportera gods genom Europa krävs lokbyten samt byte till lokförare som har utfärdad sin lokförarexamen i det land som transporten för tillfället färdas genom. Till exempel så behövs det bytas lokförare fem gånger vid en transport från Sverige till Holland. Här behövs det göras krafttag mot onödig byråkrati och slå hål på nationella monopol inom järnvägssektorn. (min fetning)

Liberaler + högerpopulister = sant?

Det verkar som att högerpopulistiska partier i Europa vill dra nytta av det intellektuella kapital som finns i liberala kretsar. I dag träffade norska Fremskrittspartiets ledare Siv Jensen några framträdande svenska liberaler. Johan Ingerö och Dick Erixon är imponerade. Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt var också närvarande, rapporterar Aaron Israelsson.

I kväll hade jag möjlighet att lyssna till när Nigel Farage, partiledare och EU-parlamentsledamot för EU-kritiska UK Independence Party, talade inför Oxford Libertarian Society. Farage charmade de närvarande rejält med tal om "small government", platt skatt, EU-utträde för ökad frihandel och drogliberalism.

Men UKIP är också djupt skeptiska till invandring. Nu är detta inte någon extrem åsikt i ett Storbritannien där tidningar som Daily Mail, Daily Express och The Sun dagligen och på nyhetsplats driver propaganda mot "massinvandringen". Men det är ett stort avsteg från de liberala principer UKIP så gärna vill låta påskina att de drivs av. Att få möjlighet att reglera invandringen från exempelvis Polen var också en viktig anledning till att Farage vill gå ur EU.

Hur bör då vi liberaler svara på inviten? Jag är tveksam. I retoriken fokuserar missnöjespartierna på populistiska frågor som invandringskritik och EU-motstånd. De liberala frågorna hamnar i skymundan. Därför är det tveksamt om UKIP och Fremskrittspartiet verkligen skulle leverera de liberala reformer de har i sina program när det kommer till kritan.

Radikala samhällsanalyser kan inte vara en del av liberalismen

Ingen liberal kan efter att ha sett klippet ovan köpa snacket om strukturell diskriminering eller könsmaktsordning. En sådan analys är en fortsättning på de marxistiska idéerna om klassförtryck och bygger på en radikal syn på samhället som i grunden orättfärdigt och orättvist.

Finns det enskilda rötägg som diskriminerar kvinnor, invandrare, handikappade med flera grupper? Ja.

Är vårt samhälle präglat av diskriminerande strukturer som på ett fundamentalt plan påverkar hur samhället ser ut? Nej.

Nej till lokalproducerat

Calle Schulman har helt rätt angående lokalproducerat:

Det här med närproducerad mat... Det finns något äckligt med det. Något som får mig att tänka på medborgargarden och gated communitys och en jävligt sunkig typ av faluröd patriotism.

Varför är det sån otrolig hets på att saker ska vara närproducerade? Innebär det att det är godare? Nyttigare? För kom inte och prata om miljöaspekt. För det stämmer inte. Och miljöproblemet ligger inte i att mjölet till en skogaholmslimpa transporteras 40 mil.

[...]

Närproducerat... Nej. Jag får en konstig smak i munnen. Tänker inte köpa närproducerade produkter som jag inte tycker är godare eller nyttigare.

(Via Alltid varför)

Ingerö om verklighetens folk

Missa inte Johan Ingerös lysande berättelse om klyftan mellan verklighetens folk och kultureliten.

Jag skriver i The Individualist

I senaste numret av The Individualist, organ för Oxford Libertarian Society, skriver jag under rubriken "The Case for Capitalism". Artikeln har tidigare publicerats som ett inlägg här på bloggen.

Invandringen innebär inte stora kostnader

Professor Jan Ekberg, en av Sveriges främsta invandringsexperter, skriver i dag på DN Debatt om de statsfinansiella effekterna av invandring. Liksom jag tidigare gjort refererar Ekberg en forskningsgenomgång av en ekonom i Cambridge:

Estimates of the net fiscal contribution of immigration normally lie within the range ±1 per cent of GDP. [...] These findings suggest that, in general, there is no strong fiscal case for or against sustained large-scale immigration. The desirability or otherwise of large-scale immigration should be decided on other grounds.

Ekberg framställer det dock på ett märkligt sätt, som om invandring är något som måste motiveras av sina ekonomiska effekter. Naturligtvis är det de som vill reglera invandringen som måste motivera denna stora frihetsinskränkning. Ekbergs forskning är bara ett i raden av forskningsresultat som visar att invandringsmotståndarna har fel: invandringen kostar inte stora summor.

Forskningen visar också att invandring inte skulle ge några stora och omedelbara ekonomiska fördelar med dagens välfärdssystem och arbetsmarknad, men det finns andra starka skäl för ökad invandring. För det första kan invandringen ge upphov till dynamiska effekter som Ekberg troligtvis inte har med i sin modell. För det andra solidaritet med människor i fattiga länder som förbättrar sina liv dramatiskt om de flyttar till ett rikt land.

SvD | DN | TT

Tillägg 21.14: Nu finns rapporten tillgänglig för nedladdning. Jag har inte läst den men konstaterar att man – som jag skrev ovan – inte räknar med de dynamiska effekterna av invandring: "Det är viktigt att understryka att beräkningarna endast rör omfördelning via offentlig sektor. Andra ekonomiska effekter av invandring som t.ex. effekten på ekonomisk tillväxt beräknas inte och diskuteras endast översiktligt."

Låt afrikaner jobba i rika länder

Under rubriken "The aid workers who really help" skriver The Economist om migrantarbetare i rika länder som skickar hem pengar till sina hemländer. Tidskriften konstaterar att dessa pengaöverföringar ökar och har en mycket positiv effekt på utvecklingsländerna.



Men liksom UNDP:s senaste rapport skriver The Economist att medelinkomsttagare har större sannolikhet att utvandra än de riktigt fattiga. Det är alltså en myt att tillväxt i fattiga länder är ett alternativ till invandring. När fattiga länder blir rikare ökar bara trycket ytterligare att utvandra till ett ännu rikare land.

Därför skulle det vara positivt om fler afrikaner fick och kunde migrera till rika länder så att Afrika får ta emot mer pengar från utlandet. I dag flyter det in relativt lite pengar till Afrika eftersom kontinenten inte har haft så mycket utvandring.

Skellefteå kan bättre!

Jag har suttit med i Skellefteåmoderaternas nomineringskommitté inför nästa års val till kommunfullmäktige, och är glad att kunna vara med och föreslå Andreas Löwenhöök som etta på listan. Dessutom föreslår vi att MUF Skellefteås Johan Söderberg och Emil Marklund står på plats tre och fem. Moderaterna har i nuläget fyra mandat i fullmäktige.

Förhoppningsvis kommer Moderaterna att med Andreas vid rodret och tillsammans med övriga Allians för Skellefteå kunna bilda ett alternativ till dagens socialdemokratiska majoritetsstyre, där ett högt kostnadsläge skyls över med hjälp av kassakon Skellefteå Kraft.

Konservativ utrikespolitik är det bästa för världen

Storbritanniens skuggutrikesminister och den sannolika utrikesministern efter nästa års val, William Hague, höll ett inspirerande tal på Konservativa partiets kongress i Manchester som nyligen avslutades.

Hague vill att Storbritannien ska fortsätta att spela en aktiv och positiv roll i världspolitiken: "The country that drove the slave trade from the seas two hundred years ago can still be one of the greatest forces for common humanity."

Mer konkret pekade han på ett stärkt förhållande till USA och att ge det brittiska försvaret den utrustning det behöver. Positivt är också de trevare som kommit om att stärka privatskolornas roll i brittisk biståndspolitik, inspirerat av James Tooleys forskning – till byråkraters och vänstersinnade biståndsorganisationers stora förtret.

Världen behöver ett starkt Storbritannien, gärna under konservativ ledning.

Mer kapitalism ger en bättre värld

Alltid varför refererar årets Economic Freedom of the World-rapport.

Sedan 1980 har

• medianinflationen i världen sjunkit från 14 till 4 procent
  
• genomsnittstullen fallit från 26 till 9 procent
  
• antalet länder som har en högsta marginalskatt på mer än 50 procent fallit från 62 till 9 (Sverige är ett av de nio)
  
• antalet länder med omfattande valutaregleringar gått från 50 till 3.

Under samma period har fattigdomen minskat kraftigt, hälsan förbättrats, krigen minskat och demokratin gjort framsteg.

FN och MUF överens: Mer invandring!

Temat för årets Human Development Report från FN:s utvecklingsprogram UNDP är migration. Rapporten visar hur migration är en positiv kraft ur i stort sett alla aspekter. UNDP ger därmed ytterligare vetenskaplig backning till Moderata ungdomsförbundets krav på fri invandring.

Rapporten ägnar mest utrymme åt hur mycket en migrant förbättrar sitt liv. En invandrare från ett lågt utvecklad land som flyttar till ett rikt land går från

• en inkomst på 10 000 kr per år
• ett genomsnittligt skoldeltagande på 47 procent
• barnadödlighet på 11,2 procent

till

• 150 000 kr per år
• 95 procent skoldeltagande
• 0,7 procent barnadödlighet.

En annan positiv aspekt av migration från fattiga till rika länder är pengaöverföringar. Varje år skickar invandrare 300 miljarder dollar till släktingar i sina hemländer. Det är hundra gånger mer än det svenska biståndet.

Dessa överföringar spelar en viktig roll vid katastrofer. En undersökning kom fram till att 20 procent av skadorna orsakade av orkaner ersattes av att släktingar i fjärran land skickade mer pengar.

Om invandringen från fattiga till rika länder ökade med fem procent skulle världen tjäna 190 miljarder dollar. En femtedel av denna vinst skulle tillfalla mottagarländerna och resten invandrarna själva och deras hemländer.

UNDP:s forskning visade att invandring ökar sysselsättningen, det vill säga man hittade inga bevis för att invandrare tar jobb från infödda. Inte heller påverkar invandring lönerna nämnvärt.

Liksom andra forskare konstaterar UNDP att invandrarnas påverkan på mottagarländernas statsfinanser är små, i storleksordningen plus eller minus en procent av BNP.

Rapporten undersökte också migration inom länder. Särskilt inflyttning till städer kan förbättra människors livschanser betydligt. Lågutbildade landsbygdsbor i Bolivia som flyttar till städer fyrdubblar i genomsnitt sin inkomst.

Aftonbladet | Expressen | DN | SvD | UNT | DI | UNDP

Den fria marknaden revolutionerar jordbruket

I en ny vetenskaplig artikel presenteras ett index över regleringen av jordbruket i 88 fattiga länder, där 4 är mest reglering (statligt monopol över inköp eller liknande) och 1 är en helt fri marknad.

Några slutsatser:

• Jordbruksmarknaderna har blivit friare med tiden, genom exempelvis avskaffande av monopol och friare handel.
• Fattiga länder har mer regleringar än rika länder.
• Regleringar missgynnar jordbrukare.
• Regleringarna av jordbruket minskar när landsbygdsbefolkningen får mer att säga till om i politiken.
• Vänsterregeringar tenderar att öka jordbrukets regleringsbörda.

Grad av reglering under 30 år

Källa: Paola Giuliano & Diego Scalise (2009), "The Political Economy of Agricultural Market Reforms in Developing Countries", The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy 9 (1)

Under större delen av 1900-talet var jordbruket i fattiga länder hårt reglerat av staten. I detta var länderna påhejade av västerlänningar som Gunnar Myrdal. Under 1980-talet blev jordbruket friare i de flesta länder.

Sedan dess har mänskligheten upplevt den kraftigaste fattigdomsminskningen i historien:


Andel av jordens befolkning som lever på mindre än en dollar om dagen.
Källa: Världsbanken

HAX i Hägglunds fotspår

Henrik Alexandersson skriver väl – i bästa Göran Hägglund-stil – om vänsterintellektuella och byråkrater som underkänner vanliga människors önskningar och val.

S vill ha vinstmaximering före socialt ansvar

Socialdemokraterna gick i kvällens Aktuellt till attack mot regeringen för att man tyglat Apotekets planer på att befästa sin marknadsposition innan avregleringen och bli ett apotekmarknadens Telia.

Med hänvisning till aktiebolagslagen kritiserar Socialdemokraterna regeringen för att den vill att Apoteket, i egenskap av statligt monopol, ska ta ett socialt ansvar. Socialdemokraterna tycker i stället att Apoteket endast ska ta hänsyn till det råa vinstintresset.

Socialdemokraternas omfamning av principen om vinstmaximering är naturligtvis välkommen. Men när det gäller statliga monopol måste man ta hänsyn till annat. Eftersom staten har haft monopol på läkemedelsförsäljning i 40 år måste den också se till att den apoteksmarknad som nu skapas blir sund och konkurrensutsatt.

SVT | GP 1 | GP 2 | Dagens Media | DN 1 | DN 2 | DN 3 | SvD 1 | SvD 2

Liberalt lästips

Germaniabloggen skriver om rösträtt versus andra rättigheter.

En åsikt är inte jäv

Nu kommer återigen anklagelser om jäv mot domare i upphovsrättsmål. Detta eftersom två av domarna är medlemmar i föreningar för upphovsrätt, grundade 1908 respektive 1954.

Jävsanklagelserna är what we in Norrland call "tjoller". Hur kan det vara jäv att vara med i föreningar som stödjer en av hörnstenarna i västerländsk rätt? Upphovsrätten är grundlagsskyddad i Sverige.

Skulle det på samma sätt vara jäv om domaren var med i en förening mot mord?

Pirathaveristerna gör sig bara irrelevanta genom denna typ av anklagelser.

DN | SvD | Expressen | P3 nyheter

Kvinnor har bättre livschanser

Debatten om Göran Hägglunds attack på vänsteretablissemanget fortsätter. I går replikerade förre JämOn Claes Borgström. I artikeln riktar han in sig på Hägglunds kritik mot genusforskningen: "I Sverige pågår en systematisk diskriminering av kvinnor. Inte av varje enskild kvinna men av kvinnor som grupp."

"[R]iktig frihet är att kunna förverkliga sitt eget liv", skriver Borgström. Genom att använda en enkätundersökning kan man granska vilka chanser män och kvinnor har att förverkliga sina liv. Detta är vad svenska gymnasister svarade på frågan "Vad tror du kommer att vara viktigast för dig när du är 35 år?":

Livsmål	Fördel	Kommentar
1. Vara frisk	Kvinnor	Kvinnor lever längre
2. Någon att bo ihop med och ha barn med	Kvinnor	Fler män är barnlösa
3. Intressant arbete	–	Liten skillnad
4. Vara tillsammans med familj, föräldrar och syskon	–	Något fler kvinnor
5. Bra bostad	–	Fler män är hemlösa, i övrigt liten skillnad
6. Klara mig bra i yrkeslivet	Män	Fler män blir chefer
7. Tjäna pengar	Män	Män har högre inkomst
8. Träffa kompisar	–	Ingen skillnad
9. Resa utomlands	–	Ingen skillnad
10. Vara ute i naturen	–	Något fler kvinnor

Källa: Kieser, Jan & Rydén, Kjell (1995), Samhällsboken, s. 119

Som synes verkar kvinnor ha en fördel på de områden som ansågs som viktigast, medan områden där män överlag lyckas bättre hamnar längre ned på listan. Samhällsdebatten handlar till stor del om fina chefspositioner och styrelseposter. Men endast 3,6 procent – sextonde plats i listan – av ungdomarna uppger att "en aktad ställning i samhället" är något som kommer att vara viktigt för dem i framtiden.

Inkomstskillnaden debatteras också friskt. Vem i familjen som bestämmer över hur de intjänade pengarna ska spenderas diskuteras mindre, men är kanske en mer intressant diskussion om man vill prata makt och inflytande.

Martha Barletta skriver i sin bok att kvinnor svarar för 85 procent av de amerikanska hushållens inköp. Hon uppger att kvinnor köper 65 procent av alla bilar, 92 procent av alla semestrar, 66 procent av alla datorer, 60 procent av alla herrkläder (!) och 93 procent av all mat. Genom sina inköp kontrollerar kvinnor över hälften av USA:s BNP. Samma mönster torde gälla i Sverige. (Se gärna Barlettas presentation.)

Borgströms två återstående argument för att det finns en könsmaktsordning i Sverige är att kvinnor "står för merparten av det obetalda hemarbetet" och att "[m]äns våld mot kvinnor är omfattande". Man kan konstatera att män i genomsnitt arbetar en kvart mer per dygn än kvinnor, om man räknar in hemarbetet, och att män oftare utsätts för våld.

Vad är då anledningen till att feministerna, trots det som redovisats ovan, tycker att kvinnor som grupp är underordnade män? Förmodligen handlar det om en Marx-inspirerad fixering vid makt. Men människor i gemen är inte särskilt intresserade av makt för maktens skull. Och om männen med makt har försökt göra samhället så gynnsamt som möjligt för män så har de misslyckats ganska grovt.

Se även: DN:s ledare | Newsmill | Tanja Bergkvist | Pelle Billing | P J Anders Linder | Genusnytt

Hägglund har bra poänger

Göran Hägglunds utspel har, liksom förra gången, mötts av hätsk kritik. Kritiken handlar främst om två punkter.

För det första att Hägglund hycklar eftersom hans parti företräder en moraliserande syn på bland annat alkohol och homosexualitet. Men man måste kunna hålla två saker i huvudet samtidigt. Hägglunds utspel handlar om något annat.

För det andra att Hägglund uppvisar något slags USA-inspirerad antiintellektualism och populism. Det är svårt att hitta belägg för denna tolkning i artikeln. Snarare vänder sig Hägglund mot den postmodernism som sätter ideologi före kunskap och som dyker upp då och då i debatten och i samhällsvetenskapen. Två exempel är genusvetenskapen och queerteorin som utgår ifrån att könsidentiteten respektive den sexuella läggningen är sociala konstruktioner och inte biologiskt bestämda – ett antagande som är uppenbart nonsens och motbevisat.

Utspelets kärna kan sägas vara att det svenska samhället överlag är ganska bra, och att människor oftast är rationella och kapabla att fatta beslut åt sig själva. Det finns ofta en god anledning till att samhället ser ut som det gör och att människor gör de val de gör. Detta synsätt ligger nära det som framförs av exempelvis Johan Norberg i När människan skapade världen.

Mot detta står kulturradikalers teorier om att människor luras att göra fel val av ondskefulla sociala eller kommersiella krafter. Exempelvis hävdas att problemet med segregation inte är att miljonprogramsområdena är drabbade av utanförskap utan att personer i fina villaområden lever ordnade liv med jobb.

Göran Hägglund är något viktigt på spåren.

Den typiska människan har tv, bor i en stad och röstar

På sidan 24 i senaste numret av Neo skriver jag om hur en representativ människa lever. Den klassiska bilden är att medianmänniskan, medel-Chang, lever ett kort och extremt fattigt liv utan moderniteter. Denna bild har varit sann tidigare, under förra århundradet. Då gällde att den typiska människan

... är 22 år gammal (1970)
... kommer att leva i 59 år (1970)
... har fyra eller fem barn (1970-talet)
... bor på landsbygden (2006)
... arbetar med jordbruk (1990-talet)
... lever på 450 kr per månad (1981)
... aldrig har ringt ett telefonsamtal (1990-talet)
... saknar tillgång till dricksvatten och avlopp av acceptabel standard (1980-talet)
... inte har tillgång till elektricitet (1970-talet)
... går hungrig (början av 1900-talet)
... inte lever i en demokrati (1990-talet)
... inte kan läsa eller skriva (1940-talet).

Men denna bild stämmer inte i dag, tack vare stora framsteg de senaste decennierna. Den typiska människan i dag

... är 28 år gammal (CIA)
... kommer att leva i 67 år (FN)
... har två eller tre barn (FN)
... bor i en stad, men inte i slummen (Världsbanken, FN)
... arbetar med försäljning eller andra tjänster (Världsbanken)
... lever på 750 kr per månad (Världsbanken)
... har en tv och en mobiltelefon (Världsbanken, FN)
... har tillgång till rinnande vatten, elektricitet och avlopp av acceptabel standard (WHO, Världsbanken, IEA)
... får tillräckligt med mat (FAO)
... har rösträtt och utnyttjar den rätten (Freedom House, Idea)
... har gått i skola i nio år och kan läsa och skriva (Unesco).

Nu går vi till motreaktion mot kultureliten

Kristdemokraternas Göran Hägglund har en angelägen artikel på dagens DN Debatt. Förhoppningsvis blir Högglunds mediala offensiv början på en folklig motreaktion mot dagens verklighetsfrånvända sociologer, litteraturvetare, konstnärer och teologer ("70-talet ringde och ville ha sina akademiker tillbaka").

Om pappa gillar att stå vid grillen så är han en del av en världsomspännande könsmaktsordning som förtrycker kvinnor. Dagens pensionärsgeneration byggde inte upp Sverige med flit och sparande, utan genom att exploatera u-länderna och förstöra miljön, förkunnar kulturvänstern. Vill vi inte prata med främlingar på bussen är vi en del av ett kallt samhällsklimat, och förekomsten av parkstolar förstoras av DN Kultur upp till en social förändring med stora negativa konsekvenser.

När vanligt folk föredrar villa och bil framför grå hyreshus och trång kollektivtrafik har man naturligtvis valt fel enligt kultureliten. Detsamma om man faktiskt tycker att Coop Forum och Ica Maxi är ganska praktiska ställen att handla på jämfört med småskaliga kvartersbutiker. Och den som tycker att barnen kan förtjäna en studsmatta eller att en platt-tv kan förgylla familjestunderna i soffan är förstås inlurad i ett ekorrhjul av reklam, konsumtion och arbete.

Hägglunds angrepp på dessa postmoderna stollerier är mycket välkommet inlägg i kulturdebatten. Allt för länge har kulturkoftorna stått oemotsagda.

MUF vill ha fri invandring

Denna helg tillbringade jag på Ekerö för att representera Västerbotten på Moderata ungdomsförbundets arbetsstämma. Glädjande nog bifölls mitt förslag om fri invandring enhälligt. Norra Västerbotten och Västerbottens folkblad återger MUF Skellefteås pressmeddelande i frågan.

Tillägg: Även på SVT Västerbottensnytts hemsida.

Goda nyheter: fler barn

Alltid varför och SR rapporterar om ny forskning som har kommit fram till att det vanliga mönstret att rika människor föder färre barn verkar brytas någonstans i gränslandet mellan utvecklings- och industriländer. Där vänder kurvan upp igen och det ser ut som att rikare länder har högre fertilitet, inte lägre. Amerikaner föder exempelvis betydligt fler barn än ryssar.

Det verkar lite magstarkt att utifrån dessa observationer öppna upp för möjligheten att fertilitetskurvan är J-formad, det vill säga att människor i riktigt rika länder kommer att få tiotals barn i framtiden.

Detta skulle i längden förvandla jorden till ett Coruscant med biljoner invånare. Det vore trevligt, men kommer knappast att inträffa. En mer realistisk gissning är att fertiliteten tenderar att på lång sikt hålla sig kring reproduktionstalet 2,1 och att jordens befolkning därför kommer att stanna kring nio miljarder – FN:s uppskattning – när hela världen har industrialiserats och lyfts ur fattigdom mot slutet av detta århundrade.

Inga skattepengar till Anna Odell

Läsvärde MUF:aren Daniel Langkilde – utsedd till sommarens bästa MUF-bloggare – kommenterar mitt blogginlägg om Anna Odell där jag lutar åt att denna borde ha friats.

Jag menar bland annat att någon som försvarar sig mot en tvångshandling från polisens sida kanske inte bör dömas för detta om man inte också har begått något brott. Behöver det finnas en motsägelse i att polisen har rätt att omhänderta personer de uppfattar som psykiskt sjuka, och som kan skada sig själva eller andra, men att det samtidigt inte är olagligt för dessa personer att följa ryggmärgen och kämpa emot?

Därför tycker jag att man inte behöver hamna i de moraliska dilemman som Daniel tar upp – om polisen ska ha rätt att ingripa över huvud taget för att förhindra självmord eller annat. Självklart bör polisen ha rätt att ingripa i en situation som den Odell iscensatte.

Något som jag inte berörde i mitt tidigare inlägg är att Odells strapatser finansieras med skattepengar. Naturligtvis bör hon inte få offentligt stöd.

Det är en stor ironi att den svenska välfärdsstaten, som motiveras med att den utjämnar skillnader och gynnar de sämst ställda, ger mångmiljardstöd till överklassens konstarter men mycket mindre till mer folklig konst. Särskilt ironiskt är detta då kulturpersoner i dessa postmoderna tider vägrar tala om kvalitativ eller god konst.

Varför får Västerbottensteatern skattepengar men inte Lövångersrevyn? Varför får Carl-Johan De Geer pengar för sin konst men inte jag eller Coca-Cola? (Notera att Jan Myrdal har livslång statlig inkomstgaranti.)

Irland är en förebild för Sverige

Hedi Bel Habib, fil dr i antropologi, påstod i går på Newsmill att Irlands lågskattepolitik är ett misslyckande.

Bland annat konstaterar Bel Habib att bruttonationalinkomsten (BNI) är cirka en femtedel lägre än bruttonationalprodukten (BNP) eftersom Irland har lånat utomlands och måste använda en del av sin produktion för att betala räntor. Men i tabellen över BNI per capita hamnar Irland ändå på elfte plats i världen, före både Storbritannien och Japan.

Irland har drabbats hårt av finanskrisen, men det har många andra tillväxtländer också gjort. Ett mönster som går igen i många länder, inklusive Sverige, är att BNP per capita sjunker till 2005 års nivå på grund av krisen. Detta verkar gälla även Irland.

Bel Habib menar också att Irland har eftersatt sjukvård. Det kan stämma, men syns i så fall inte i statistiken över medellivslängd. Sedan 1982 har Irland stigit från plats 34 till plats 29 i rankingen över länder med högst medellivslängd.

En del av författarens argumentation baseras på den typ av protektionistiska tänkande som varit dominerande i bland annat Latinamerika, där en viss typ av ekonomisk aktivitet inte anses fin nog för den egna ekonomin. Det är enligt den logiken som Nederländerna bör vara utfattigt eftersom man exporterar tulipaner och norra Norrland utfattigt eftersom vi exporterar malm och timmer.

Den låga tillväxten Latinamerika hade under 1900-talet visade att den teorin är fel. All tillväxt är god tillväxt. Att som politiker försöka styra om resurserna i ekonomin, exempelvis från industri till forskning och utveckling som Bel Habib förespråkar i Irlands fall, blir bara kontraproduktivt.

Irland förblir en förebild bland Europas länder. Genom skattesänkningar och avregleringar – i enlighet med den samlade ekonomkårens rekommendationer – har landet gått från ett av Europas fattigaste till ett av kontinentens rikaste länder. Vänsterns bortförklaringar håller inte.

Odell borde kanske ha friats

Konststudenten Anna Odell dömdes i dag till dagsböter för oredligt förfarande och våldsamt motstånd i samband med att hon spelade psykiskt sjuk och skjutsades av polisen till psykakuten i januari i år.

Det var bra att Odell genomförde sitt experiment, även om det snarare borde kallas undersökande journalistik än konst. Experimentet visar samtidigt att konst och journalistik kan ligga nära varandra – båda har i uppgift att provocera och granska.

Det behövs tvångsåtgärder i psykiatrin men de måste ständigt granskas och ifrågasättas. Det enda sättet att få en uppriktig bild av hur psykiatrin ser ut inifrån är att göra som Odell. Rättsväsendet bör därför ha överseende med att hon upptog vårdresurser.

Ord verkar stå mot ord om vem som använde våld först – Odell eller polisen. Odell hävdar att polisen började och om det stämmer så är ett frikännande inte orimligt.

Anna Odell hade vid tillfället inte begått något brott men polisen använde tvångsåtgärder mot henne. Vi kan alla sätta oss in i hur kränkande det är att hållas fast. Varje försök till motstånd uppfattas av polismannen som en anledning att ytterligare eskalera våldet och använda större kraft, när anledningen till motståndet kanske är att polisen använde våld från början.

Odell har med sitt konstverk kommit med ett värdefullt bidrag till samhällsdebatten. Vi behöver en ständigt pågående debatt om polisens och psykiatrins tvångsmöjligheter.

AB 1 | AB 2 | AB 3 | Nyheter 24 | TV 4 | GP | HD | Expressen | SvD 1 | SvD 2 | SvD 3 | SvD 4 | SvD 5 | SvD 6 | DN 1 | DN 2 | DN 3

Fortsätt hålla i plånboken, Borg!

Vi i Moderaternas högerflank har länge varit skeptiska mot Anders Borg och hans inflytande på partiet.

Men i en fråga har Borg haft rätt och hans motståndare fel: betydelsen av ansvarsfulla statsfinanser. Under de goda åren krävde ekonomer som Assar Lindbeck och organisationer som Svenskt Näringsliv (SN) att staten och kommunerna skulle sätta sprätt på överskotten. Borg sade nej och staten gjorde mångmiljardöverskott.

Med facit i hand ångrar Lindbeck och SN med säkerhet att de framförde sådana krav eftersom vi då skulle ha haft ett avsevärt sämre utgångsläge när finanskrisen slog till. Visserligen var det mycket få som förutsåg att finanskrisen skulle komma – men en hel del av poängen med sparande är ju att vara beredd för just oförutsedda händelser.

Nu hörs återigen rop på att skruva på utgiftskranen, bland annat från vänsterbloggen Alliansfritt Sverige. Denna gång enligt "gammalkeynesianska" teorier, som Borg uttryckte det. Staten ska parera kortsiktiga variationer i privat efterfrågan genom att öka statsutgifterna, är tanken.

Konjunkturinstitutet (KI) gör i denna fråga sin plikt och konstaterar att ur en rent keynesiansk kortsiktig synvinkel så bör staten spendera mer. Men den som styr Sverige måste ta hänsyn till mer än bara konjunkturen. När institutets generaldirektör Mats Dillén framträdde i Aktuellt häromdagen var han också noga med att påpeka att KI:s rekommendationer baserar sig på en snäv analys av kortsiktiga ekonomiska effekter.

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har rätt när de konstaterar att det är lätt att höja statsutgifterna men nästan omöjligt att sänka dem. I stället får vi en permanent utvidgning av den offentliga sektorn, en politik som går stick i stäv med vad i princip alla nationalekonomer på organisationer som OECD rekommenderar. (Organisationer vars rekommendationer vänsterbloggarna nu helt plötsligt påstår sig vilja följa.)

Rätt politik är därför att fortsätta hålla i plånboken och inte ge vika för kraven på pengaregn. Det är det bästa för Sverige.

SvD | Expressen | Aftonbladet 1 | Aftonbladet 2 | DN 1 | DN 2

BNP: dåligt i teorin, bra i praktiken

Anders Wijkman har letat fram sina gamla samhällskunskapsböcker och upprepar på DN Debatt kritiken som där finns mot BNP-begreppet.

Wijkman börjar med att göra några elementära fel som ger ett okunnigt intryck, genom att blanda ihop ökad tillväxt och ökad BNP. (Om tillväxten är positiv så ökar BNP, om tillväxten ökar så ökar BNP-ökningen.)

Ett annat missförstånd om BNP som Wijkman upprepar är att diverse olyckor och katastrofer höjer BNP. Det kanske de gör på kort sikt om folk arbetar mer, men produktiviteten (BNP per arbetstimme) lär inte öka och på längre sikt är katastrofer naturligtvis dåliga för BNP-utvecklingen eftersom kapital förstörs.

Wijkman hävdar också att användning av torktumlare är en "pluspost" i BNP medan soltorkning av kläder inte är det. I någon mening stämmer det, men Wijkman glömmer att den som soltorkar sina kläder får pengar över som kan användas till annan konsumtion. Användning av torktumlare ökar därmed inte BNP.

Artikeln framför en del god teoretisk kritik mot BNP-begreppet, men ignorerar att i praktiken har BNP visat sig vara en ganska bra indikator på mänskligt välmående. Det är ingen slump att Gapminder har valt att sätta BNP per capita (logaritmisk) på x-axeln i sina diagram.



Det starka sambandet mellan medellivslängd och BNP per capita ovan är slående. De blå länder som avviker från den allmänna trenden är främst aids-drabbade länder i Afrika. Även när det gäller demokrati har BNP per capita en stor betydelse.

Hur står det till med statistikkompetensen?

Cirka 15 000 svenskar kör dagligen onyktra omkring på våra vägar. Ungefär 150 medtrafikanter dödas årligen, och många fler skadas svårt.

Dessa siffror ser man ofta i samband med kampanjer mot rattfylleri. Man kan förstå om man redovisar varje siffra för sig, men varför redovisa båda siffrorna? Då går det ju enkelt att räkna ut att risken för att en rattfyllerist dödar någon är ungefär 1 på 40 000. Den siffran lär inte skrämma särskilt många.

Ännu ett demokratiskt val i Afghanistan

Men hennes berättelse stämmer väl med de tester som flera afghanska medier gjort: det går att tvätta bort märkbläcket som skulle förhindra att en väljare röstar två gånger. (SR)

Det faktum att medier kritiskt kan granska ett val visar att Afghanistan har gjort stora framsteg sedan 2001. Det återstår att se hur många brister som fanns när valet genomfördes, men utgången av valet kommer knappast att påverkas. EU:s valobservatörer anser att valet gick "generallt sett rätt till".

Vänstern sätter som vanligt USA-hat före demokrati och mänskliga rättigheter. De saknar helt sinne för proportioner och kräver att trupperna dras tillbaka för att valet som genomfördes inte var perfekt, men ignorerar att valet inte hade genomförts över huvud taget om inte USA och Storbritannien hade störtat talibandiktaturen 2001.

DN 1 | DN 2 | Expressen

Miljöbloggarna låter ideologi gå före miljö

En rapport från Expertgruppen för miljöstudier som i dag presenteras på DN Debatt konstaterar vad vi redan vet från Banverkets och Carl Grufmans beräkningar – höghastighetsjärnväg i Sverige är inte samhällsekonomiskt försvarbart.

Och detta även om man räknar med klimataspekten. Vi kan minska koldioxidutsläppen betydligt mer för samma summa pengar med andra projekt än höghastighetståg.

Omedelbart får vi se exempel på Fru Tält-logik på ett flertal bloggar. Expertgruppen anklagas för att vara kortsiktig eller låta "lönsamhet gå före överlevnad" (!).

Vi vet redan att miljöextremisterna inte bryr sig det minsta om ekonomi, utveckling, levnadsstandard eller människan. Nu vet vi att de inte heller bryr sig om koldioxidutsläpp. Av ideologiska skäl vill de se vissa projekt genomförda, och struntar fullständigt i om det resulterar i mer eller mindre klimatpåverkan.

Yttrandefrihet för idioter – i praktiken

Liberala bloggare har med rätta insett att Aftonbladet kultur redan har rört sig långt bort från rumsrena och demokratiska värderingar, och därför knappt bevärdigat artikeln från i måndags en kommentar.

På samma sätt borde svenska och israeliska myndigheter ha behandlat ärendet. Sverige har yttrandefrihet och staten får inte ens genom uttalanden antyda motsatsen. Därför är pressmeddelandet från svenska ambassaden i Tel Aviv där artikeln fördöms oacceptabelt, och UD bör göra en pudel.

Vi liberala bloggare visar också med reaktionen på UD-uttalandet att yttrandefriheten gäller alla, och att vi är beredda att försvara den. Socialister och fascister däremot brukar vara duktiga på att kräva yttrandefrihet för sig själva men inskränkningar för sina motståndare.

SvD 1 | SvD 2 | SvD Ledarbloggen 1 | Ledarbloggen 2 | DN | Ingerö | Neo | HD | Dagen

Vänsterpartiets smutsiga historia

Fredrik Malm (Fp) skriver om Vänsterpartiets historia på svt.se:

Under Vänsterpartiets första 20 år, på den tiden hette man SKP, var partiet direkt underställt Lenin och Stalins styre i Moskva. Medan socialdemokrater och liberaler i Sverige införde demokrati och välfärdsreformer så var Vänsterpartiet medlem i den kommunistiska internationalen Komintern. Det innebar att partiet tog order från Moskva.

[...]

När sedan Sovjetunionen angrep Finland i vinterkriget så försvarade Vänsterpartiet blint Stalins angreppskrig. När Stalin och Hitler turades om att våldföra sig på Baltikum så drev Vänsterpartiet en aggressiv kampanj för att flyktingarna från Baltikum skulle utvisas.

Sedan kom det kalla kriget. Då fortsatte Vänsterpartiet att stödja Sovjetunionen. Trots en del kritiska uttalanden, när så var nödvändigt av ren självbevarelsedrift i Sverige, så upprätthöll Vänsterpartiet nära och kamratliga förbindelser med regimerna i Öst ända fram till kollapsen 1989.

[...]

Men inget riksdagsparti har under större delen av partiets livstid stått på andra sidan gränsen om demokratin. I Vänsterpartiets fall handlar det om 70 år av partiets 90 år långa historia. Inget riksdagsparti i Sverige har under de tre viktigaste perioderna för Sveriges frihet - demokratins införande, andra världskriget och det kalla kriget - stått på fel sida i samtliga dessa strider.

WHO missleder om hälsa

Rubrik:

Världens hälsoskillnader allt större (TT)

Fakta:

Men snabbast har förbättringen varit i de fattiga länderna. 1960 var medellivslängden 60 procent av de rikas, i dag är den mer än 80 procent av den. (Till världskapitalismens försvar, s. 25)

Germania | Alltid varför

Forskarna: Bensinskatten borde vara 11 öre

Svenska Dagbladet skriver i dag om Björn Lomborg som i samband med klimatmötet i Köpenhamn släpper ett antal rapporter.

Lomborg har rätt i att det inte går att motivera höga koldioxidskatter. I artikeln framstår det som det är en åsikt som delas av få, men i själva verket är det konsensusåsikten inom forskningen.

I min artikel på Newsmill visade jag att forskarna i genomsnitt har kommit fram till att bensinskatten borde uppgå till några tiotal öre.



Richard Tol drog i sin forskningsgenomgång slutsatsen att 11 öre per liter bensin är den optimala bensinskatten, medan FN:s klimatpanel IPCC kom fram till att forskningen i genomsnitt motiverar en bensinskatt om 25 öre.

Sverige blir bättre

Jag har återupptäckt den utmärkta bloggen Alltid varför som domineras av den typ av framstegsoptimism som vi i Timbrohögern är så förtjusta i. I sommar har den anonyme bloggförfattaren lyft fram många områden där Sverige gradvis förbättras.

Visste du att

• dödsfall i trafiken per fordon har halverats på tio år?
  
• "barnfattigdomen" har minskat från 22 procent till 12 procent sedan 1997?
  
• andelen niondeklassare som trivs mycket bra i skolan har ökat från 18 till 40 procent sedan 1980-talet?
  
• andelen kariesfria barn har ökat från 22 till 58 procent sedan 1985?
  
• risken att som cyklist dödas i trafiken har minskat med 80 procent sedan 1970?

Jämställdhet ≠ 50/50

Lidingös Paul Lindquist (M) kommenterar väl ett utspel av två moderater som kräver 50/50-fördelning på alla områden med argumentet att det inte finns någon kvinnlig "vårdgen" eller manlig "byggnadsgen". Det gör det naturligtvis inte, men som Lindquist påpekar finns det faktiska könsskillnader.

För att citera biologiprofessorn Erik Svensson som beskriver sig som vänster:

Det handlar inte längre om den självklara frågan om det finns biologiska könsskillnader. Det finns, det vet vi, och endast en och annan extrem postmodernist eller förvirrad radikalfeminist skulle förneka sådana biologiska könsskillnader.

Tidigare har jag skrivit att våld och brottslighet är ett tydligt exempel på ett område där biologiska faktorer gör män överrepresenterade.



Bilden visar tre personer från en okontaktad, primitiv stam i Amazonas. De tittar trotsigt på flygplanet ovanför dem och spänner sina bågar. Och de är alla män. Det alltså i en stam som är helt opåverkad av den västerländska kulturen.

Alliansfritt Sverige | Sofia Nerbrand i SvD | SvD 2 | Introduktion till debatten

Ekobluffen exponeras

Tommy Hammarström levererar i dagens Expressen ytterligare ett naturromantiskt stycke flum till försvar för ekologisk odling, men Hammarström erkänner i alla fall att det handlar om just naturromatiskt flum utan vetenskaplig grund.

Forskare på området, främst vid Statens lantbruksuniversitet (SLU), har tillsammans med modiga debattörer som Marit Paulsen i sommar gått till attack mot den ekologiska odlingen med större kraft än tidigare. De visar att ekologiskt jordbruk i själva verket är negativt för miljön, exempelvis för att det krävs upp till dubbla arealen för att producera lika mycket som vid konventionell odling och för att det behövs mer ogräsrensning med maskiner om man slutar bespruta.

Tyvärr är det "naturliga" lockande för många och ekoförespråkarna har till och med fått en egen enhet på SLU, Centrum för uthålligt lantbruk, som till största delen är finansierad direkt av regeringen. Den har till uppdrag att "arbeta fram kunskap som möjliggör att, de av riksdag och regering, uppställda målen för ekologisk produktion ska kunna uppnås". Det vore konstigt om enheten inte gjorde allt för att försvara ekologisk odling. Detta används för att ge sken av en klyfta bland forskarna om miljöeffekterna av ekoodling.

Vad som har kommit bort i debatten är att miljön inte är allt – förhoppningsvis är vi överens om att det finns andra värden än en god miljö. Ett långt och hälsosamt liv till exempel.

De senaste decennierna har priserna på frukt och grönt sjunkit i reella termer, och vi äter allt mer av dessa produkter. Under samma period har dödligheten i cancer och hjärt–kärl-sjukdomar minskat och vi lever längre än någonsin förr.



Grafik: Jordbruksverket


Dödlighet i hjärtinfarkt. Grafik: Alltid varför


Dödlighet i cancer. Grafik: Alltid varför

En inte allt för vågad slutsats är därför att om priserna på frukt och grönt stiger – exempelvis för att politikerna missgynnar konventionell odling eller för att konsumenter känner sig tvingade av sociala normer att köpa ekologiskt – så kommer fler att dö i dessa sjukdomar än vad som annars hade varit fallet.

Därför får man inte ignorera prisaspekten på ekologisk odling. Förespråkare och motståndare är överens om att det är dyrare att odla exempelvis grönsaker ekologiskt. Vilken effekt får dyrare grönsaker på folkhälsan?

TV 4 | SVT | SvD 1 | SvD 2

Wal-Mart till Skellefteå!

I dag höll jag och Andreas Löwenhöök, ordförande för Skellefteåmoderaterna, en presskonferens på en tomt i Skellefteå som är lämplig för exploatering av en ny butikskedja. Vi vill att bebyggelse tillåts på tomten och passar samtidigt på att skicka ett brev till den amerikanska lågprisjätten Wal-Mart i vilket vi inbjuder dem till Skellefteå. Se pressmeddelandet.

Norra Västerbottens Bo Fuhrman rapporterade från presskonferensen på Norrans hemsida och på sin blogg.

På Newsmill om bensinskatten

I dag kampanjade MUF Skellefteå för lägre bensinskatt i centrala Skellefteå. Norra Västerbotten och Västerbottens folkblad rapporterar.

I dag skriver jag också på Newsmill om bensinskatten och klimatet:

I dag, den 23 juli, är det Skattefridagen, den dag då en genomsnittlig löntagare har betalat alla årets skatter och börjar tjäna pengar till sig själv. Vi ägnar alltså mer än halva året åt att arbeta för skattmasen! En del av detta orimliga skattetryck är bensinskatten.

Trots bensinskatteuppror och Utan bilen stannar Sverige-kampanjer verkar debatten om bensinskatten ha tystnat i Sverige. Sedan kristdemokraterna ändrat åsikten man hade under valrörelsen vill nu alla riksdagspartier ha en hög bensinskatt. Anledningen till omsvängningen är den häftiga klimatdebatt som blossade upp. Problemet för alla beskattningsivriga politiker är att Sveriges höga bensinskatt saknar stöd i forskningen.

I en marknadsekonomi spelar priserna en avgörande roll. De avslöjar för konsumenten vilka kostnader samhället har haft för framställning av produkten och liksom av en osynlig hand kommer någon som handlar i sitt egenintresse också att handla i allas intresse.

Ett exempel är en bed and breakfast-inrättning. Den som övernattar på en sådan behöver inte ha dåligt samvete för att man klampar in i någons hem och stör värdfamiljen - det är redan inräknat i priset. Om priset är 400 kr tycker värdfamiljen uppenbarligen att den summan är värd besväret. Den enda fråga gästen behöver ställa sig är: Är det värt 400 kr för mig att övernatta här?

Ibland ställs detta på ända när det uppstår kostnader för någon annan som inte syns i priset - en extern kostnad. Ett exempel är bullret från en väg. Genom att köra på vägen skapar bilisten obehag för närboende; bilisten tar dock inte hänsyn till detta eftersom det inte finns något pris på buller.

I detta fall kan den externa kostnaden internaliseras genom att ägaren av vägen gör upp om ersättning för bullret med de närboende och sedan tar ut en bulleravgift av trafikanterna. Den osynliga handen fungerar nu som den ska och bilisten behöver inte ha dåligt samvete för att han skapar oväsen.

I fallet med global uppvärmning måste staten gå in och internalisera den externa kostnaden. Genom att beskatta bensin kan en svensk bilist fås att ta hänsyn till den kostnad som koldioxidutsläpp medför för bangladeshiska bönder om 50 år. För att räkna ut den korrekta nivån på en sådan skatt måste man beräkna summan av alla framtida kostnader för översvämningar, torka och värmeböljor som kan komma i den globala uppvärmningens spår.

Hundratals sådana beräkningar har gjorts. Vanligtvis uppges kostnaden i dollar per ton koldioxid. I diagrammet nedan har jag räknat om detta till kronor per liter bensin - alltså hur hög bensinskatten i Sverige borde vara om bilisterna ska möta den fulla kostnaden för sin körning, inklusive koldioxidutsläpp.


Källor: egna beräkningar, se fil

1. När klimatekonomen Richard Tol gjorde en genomgång av 211 beräkningar drog han slutsatsen att den mest sannolika koldioxidkostnaden är 11 öre per liter bensin. Eftersom nettokostnaden för en liter bensin är fem kronor borde den svenska bensinen då kosta 5,11 kr (exklusive moms på bensinen).
   
2. I sin senaste rapport beräknar FN:s klimatpanel (IPCC) genomsnittet av 100 undersökningar av kostnaden för koldioxid till 12 dollar per ton – motsvarande 25 öre per liter.
   
3. Om EU:s handel med utsläppsrätter överfördes till bensinpriset skulle skatten sjunka till 38 öre.
   
4. Nicholas Stern skrev en uppmärksammad rapport för den brittiska regeringen. Bensinen borde kosta 6,75 kr enligt en av uppskattningarna av Stern. Sternrapporten har kritiserats för att överdriva kostnaderna genom att exempelvis räkna med nollränta. Nästan alla 211 forskningsresultat som Tol går igenom ligger långt under Stern.
   
5. Det allra högsta av de forskningsresultat som IPCC går igenom ger en optimal koldioxidskatt på 1,95 kr per liter.
   
6. Dagens bensinpris på cirka 12 kronor ligger långt över samtliga dessa beräkningar. Även om man lägger till luftföroreningar, trafikolyckor och kostnader för vägnätet torde man ha svårt att motivera dagens bensinskatt. (2006 betalade bilisterna 80 miljarder kronor i skatt samtidigt som 17 miljarder investerades i väghållning.)

Följden av denna felaktiga skattesats är att man förstör prisernas roll och skapar samhällsekonomisk ineffektivitet. Dessutom är det omoraliskt att ta ut mer skatt från en grupp i samhället än vad som motiveras av de kostnader som orsakas av denna grupp.

Regeringen bör snarast sänka bensinskatten. Om inte annat så för att det efterfrågat av väljarna – hittills har 1 813 102 svenskar ställt sig bakom Bensinskatteupproret.

Därför har piraterna fel

Niclas Holmberg om fildelning i Norrköpings Tidningar:

Jag har försökt tyda fildelarnas argument, främst bland vänner.

1. Jag skulle gärna betala, men industrin har varit så sega på att ta fram schysta lösningar för det. (Och det var rätt att stjäla möbler innan Ikea etablerade sig.)

2. Efter alla mellanhänder blir det bara en liten del kvar till artisten. (Vilket går från "lite" till "inget alls" vid olaglig fildelning.)

3. Vi kan ju inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration. (Vi bör med andra ord tillåta fortkörning och svartarbete också.)

4. Det är ju ändå så liten risk att man åker fast. (96 procent av villainbrotten klaras aldrig heller upp.)

5. Jag skulle ändå inte konsumera all den kultur som jag får tillgång till via olaglig fildelning. (Vilket rimligen gäller alla typer av stölder.)

Jag fick rätt om arbetslösheten

Citat från en insändare som jag skrev för över två år sedan, i maj 2007:

Ofta prisas "den svenska modellen" med kollektiva förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Parterna tar ansvar för samhällsekonomin och stabilitet kan garanteras, påstås det. I och med pågående avtalsrörelse kan man dock slutligen avfärda påståendet att fackföreningarna tar något som helst samhällsansvar. Med så kallade låglönesatsningar höjer de trösklarna ytterligare för inträde på arbetsmarknaden, vilket kommer att försvåra för mig som ungdom att få ett arbete när jag har gått ut skolan.

Nu har de höga ingångslönerna lett till att ungdomsarbetslösheten börjar nå 30 procent. Själv har jag gått ut skolan och har inte fått något sommarjobb. Vad var det jag sa?

Tjejerna är bättre i skolan – och kan komma att tjäna mer än killarna

"Skolans jämställdhetsarbete har stora brister", proklamerar Dagens Nyheter i dag (ej online) när de återger morgondagens rapport från Delegationen för jämställdhet i skolan. Rektorer och lärare anses "okunniga" om de inte köper genusextremisternas teorier. Problemet är att en nödvändig hörnsten i dessa teorier – att könet endast är en social konstruktion – är bevisat felaktig. Det finns, i genomsnitt över en befolkning, icke-anatomiska biologiska skillnader mellan kvinnor och män; arvet spelar in, inte bara miljön.

Detta erkänner de flesta genusvetare, men de inser inte att det gör att deras krav på 50/50-fördelning i varje situation blir totalt ogrundat. Det tydligaste exemplet är brottslighet. Kvinnor kommer aldrig att utgöra hälften av brottslingarna. I alla kulturer är det män som står för våld och aggression. Men DN:s artikel påstår att "den bristande jämställdheten och skapandet av kön i skolorna" är orsaken till att pojkarna är mest bråkiga i skolan. Överlag syns inte en kritisk mening i artikeln – de postmoderna sociologer och litteraturvetare som har kidnappat svensk jämställdhetsdebatt får stå helt oemotsagda.

Det är alltid viktigt att påpeka att eventuella könsskillnader endast gäller som genomsnitt över stora grupper och att skillnaderna inom könen är mycket större än skillnaderna mellan. Statistiken om könsskillnader är bara intressant ur ett helikopterperspektiv och inte när det gäller enskilda individer eller situationer.

Just därför är det viktigt att behandla alla lika och som individer – att vara blind för kön och andra irrelevanta yttre karakteristika. Men det får man inte heller enligt feministerna! Att vara könsblind är att visa "brist på kunskap inför de strukturer som finns i samhället", säger Anna Ekström, ordförande för delegationen och för Saco.

Det behöver inte vara ett problem och är knappast ett uttryck för diskriminerande strukturer att pojkar får sämre betyg i alla ämnen utom idrott trots att de presterar bättre på prov i flera ämnen. Betyg handlar inte bara om rena kunskaper utan också om arbetsdisciplin och det är uppenbart att många pojkar inte tar allvarligt på skolan och med rätta bestraffas för detta i betygskuvertet. Fokus måste ligga på att skapa en bra skola för alla, inte på att snygga till statistiken och jämna ut skillnader mellan grupper.

Även i den högre utbildningen syns det att kvinnor tar för sig mer. Och i det nutida informationssamhället blir högre utbildning och god språkbehandling och liknande färdigheter viktigare och viktigare. Det är därför inte osannolikt att kvinnorna i framtiden går om männen i inkomststatistiken – något som redan har hänt bland unga svenska jurister och bland unga New York-bor.

SVT